Inledning/bakgrund: Hjärnskakningar är ett stort problem inom dagens professionella ishockey. Sportens utveckling har lett till att denna allvarliga skadetyp har blivit alltmer vanligt förekommande. Detta har lett till att hjärnskakningar blivit ett väldigt omdiskuterat ämne inom hockeysektorn men även allmänt. Det finns flera anledningar till varför förekomsten av hjärnskakningar är så hög idag, men det saknas åtgärder för att komma tillrätta med problematiken. Denna studie fokuserar på spelarna, eftersom de kommer närmast problemet och därför bör ha bra förslag på preventiva åtgärder. Syfte: Hur skulle antalet hjärnskakningar inom svensk elitishockey kunna förebyggas enligt förslag utifrån spelarnas erfarenheter. Metod: En kvalitativ metod användes för att skapa en djupare förståelse inom ämnet. Sex semistrukturerade intervjuer utfördes med spelare som spelat minst tre säsonger i SHL. Efter intervjuerna så gjordes en informationsanalys där gemensamma teman hittades. Resultat: Den största orsaken till hjärnskakningsproblematiken enligt deltagarna var det höga tempot som är genomgående i dagens ishockey. Deltagarna ansåg även att utbildning har en stor del i problematiken. Spelare bör utbildas i tidigare ålder för att ha mer kunskap när de kommer upp till elitnivå. Det fanns även andra orsaker som nämndes som potentiella anledningar till ökat antal av hjärnskakningar. Ansvar och respekt, bestraffningar, utrustning och bristfällig rehabilitering var ämnen som nämndes av samtliga deltagare. Deltagarna gav flera potentiella lösningar utefter sina egna erfarenheter. Det som ansågs vara viktigast var dock att utbilda unga spelare inom ämnet och att det är viktigt med ansvar och respekt mot andra spelare på isen. Konklusion: Samtliga deltagare i studien framförde åsikter om vad som bör göras för att minska antalet hjärnskakningar. En del åtgärder ansågs dock vara betydelsefullare än andra för att skapa en säkrare sport. Något som är viktigt att veta är dock att detta är ett problem som inte går att lösa på en gång. Det finns dock hopp om att i framtiden kunna se en förminskning i antalet hjärnskakningar inom professionell ishockey.

Ice hockey is a contact sport with a high risk of brain injuries such as concussions. This is a serious health concern and there is a need of better understanding of the relationship between the kinematics of the head and concussions. The velocity and the direction of impact are factors that might affect the severity of the concussions. Therefore the understanding of concussions can be improved by extracting velocities from video analysis. In this thesis a prototype to extract 3D velocities from one single camera view was developed by using target tracking algorithms and homography. A validation of the method was done where the mean error was estimated to 21.7%. The prototype evaluated 60 cases of tackles where 30 resulted in concussions and the other 30 tackles did not result in concussions. No significant difference in the velocities between the two groups could be found. The mean velocity for the tackles that resulted in concussions were 6.55 m/s for the attacking player and 4.59 m/s for the injured player. The prototype was also compared with velocities extracted through SkillSpector from a previous bachelor thesis. There was a significant difference between the velocities compiled with SkillSpector and the developed prototype in this thesis. A validation of SkillSpector was also made, which showed that it had a mean error of 37.4%. / Ishockey är en kontaktsport med hög risk för hjärnskador, så som hjärnskakningar. Detta är ett stort hälsoproblem och det finns ett behov av större förståelse mellan huvudets kinematik och hjärnskakningar. Hastigheten och riktningen av kollisionerna är faktorer som kan påverka svårighetsgraden av hjärnskakningarna. Därför kan förståelsen av hjärnskakningar förbättras genom att extrahera hastigheter med videoanalys. I denna rapport utvecklades en prototyp för att ta fram 3D hastigheter från en kameravinkel genom att använda målsökningsalgoritmer och homografi. En validering av prototypen gjordes där medelfelet uppskattades till 21.7%. Prototypen utvärderade även 60 fall av tacklingar där 30 resulterade hjärnskakningar och där de andra 30 tacklingarna inte resulterade i hjärnskakningar. Ingen signifikant skillnad mellan de två grupperna kunde påvisas. Medelhastigheten för tacklingarna som resulterade i hjärnskakning var 6.55 m/s för den attackerande spelaren och 4.59 m/s för den skadade spelaren. Prototypen jämfördes också med hastigheter som tagits fram med SkillSpector i ett tidigare kandidatexamensarbete. Det var en signifikant skillnad mellan de hastigheter som togs fram med prototypen och de som tog fram med SkillSpector. En validering av SkillSpector gjordes också, som visade att medelfelet var 37.4%.