<p>The aim of the literature review was to illuminate the importance of nutritional management to patients who have sustained a traumatic brain injury (TBI) and describe nurses responsibility and meaningful function in the nutritional support. TBI patients tend to be associated with hypermetabolism and hypercatabolism, resulting in negative nitrogen balances. The results reveal increased energy expenditure and assessments of needs energy requirements at the TBI patients. This study determining the route of feeding: enteral versus parenteral nutrition. Furthermore describes complications associated with enteral feeding. Many times nurses are the first to identify nutrional risks and complications because they are closest the patients. Nurses are in a position to be able to influence the nutritional support providing to TBI patients, but additional knowledge are necessary in nutrition and to do nutritional status. Conclusion: TBI patients are in an instabil situation. Early nutrition may prevent malnutrition, reduce septic complications, increase survival and disability for these patients. Balancing to providing the nutrient necessary requirement can be difficult</p>

The aim of the literature review was to illuminate the importance of nutritional management to patients who have sustained a traumatic brain injury (TBI) and describe nurses responsibility and meaningful function in the nutritional support. TBI patients tend to be associated with hypermetabolism and hypercatabolism, resulting in negative nitrogen balances. The results reveal increased energy expenditure and assessments of needs energy requirements at the TBI patients. This study determining the route of feeding: enteral versus parenteral nutrition. Furthermore describes complications associated with enteral feeding. Many times nurses are the first to identify nutrional risks and complications because they are closest the patients. Nurses are in a position to be able to influence the nutritional support providing to TBI patients, but additional knowledge are necessary in nutrition and to do nutritional status. Conclusion: TBI patients are in an instabil situation. Early nutrition may prevent malnutrition, reduce septic complications, increase survival and disability for these patients. Balancing to providing the nutrient necessary requirement can be difficult

Bakgrund: Varje år drabbas flera individer av traumatiska hjärnskador orsakade av yttre våld mot huvudet. Det kan leda till olika funktionssvårigheter som påverkar och förändrar livet. Individen går från att vara självständig till att bli beroende av andras hjälp och stöd i vardagen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av rehabilitering efter en traumatisk hjärnskada. Metod: Den systematiska litteraturstudien utgick från en väl formulerad och klar fråga som sedan besvarades metodiskt genom att ha identifierat, valt, värderat och analyserat relevant forskning. Analysen grundades på en manifest innehållsanalys. Resultat: Det visade sig att individer som drabbats av en traumatisk hjärnskada upplevde begränsningar i vardagen och hade en rädsla för att misslyckas under rehabiliteringsprocessen. Information och stöd hade stor betydelse och upplevdes både positivt och negativt för individen. Det framkom också att individen måste acceptera och skapa sig en förståelse för sina funktionsnedsättningar. För att ta sig vidare i rehabiliteringen användes olika strategier för att underlätta i vardagen. Slutsats: Upplevelser skiljer sig från individ till individ. Något som var utmärkande i den här systematiska litteraturstudien var patientens upplevelse kring informationens och stödets betydelse i en rehabiliteringsprocess. Sjuksköterskan bör skapa sig en förståelse för patientens situation för att kunna stödja och hjälpa i rehabiliteringen efter en traumatisk hjärnskada.

<p>Fler personer överlever idag en svår hjärnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har ställts inför en utmaning avseende dessa personer. Då det gäller arbetsterapeutens behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom området. Studiens syfte var att undersöka vilka behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjärnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar. Studierna kvalitetsbedömdes och bevisvärdet graderades för respektive studie. Resultatet kategoriserades enligt Occupational Performance Model (OPM). Resultatet indikerade att sinnesstimulering och att patienterna själva kunde påverka omgivningen med hjälp av assisterande teknik, var de vanligaste arbetsterapeutiska behandlingarna för patienter i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En studie påvisade också behandling över tid från sinnesstimulering, träning av specifika motoriska funktioner till att kunna använda assisterande teknik. Två artiklar bedömdes ha en hög kvalitet, sex medel kvalitet och två låg kvalitet. Bevisvärdet för nio studier bedömdes vara lågt och för en studie måttligt vilket resulterade i otillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna dra några slutsatser om behandlingsmetodernas effekt. Behov finns därför av fortsatt forskning inom området. Resultatet av studien kan däremot bidra med en ökad kunskap och ge en vägledning för arbetsterapeuten i klinisk verksamhet vid behandlingen av patienter i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd.</p>

Fler personer överlever idag en svår hjärnskada, vilket har medfört att rehabiliteringen har ställts inför en utmaning avseende dessa personer. Då det gäller arbetsterapeutens behandlingsmetoder finns det liten vetenskapligt dokumenterad kunskap och ett behov av fortsatt forskning inom området. Studiens syfte var att undersöka vilka behandlingsmetoder, sett ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv, som beskrivs i vetenskaplig litteratur samt dess effekter för vuxna personer med en traumatisk hjärnskada i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En systematisk litteraturstudie genomfördes. Artikelsökning utfördes i databaserna Medline, AMED, Cinahl och PsycInfo och resulterade i 10 inkluderade artiklar. Studierna kvalitetsbedömdes och bevisvärdet graderades för respektive studie. Resultatet kategoriserades enligt Occupational Performance Model (OPM). Resultatet indikerade att sinnesstimulering och att patienterna själva kunde påverka omgivningen med hjälp av assisterande teknik, var de vanligaste arbetsterapeutiska behandlingarna för patienter i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd. En studie påvisade också behandling över tid från sinnesstimulering, träning av specifika motoriska funktioner till att kunna använda assisterande teknik. Två artiklar bedömdes ha en hög kvalitet, sex medel kvalitet och två låg kvalitet. Bevisvärdet för nio studier bedömdes vara lågt och för en studie måttligt vilket resulterade i otillräckligt vetenskapligt underlag för att kunna dra några slutsatser om behandlingsmetodernas effekt. Behov finns därför av fortsatt forskning inom området. Resultatet av studien kan däremot bidra med en ökad kunskap och ge en vägledning för arbetsterapeuten i klinisk verksamhet vid behandlingen av patienter i ett vegetativt eller minimalt responsivt tillstånd.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringspersonal, lärare och föräldrar upplever skolans beredskap för att ta emot barn med en förvärvad hjärnskada.</p><p>Ansatsen utgår från en metodtriangulering med intervjufrågor och enkätfrågor. Intervjuer har genomförts med rehabiliteringspersonal och enkäter har skickats till föräldrar respektive lärare. Sex intervjuer har genomförts med personal som arbetar med rehabilitering av barn med förvärvade hjärnskador. Enkätfrågor till sju lärare och postenkäter med missivbrev har sänts ut till 16 familjer.Av dessa har elva familjer svarat.</p><p>Hälften av lärarna och föräldrarna som besvarat enkäten anser att skolan inte har den beredskap som krävs för att ta emot ett barn med en förvärvad hjärnskada. De övriga lärarna och föräldrarna som besvarat enkäterna har varit något mer positivt inställda.</p><p>Likaså finns det en viss samstämmighet mellan de intervjuade personerna som arbetar med hjärnskadade barns rehabilitering. Många upplever att skolan inte har den beredskap som krävs för att ta emot barn med förvärvade hjärnskador. Dock finns det en viss förståelse för denna problematik bland de intervjuade personerna, som menar att det inte är så vanligt med denna typ av skada.Varje år får cirka 250 (av drygt 1000 skadade) barn och ungdomar mellan 0-18 år en förvärvad hjärnskada som medför men för livet. Detta innebär att ett fåtal lärare och skolpersonal möter barn med förvärvad hjärnskada.</p><p>Resultatet av studien visar att det behövs kunskap om de svårigheter dessa barn har fått och det stöd de behöver. Skolan behöver denna kunskap för att dessa barn ska få den undervisning och det stöd som fordras när barnet återvänder till skolan efter sin skada.</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur rehabiliteringspersonal, lärare och föräldrar upplever skolans beredskap för att ta emot barn med en förvärvad hjärnskada. Ansatsen utgår från en metodtriangulering med intervjufrågor och enkätfrågor. Intervjuer har genomförts med rehabiliteringspersonal och enkäter har skickats till föräldrar respektive lärare. Sex intervjuer har genomförts med personal som arbetar med rehabilitering av barn med förvärvade hjärnskador. Enkätfrågor till sju lärare och postenkäter med missivbrev har sänts ut till 16 familjer.Av dessa har elva familjer svarat. Hälften av lärarna och föräldrarna som besvarat enkäten anser att skolan inte har den beredskap som krävs för att ta emot ett barn med en förvärvad hjärnskada. De övriga lärarna och föräldrarna som besvarat enkäterna har varit något mer positivt inställda. Likaså finns det en viss samstämmighet mellan de intervjuade personerna som arbetar med hjärnskadade barns rehabilitering. Många upplever att skolan inte har den beredskap som krävs för att ta emot barn med förvärvade hjärnskador. Dock finns det en viss förståelse för denna problematik bland de intervjuade personerna, som menar att det inte är så vanligt med denna typ av skada.Varje år får cirka 250 (av drygt 1000 skadade) barn och ungdomar mellan 0-18 år en förvärvad hjärnskada som medför men för livet. Detta innebär att ett fåtal lärare och skolpersonal möter barn med förvärvad hjärnskada. Resultatet av studien visar att det behövs kunskap om de svårigheter dessa barn har fått och det stöd de behöver. Skolan behöver denna kunskap för att dessa barn ska få den undervisning och det stöd som fordras när barnet återvänder till skolan efter sin skada.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar på dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med två barn med hjärnskada och deras utveckling med FMT som stöd. Frågan jag ställde mig var om FMT stämmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats är att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stämmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni.

No description available.

Syftet med arbetet är att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvärvat en hjärnskada. Arbetet utgår från en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvärvat en hjärnskada. / Spare time and leisure time - how do they work for children with an aquired braindamage?