Det är viktigt att faktorer som fördröjer uppsökande av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt hos kvinnor uppmärksammas. Syftet: var att belysa faktorer som fördröjer uppsökandet av vård hos kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt. Metod: en systematisk litteraturstudie. Artiklarna som använts i studien är från och med år 2005. Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO har genomsökts, där sammanlagt 9 artiklar valdes ut till dataanalysen. Artiklar har antingen blivit godkända av en etisk kommitté eller har ett etiskt övervägande. Kvalitetsgranskningen har utförts enligt Forsberg och Wengströms (2003) mall. Resultat: det framkom fem gemensamma faktorer som fördröjde uppsökandet av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Dessa var ospecifika symtom, kvinnornas förställningar, egenvårdstrategier, sjukdomserfarenheter och socialt nätverk. Slutsats: är att alla kvinnor i studierna skulle söka vård direkt vid symtomuppkomst om de visste att de insjuknat i hjärtinfarkt. Fördröjningen av uppsökandet av vård beror på kvinnornas föreställningar och samhällets brist på information och upplysningar. Det behövs mer forskning som bedrivs på kvinnor, då det nästan är lika många kvinnor som män som insjuknar i hjärtinfarkt.

<p>Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och det råder en ökning av hjärt- och kärlsjukdomar som har samband med vår vällevnad. Den medicinska och kirurgiska behandlingen, samt det akuta omhändertagandet är väl utvecklade, vilket gör att allt fler människor överlever en hjärtinfarkt. Frågan är dock hur personer som upplevt en hjärtinfarkt hanterar sin livssituation efteråt. Syftet var att belysa människors upplevelse av den levda kroppen efter en hjärtinfarkt. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och tre män i åldrarna 52 till 84 år. Resultatet visar att informanterna upplevde rädsla och oro för att drabbas av en ny hjärtinfarkt. De upplevde även en besvikelse över att kroppen inte orkade lika mycket som tidigare. Detta bidrog till en rastlöshet och en begränsad tillgång till livet. Vidare framkom det att informanterna försökte planera och prioritera sin tillvaro till att bli mindre stressfull. Gemensamt för alla informanter var att de upplevde ett lidande efter en hjärtinfarkt genom ovisheten om hur sjuka de egentligen var. Denna studie kan ge en ökad förståelse för hur dessa patienter bör bemötas av hälso- och sjukvården, för att kunna minska lidandet. Genom att lyssna på och prata om patientens upplevelse kan deras lidande lindras.</p>

<p>Det är viktigt att faktorer som fördröjer uppsökande av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt hos kvinnor uppmärksammas. <strong>Syftet:</strong> var att belysa faktorer som fördröjer uppsökandet av vård hos kvinnor som insjuknar i hjärtinfarkt. <strong>Metod:</strong> en systematisk litteraturstudie. Artiklarna som använts i studien är från och med år 2005. Databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO har genomsökts, där sammanlagt 9 artiklar valdes ut till dataanalysen. Artiklar har antingen blivit godkända av en etisk kommitté eller har ett etiskt övervägande. Kvalitetsgranskningen har utförts enligt Forsberg och Wengströms (2003) mall. <strong>Resultat:</strong> det framkom fem gemensamma faktorer som fördröjde uppsökandet av vård vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Dessa var ospecifika symtom, kvinnornas förställningar, egenvårdstrategier, sjukdomserfarenheter och socialt nätverk. <strong>Slutsats:</strong> är att alla kvinnor i studierna skulle söka vård direkt vid symtomuppkomst om de visste att de insjuknat i hjärtinfarkt. Fördröjningen av uppsökandet av vård beror på kvinnornas föreställningar och samhällets brist på information och upplysningar. Det behövs mer forskning som bedrivs på kvinnor, då det nästan är lika många kvinnor som män som insjuknar i hjärtinfarkt.</p>

No description available.

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Syftet med studien är att beskriva kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod, litteraturöversikt gjordes som består av 12 kvalitativa artiklar som analyserades med en deduktiv ansats. KASAM var den omvårdnadsteoretiska utgångspunkten, vilket delade in resultatet i tre teman; begriplighet hanterbarhet, meningsfullhet. Resultatet visar på nio underteman. Slutsatsen var tre gemensamma faktorer som var genomgående i de olika artiklarna. Efterfrågan av information som var anpassad för kvinnor, ett gott bemötande sätter tonen för hela upplevelsen av sjukhusvistelsen och betydelsen av anhöriga främst i rehabiliteringen.

Bakgrund: Sekundärprevention efter en hjärtinfarkt har som syfte att förebygga att en andra infarkt inträffar, men det har visat sig finnas brister inom programmen som påverkar deltagandet hos patienterna.Syfte: Undersöka hur sekundärpreventionen fungerat för patienterna gällande livsstilsförändringar, information och förnekelse, men även om andra faktorer kan ha påverkat. Samt hur faktorerna påverkat beslutet att delta respektive att inte delta i de olika programmen.Metod: Litteraturöversikt där totalt 11 artiklar valts ut som ansågs svara på frågeställningarna. De kvalitetsgranskades för att försäkra att de höll hög kvalitet och kunde ge ett trovärdigt resultat.Resultat: Studien visade att cirka hälften av alla patienter deltog i sekundärpreventionsprogrammen. Många patienter upplevde att de inte fått information om sin sjukdom, riskfaktorer eller sekundärprevention och bland de som fått information visade det sig att många missuppfattat informationen. Det visade sig att många tillfrågade patienter inte kunde återge sina riskfaktorer eller annan information om hjärtinfarkten. Brist på information eller missuppfattningar ledde till att patienterna visade på bristande motivation till livsstilsförändringar och deltagande i sekundärpreventionen. En anledning till att informationen inte togs upp av patienterna visade sig bero på förnekelse kring sjukdomen.Slutsats: Informationsbrist var grunden till att sekundärpreventionen inte haft avsedd effekt. Ytterligare forskning krävs inom området då sekundärpreventionen innefattar många aspekter som behövs granskas noggrannare.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta stora förändringar i livet, med känslomässiga upplevelser och med frågor om hur livet kommer påverkas av sjukdomen. Det är vanligt att sexualiteten påverkas. För många är sexualiteten en del av upplevelsen av hälsa. Därför finns det stort informationsbehov om hur hjärtinfarkt påverkar det fortsatta livet. Syftet med denna litteraturstudie var att studera kvinnors sexualitet efter hjärtinfarkt. I studien har 11 vetenskapliga artiklar från Danmark, Israel, Saudiarabien, Sverige, Turkiet och USA analyserats. Analysen resulterade i fyra teman vilka var Den sexuella aktiviteten, Själsliga och kroppsliga upplevelser, Betydelsen av relationer och Information från hälso- och sjukvårdspersonal. Den sexuella aktiviteten blev förändrad bland majoriteten av kvinnorna. Förändringar var relaterade till det sexuella mönstret, frekvensen och lusten. Orsak till förändringen var i många fall rädsla. Bristande information om sexualiteten och sexuella aktiviteter efter hjärtinfarkt var ett återkommande tema, vilket kunde vara en bidragande orsak till oro och rädsla när informationen var otillräcklig och svår att förstå. Kvinnor var bland annat oroliga för att sexuella aktiviteter skulle utlösa en ny hjärtinfarkt. Nära relationer var viktiga, då det gav mening och känsla av hälsa. Sexualiteten är för många människor ett känsligt, intimt och privat ämne. Därför är det av stor vikt att sjuksköterskor har kunskap inom ämnet för att kunna möta kvinnor i samtal om sexualitet efter hjärtinfarkt och ge adekvat information så att kvinnor upplever att de får en personcentrerad vård.

No description available.

Bakgrund: Bemötande handlar om hur kommunikation genomförs. Den professionella sjuksköterskans bemötande har betydelse för att patienterna ska känna tillit och förtroende för vården. Det är viktigt att sjuksköterskan utgår från patientens livsvärld för att kunna göra patienten delaktig i omvårdnaden. Vid hjärtinfarkt har ett av hjärtats kranskärl blivit blockerat vilket kan resultera i att patienten upplever ångest och oro. Sjuksköterskans omvårdnadsansvar vid hjärtinfarkt är att tillgodose patientens behov. Sjuksköterskan bör känna till patienternas erfarenheter av bemötandet för att kunna förbättra bemötandet i omvårdnaden. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av sjuksköterskans bemötande vid hjärtinfarkt, från patientens första kontakt med vården till vistelsen på vårdavdelning och under rehabilitering. Metod: Litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga kvalitativa artiklar. Analys utifrån Friberg. Resultat: Patienternas erfarenheter av ambulans, akutmottagning och primärvård var att inte bli tagna på allvar, att inte förstå vad som sker och att vara i trygga händer. Patienternas erfarenheter av vårdavdelning och rehabilitering var att bemötandet inte var anpassat, att de befann sig i en ostrukturerad miljö och att bemötandet var respektfullt. Diskussion: De tre fynden som framkom var att sjuksköterskan bör ha ett likartat bemötande oavsett kön, en förutsättning för ett bra bemötande kan vara att sjuksköterskan arbetar utifrån en personcentrerad vård och att sjuksköterskans bemötande under rehabiliteringen upplevdes mer respektfullt. Fynden diskuterades bland annat utifrån Person-centred Practice Framework av McCormack och McCance.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna och innebär livsomvälvande förändringar. Tiden efter hjärtinfarkten präglas av sårbarhet och att anpassa sig till den nya livssituationen. Återhämtningsperioden efter hjärtinfarkten är en transition i livet, som innebär att gå från ett tillstånd till ett annat, och påverkas av inre och yttre faktorer i personens liv. För att kunna ge ett bra stöd och främja en hälsosam transition är det viktigt att sjuksköterskan har en god förståelse för vad som påverkar återhämtningsperioden i en positiv eller negativ riktning. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av återhämtningsperioden efter en hjärtinfarkt för att uppmärksamma vad som främjar och hämmar en hälsosam transition. Metod: För att svara på syftet gjordes en systematisk litteraturöversikt med inspiration från Roséns (2017) beskrivning. Nio kvalitativa artiklar inkluderades i analysen som genomfördes enligt Elo och Kyngäs (2008) beskrivning av deduktiv innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det som främjar en hälsosam transition handlar om positiv livshantering, välgörande livsstil och stödjande socialt nätverk. Vidare visade resultatet att det som hämmar en hälsosam transition handlar om negativa känslor, begränsad fysisk kapacitet och problematik i socialt nätverk. Slutsats: För att kunna se personens unika förutsättningar för att uppnå en hälsosam transition, är det viktigt att sjuksköterskan ökar sin kunskap om den transition som personen genomgår och har en god och öppen relation med personen.