Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och jämföra skillnader mellan män och kvinnors symtombild vid insjuknandet i akut hjärtinfarkt, samt att granska studiernas kvalitet gällande urvalsgrupp, deltagare och bortfall. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Huvudresultatet visade att båda könen hade känningar av obehag i kroppen några dagar/timmar innan de alarmerande symtomen uppkom. Bröstsmärta var ett utav de mest rapporterade symtomen. Dock hade kvinnor mer atypisk bröstsmärta än männen. Kvinnorna tenderade även att uppleva mer strålande smärtor, exempelvis ut i ryggen från centrala bröstet, till skillnad från männen som upplevde smärta på högra sidan utav bröstet. Symtom som illamående, svettningar, andningsproblematik/yrsel och trötthet var andra vanliga symtom som kunde uppkomma ensamma eller i kombination med bröstsmärtan hos båda könen. Det framkom dock att kvinnor har fler symtom vid symtomdebuten än männen. Hos männen var den typiska symtombilden bröstsmärta, svettningar och andningsproblematik. I kvinnors symtombild var illamående, yrsel och trötthet även vanligt förekommande. Svårigheter med att koppla samman symtombilden med hjärtat var även vanligare hos kvinnorna än hos männen. Slutsatsen är att symtombilden vid hjärtinfarkt varierar från individ till individ, men även könsbundna skillnader finns. För att minska den prehospitala fördröjningen vid hjärtinfarkt krävs det att sjukvårdspersonal och allmänheten får ökad kunskap om symtomen som kan uppkomma.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i världen och i Sverige insjuknar runt 30 000 personer varje år. Livsstilsförändringar vad gäller rökstopp, förändrade kostvanor och ökad fysisk aktivitet är de råd som sjuksköterskor rekommenderar efter genomgången hjärtinfarkt. En livsstilsförändring mot en hälsosam livsstil kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt och det är därför av betydelse att personer som genomgått hjärtinfarkt får stöd att genomföra livsstilsförändringar. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på sju vetenskapliga artiklar. För att analysera de vetenskapliga artiklarna användes Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys.    Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier; Oro och rädsla för ny hjärtinfarkt, Förståelse för sjukdomen, Fysiska begränsningar, Stödets betydelse samt Nya vanor och rutiner. Slutsats: Vid genomförande av livsstilsförändringar upplevde personer som genomgått hjärtinfarkt aspekter som både hindrade och underlättade deras motivation och förmåga. För att öka personers möjlighet till livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt är det av betydelse att sjuksköterskan i utformning av stödjande omvårdnadsinsatser tar hänsyn till personernas olika behov och önskemål. Ytterligare forskning behövs kring personers upplevelser vid genomförande av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt i olika åldersgrupper.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och innebär stora fysiska och psykologiska förändringar för de som drabbasSyftet med denna litteraturöversikt är att belysa patientens upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt.Metod: En litteraturöversikt gjordes via databaserna CINAHL och PubMed för att hitta studier vars data kunde svara mot syftet.Resultat: Presenteras i litteraturöversikten utifrån 2 teman: Att leva med en ny kropp och Att förlika sig med framtiden. Det går att se att efter en hjärtinfarkt är de som drabbats inte trygga med sig själva, rädda, trötta, men de genomgår också förändringar efter hjärtinfarkten och tar hjälp av anhöriga och sjukvårdspersonal för att uppnå detta.Diskussion: Här konstateras det att krisförloppet för hjärtinfarkt även kan ses bland andra patientgrupper samt att vissa som drabbas även får ut positiva effekter av sitt liv efter hjärtinfarktenSlutsats: Utifrån resultatet kan författarna dra slutsatsen att hjärtinfarkt påverkar patienternas livsupplevelse och skapar både negativa och positiva emotionella reaktioner. Det är viktigt att sjukvårdspersonal har kunskap och en förståelse för patientupplevelser efter en traumatisk kris för att kunna främja och förebygga onödigt lidande. / <p>Godkännande datum: 2017-11-09</p>

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar, så som hjärtinfarkt, är en vanlig orsak till inläggning på svenska sjukhus. Symtom och upplevelser efter hjärtinfarkt är en viktig faktor som varje sjuksköterska behöver ha förståelse och kunskap om för att kunna möta varje person individuellt och ge en god omvårdnad. Sjuksköterskan måste se varje individ som unik. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av hur livet förändrats efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design innehållande 11 kvalitativa artiklar som söktes fram i databaserna Pubmed, Cinahl &amp; PsycINFO. Resultat: Människor som genomgått en hjärtinfarkt upplevde olika variationer av begränsningar i det vardagliga livet. De vanligaste begränsningarna i denna studie var trötthet och psykologiska förändringar. Några av deltagarna upplevde positiva förändringar där de blev motiverade till livsstilsförändringar och fick en andra chans i livet. Slutsats: Deltagarna upplevde förändringar som begränsade dem i deras liv. Främst negativa förändringar, dock förekom även positiva förändringar som känslan av att ha fått en andra chans i livet. Ökad förståelse hos sjuksköterskan kan underlätta arbetet med personers upplevelser samt hanteringen av dess mående efter en hjärtinfarkt.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de främsta orsakerna till död världen över. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan medföra utmaning och påverka patienten på olika sätt. Återhämtningen inverkar på hur livskvaliteten upplevs. Livskvalitet definieras varierande, men det centrala i begreppet handlar om hur individen själv ser på livet, något som är gemensamt med den subjektiva livsvärlden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Metod: Tio empiriska vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats valdes ut från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och därefter analyserades innehållet med integrerad analys.  Resultat: Tre huvudkategorier framkom i resultatdelen; Påverkan på fysisk och psykisk livskvalitet, Förutsättningar av betydelse för livskvalitet samt Upplevelser av behov av stöd och kunskap. Underkategorier till varje huvudkategori identifierades därefter. Slutsats: Att drabbas av hjärtinfarkt kan medföra en känslomässig chock, som sedan kan övergå i andra psykiska och fysiska reaktioner. Att få stöd från vården och sin omgivning beskrivs av patienterna som väsentligt för att uppnå god livskvalitet. Kunskap, förståelse och stöd i sjukdomen har visat sig betydelsefullt för att minska orostankar samt inge trygghet, vilket leder till ökad livskvalitet.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en livshotande folksjukdom som uppstår i samband med att cellerna i hjärtmuskulaturen drabbas av syrebrist vilket leder till celldöd. Patienterna kan vara symtomfria eller uppleva symtom som andningssvårigheter, buksmärta och bröstsmärta som utstrålar upp i käken, armen eller handled. Hjärtinfarkt drabbar personer runt om i hela världen. I Sverige kan man konstatera att 1500 personer dör årligen innan de har fyllt 65 år. Det börjar bli allt vanligare att yngre personer också drabbas av en hjärtinfarkt och att de läggs in på sjukhuset. Det krävs att sjuksköterskan har kunskaper och förståelse för patienternas situation för att de ska kunna hjälpa dem. Syfte: Att belysa yngre patienters upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt och grundar sig på 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Belyser yngre patienters upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt och bygger på 11 kvalitativa artiklar. Tre huvudkategorier bildades: Fysiska begränsningar, variationer i det psykiska tillståndet och en förändrad livsstil samt åtta underkategorier. Diskussion: De mest förekommande upplevelserna var trötthet, ovisshet, rädsla samt en förändrad livsstil. Fynden diskuterades med hjälp av KASAM och jämfördes med annan forskning.

Introduktion/Bakgrund: Efter en hjärtinfarkt drabbas en stor andel patienter av ytterligare någon form av hjärt-kärlsjukdom inom det första året. För att minska medföljande risker och kunna återgå till ett normalt liv är det av största vikt att följa de egenvårdsråd som ges. Sjuksköterskan ska utifrån detta finnas tillgänglig som stöd i patienters process att fatta beslut. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters följsamhet till egenvårdsråd efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie har genomförts med induktiv ansats. Polit och Beck’s (2017) nio steg har använts som utgångspunkt i processen av att skriva en litteraturstudie. 14 vetenskapliga artiklar framkom genom systematisk litteratursökning i databaserna Cinahl och PubMed och granskades utifrån “Guide to an Overall Critique of a Quantitative Research Report” och “Guide to an overall Critique of a Qualitative Research Report”. Resultat: Resultatet presenteras genom fyra olika teman; Betydelsen av vilja och motivation, Betydelsen av kunskap och information, Betydelsen av sjuksköterskeledd uppföljning samt Betydelsen av stöd från familj och anhöriga. Slutsats: Patienters följsamhet till egenvårdsråd efter en hjärtinfarkt påverkas av vilja och motivation, kunskap och information, sjuksköterskeledd uppföljning samt stöd från familj och anhöriga.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar utgör ett av de största folkhälsoproblemen i dagsläget världen över. För både män och kvinnor över 50 år är detta den vanligaste dödsorsaken. Årligen drabbas 35 000 personer i Sverige av akut hjärtinfarkt. Hjärtats blodförsörjning sker via kranskärlen som vid en hjärtinfarkt blir tilltäppta. Det medför att syretillförseln till hjärtmuskeln försämras och en akut hjärtinfarkt uppstår. Skadan på hjärtmuskeln gör att hjärtat får en försämrad förmåga och skadan det medför är permanent.Det är en stor patientgrupp som sjuksköterskan kommer att möta ofta inom vården. Då är det viktigt att man som sjukvårdspersonal vet vikten av att ge kunskap och stöd till motivation för livsstilsförändringar. Detta är en diagnos patienten kommer att behöva leva med livet ut. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser i samband med hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Åtta artiklar valdes ut. Litteratursökning skedde i Cinahl och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsgranskades och en innehållsanalys genomfördes. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra teman; upplevelse av symtom med underkategorier; upplevda fysiska symtom och upplevda psykiska symtom, förändrat liv och livsstil, vikten av samhörighet och professionellt bemötande. Slutsatser: Studiens resultat visade att patienterna upplevde känslor som att kroppen var förändrad, svagare och att döden var nära. De upplevde en trötthet som gjorde att deras sociala liv påverkades och de blev isolerade. Patienterna var tacksamma för sjuksköterskornas engagemang och uppskattade att få dela erfarenheter tillsammans med andra patienter.

Bakgrund: Hjärt-och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland både män och kvinnor i Sverige. I flera andra länder ökar mortaliteten i hjärtinfarkt bland kvinnor. Många kvinnor ser fortfarande hjärtinfarkt som i huvudsak en manlig åkomma. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för den drabbade ett livshotande tillstånd i vilken varje minut räknas Syfte: Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelse och agerande i samband med insjuknande av hjärtinfarkt. Metod: I litteraturstudien har8 vetenskapliga artiklargranskats som överensstämmer med studiens syfte. Artiklarna har analyserats utifrån en innehållsanalytisk metod. Alla artiklar i studien var kvalitativt designade. Resultat: I samband med hjärninfarkt visade kvinnor svårigheter att associera symtom med en hjärtinfarkt. Många saknade kunskap om de kliniska symptom kvinnor kan uppleva vid en hjärtinfarkt. Bilden som massmedia visar om hjärtinfarkt påverkade kvinnors uppfattning av symtom. Det råder fortfarande en uppfattning bland kvinnor att hjärtinfarkt drabbar främst män. Anhöriga verkarhastor betydelse i beslutet att söka vård. Slutsats: Det behövs mer information till allmänheten om de kliniska symtomen på hjärtinfarkt bland kvinnor och att dessakan skilja sig det från männen symtom. Massmedias bildav hjärtinfarkt bör ses med kritiska ögon.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor i Sverige och drabbar tiotusentals kvinnor årligen. Både män och kvinnor kan drabbas av en hjärtinfarkt, men forskning visar att symtom i den akuta fasen och efterföljande konsekvenser kan skilja mellan kvinnor och män. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa kvinnors erfarenheter av att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Elva kvalitativa studier har analyserats, kvalitetsgranskats och sammanställts till ett resultat. Resultatet har sammanställts i kategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet visar att kvinnor upplever att livet förändras efter en hjärtinfarkt och de måste lära sig att omprioritera vardagen. Stora förändringar sker i familjerollerna och behovet av stöd och information om sjukdomen är stor. Efter en hjärtinfarkt följer livsstilsförändringar för att förhindra ett återinsjuknande, och dessa kan medföra svårigheter för kvinnorna. Att efter en hjärtinfarkt uppleva olika fysiska och psykiska förändringar som fatigue, svaghet och utmattning samt en påtaglig oro över att döden varit så nära och att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt, påverkar kvinnors livskvalitet negativt. Konklusion: Att som kvinna drabbas av en hjärtinfarkt innebär stora livsomställningar. Brist på information leder till oro och ångest samt svårigheter att genomföra livsstilsförändringar. Stöd av familj, vänner och sjuksköterskan är en viktig del i återhämtningsprocessen. En viktig uppgift för sjuksköterskan är att identifiera egenvårdskapaciteten hos patienten och därefter kunna ge ändamålsenligt stöd. / Backround: Cardiovascular disease is the leading cause of death among women in Sweden, affecting tens of thousands of women yearly. Both men and women can be diagnosed with heart attack, but research shows that symptoms in the acute phase and subsequent impact may vary among women and men. Aim: The purpose of this study was to highlight women's experiences of having suffered a heart attack. Method: Eleven qualitative studies have been analyzed, quality reviewed and compiled to a result. The results have been compiled into categories and subcategories. Results: The results show that women feel that life is altered after a heart attack and they must learn to repriotize every-day life. Major changes occur in family roles and the need for support and information about the disease is extensive. After a heart attack follows lifestyle changes to prevent relapse, and these changes may cause difficulties. The fact that after a heart attack live trough a variety of physical and psychological changes such as fatigue, weakness and substantial concern that death was so close and to suffer another heart attack, affects women’s quality of life negatively. Conclusion: As a woman, suffer from a heart attack means major life changes. Lack of information leads to anxiety and difficulties to implement lifestyle changes. The support from family, friends and the nurse is an important part of the recovery process. An important task for the nurse is to identify the patients self-treatment capacity and subsequently be able to implement effective support.