101 |
LIVET EFTER EN HJÄRTINFARKT : En litteraturstudie om kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarktEdvardsson, Marie, Friberg, Wendela January 2016 (has links)
Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka 11000 kvinnor av hjärtinfarkt. En hjärtinfarkt kan vara en traumatisk upplevelse som medför förändringar av kroppen, psyket och livet. Trots att både män och kvinnor drabbas av hjärt- och kärlsjukdomar har tidigare forskning om hjärtinfarkt främst bedrivits på män vilket innebär att kvinnor ofta bemöts och behandlas enligt en manlig standard. Detta trots att tidigare forskning har visat att kvinnor mår sämre under en längre tid efter infarkten jämfört med män. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Kvalitativ innehållsanalys utifrån induktiv ansats. Resultat: Resultatet innehåller fyra kategorier: Att leva i ovisshet, En förändrad tillvaro, Förändrade relationer och Upplevelser av sjukvården. Kvinnorna var rädda för återinsjuknande och hjärtinfarkten medförde fysiska förändringar som påverkade vardagen, familjen och relationer. Kvinnorna upplevde också bristande information och stöd ifrån sjukvården. Slutsatser: En hjärtinfarkt leder till ett förändrat liv och orsakar lidande för kvinnorna. Eftervården är ofta otillfredsställande vilket kan leda till onödigt lidande och ökad risk för återinsjuknande. Sjuksköterskan bör alltid eftersträva en förståelse för patientens situation för att kunna ge en så god vård som möjligt. Författarna anser att ett ökat samarbete mellan olika vårdprofessioner skulle kunna förbättra eftervården.
|
102 |
Patienters erfarenheter efter en akut hjärtinfarkt : En systematisk litteraturstudieBanevi, Andrea, Jonasson, Olga January 2016 (has links)
Bakgrund: Hjärtinfarkt är en livshotande och chockerande händelse vilket drabbar ungefär 32 000 svenska invånare varje år. Stigande ålder och sämre hälsa leder till att risken att drabbas av en hjärtinfarkt blir högre och behovet av vård blir större. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters erfarenheter efter en akut hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie med induktiv ansats. Resultat: Det fanns ett stort behov av individuellt stöd och hjälp att hantera konsekvenser efter hjärtinfarkten. Patienter uttryckte att det fanns behov av mer information från sjukvårdspersonalen om sina symptom, hjärtstatus, behandlingar och hjärtrehabilitering. Första året efter hjärtinfarkten var svårast och bidrog till en ny medvetenhet om livet och en realistisk syn på sitt tillstånd. Familj, vänner och andra med samma erfarenhet fick ökad betydelse i patienternas liv. Slutsats: Sjuksköterskan bör ha en förståelse för patientens erfarenheter av sin hjärtinfarkt för att utveckla omvårdnaden genom att individualisera patientens behov i efterförloppet genom att främja patientens hälsa.
|
103 |
ATT DRABBAS AV HJÄRTINFARKT.PATIENTENS UPPLEVELSE AV SIN LIVSSITUATIONMOLBERG, SVETLANA, JONSSON, JOAKIM January 2018 (has links)
Bakgrund. Varje år insjuknar ca 19 000 personer i hjärtinfarkt. Symtomen och behandlingen kan skilja sig mellan män och kvinnor, men obehandlad kan sjukdomen leda till död. En ny vårdmodell inom rehabilitering av hjärtinfarkt har nyligen implementerats i Sverige eftersom många människor som tillhör riskgrupper har svårt att förändra sin livsstil. Det behövs mer förståelse för hur individer ser på sin vardag.Syftet. Syftet med litteraturöversikten är att beskriva Europeiska patienters upplevelse av sin livssituation efter att de har insjuknat i hjärtinfarkt.Metod. Totalt 11 kvalitativa artiklar inkluderades i litteraturstudiens resultat. Kvalitativ innehållsanalys användes för att tolka artiklarnas resultat och på så sätt skapades fyra huvudområden samt tio kategorier.Resultat. Livet efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt kan beskrivas som en berg och dalbana då den ena dagen inte är den andra lik. De drabbade blir ständigt påminda om de begränsningar samt nya möjligheter som sjukdomen medför.Diskussion. Sjuksköterskan har en viktig roll i rehabiliteringsprocessen där informationen till patienten och närstående har stor betydelse.Slutsats. Mer forskning runt upplevelser av hjärtinfarkt samt runt personer i arbetsför ålder behövs. Personcentrerad vård och holistisk helhetssyn är framgångsfaktorer vid rehabiliteringen. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>
|
104 |
Betydelsen av KASAM hos personer som genom gått enhjärtinfarkt. : ‑ En deduktiv litteraturöversikt.Mickelsson, Johanna, Sollerman, Anna-Liv January 2018 (has links)
Bakgrund: Personer som drabbats av en hjärtinfarkt genomgår en livsomvälvande händelse,den nya livssituationen upplevs ibland som svår. KASAM kopplas starkt till livskvalitet därstark KASAM relateras till hög livskvalité.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa KASAM hos personer som genomgåtten hjärtinfarkt.Metod: En litteraturöversikt gjordes där sökningar genomfördes i databaserna CINAHL,PubMed samt Psycinfo för att hitta studier som svarade mot syftet. Kvalitativa samtkvantitativa artiklar analyserades.Resultat: Resultatet redovisades utifrån KASAM i sin helhet samt dess tre komponenter,begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet. Hög nivå av begriplighet innebar attpersonen hade stor förståelse för hjärtinfarkten. Hög nivå av hanterbarhet innebar att dendrabbade lättare kunde ändra livsstilen efter hjärtinfarkten. Hög nivå av meningsfullhetinnebar att personen som drabbats av en hjärtinfarkt hittar mening i vardagen. Personer somgenomgått en hjärtinfarkt kan hantera händelsen olika beroende på nivå av KASAM. StarkKASAM innebar att personen på ett framgångsrikt sätt hanterade och begrep den nyalivssituationen.Diskussion: De tre komponenterna; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet somtillsammans bildar KASAM har en viktig roll för att uppnå hälsa och livskvalitet.Slutsats: Insikten om KASAM´s kan öka förståelsen för hur en person kommer att bearbetasitt liv efter hjärtinfarkten. / <p>Godkännande datum: 2018-03-28</p>
|
105 |
Patienters upplevelse av rädsla inför fysisk aktivitet efter insjuknande i hjärtinfarkt : En litteraturstudieEriksson, Alicia, Svantesson, Linnea January 2018 (has links)
Hjärtinfarkt är idag den vanligaste, enskilda orsaken till plötslig död i Sverige. Många drabbade riskerar ett återinsjuknande som dock kan förebyggas, delvis med farmakologisk och kirurgisk behandling men även genom fysisk aktivitet. Idag väljer många patienter att avstå fysisk aktivitet på grund av rädsla av olika slag, ett problem som medför att rehabiliteringen efter hjärtinfarkt inte utförs enligt planen. Sjuksköterskan har en viktig roll när det gäller hälsofrämjande arbete för ökad upplevelse av hälsa och välbefinnande. För att sjuksköterskan ska kunna utföra ett hälsofrämjande arbete av god kvalité blir det viktigt att veta varför flertalet patienter känner rädsla inför fysisk aktivitet. Studien är en litteraturstudie enligt Axelssons modell där elva artiklar granskades, två kvantitativa och nio kvalitativa. Två huvudteman kunde urskiljas; rädsla relaterat till kroppen samt rädsla relaterat till omgivningen. Somliga patienter upplevde rädslan för en ny infarkt i samband med fysisk aktivitet som det största orosmomentet, medan andra ansåg att rädslan för att kroppen inte skulle klara av fysisk ansträngning var av störst betydelse. Flera patienter påpekade även att rädslan för att svika nära och kära samt för att göra fel som den största anledningen till minskat utövande av fysisk aktivitet. Vikten av individanpassad information samt personcentrerade träningsprogram diskuteras i uppsatsen tillsammans med sjuksköterskans betydande roll för hållbar utveckling vid rehabilitering av en hjärtinfarkt.
|
106 |
Patienters upplevelser av hjärtinfarkt utifrån ett existentiellt perspektivSegerdahl, Eva, Solymar, Anna January 2018 (has links)
Hjärt-kärlsjukdom är sammanlagt den största orsaken till dödsfall i västvärlden. Trots att det förebyggande arbetet har lett till färre insjuknande så är det fortsatt den största dödsorsaken i Sverige. Att drabbas av sjukdom kan leda till en känsla av att inte längre känna sig hemma i den egna kroppen och vår syn på kroppen påverkar hur vi definierar hälsa och sjukdom. En kroppslig åkomma berör hela människan inte bara kroppen. Vårdvetenskaplig forskning visar att människor med svår sjukdom kan uppleva hälsa då sjukdom inte är något absolut även om den hastigt kan förändra vårt vardagliga liv. Genom att utgå från en holistisk människosyn i vårdandet där kropp själ och ande ses som en enhet kan den existentiella kris som kan upplevas vid sjukdom lindras. Detta blir möjligt genom att använda livsvärldsteorin som ett centralt redskap i vården och i vårt förhållande till patienten. Syftet med denna studie är att belysa patienters upplevelser av en hjärtinfarkt utifrån ett existentiellt perspektiv. Vi har genomfört en litteraturstudie enligt Axelssons modell och analyserat ett urval av tidigare utförda studier inom området. Litteraturstudien visar att många patienter upplevde att hjärtinfarkten medförde stora förändringar i livet. Det var viktigt att finna en mening i det som hänt samt att förstå vad som orsakat infarkten. Patienterna beskrev den första tiden som en tid då de var i behov av stöd från omgivningen eller en högre makt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor lyssnar till och vågar möta existentiella frågor och den oro som kan väckas hos patienter efter genomgången hjärtinfarkt.
|
107 |
Ett skadat hjärta : En litteraturbaserad studie ur ett patientperspektiv / A wounded heart : A literature-based study from a patient´s perspectiveThörn, Anton, Ehn, Julia January 2018 (has links)
Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de ledande orsakerna till för tidig död i Sverige. Hjärtinfarkt är till stor del livsstilsrelaterad där vanor som rökning, osunda matvanor och låg aktivitetsnivå är riskfaktorer. Att drabbas av hjärtinfarkt kräver förändring i patientens invanda livsstil. Sjuksköterskan har till uppgift att stödja patienten till bättre hälsa, genom att bidra med personcentrerad vård kan risker identifieras och en individuell plan utformas mot ett tillfrisknande. Syftet var att belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturbaserad studie med 10 kvalitativa artiklar. resultaR: Efter hjärtinfarkten tillkom begräsningar i livet som bestod av fysiska och psykiska påfrestningar. Det framkom att psykiska besvär var svårast att kontrollera och många var oförberedda på det. Att få stöd i livsstilsförändringar, att känna trygghet och våga vara aktiv igen var av vikt. I resultatet framkommer det att stöd från närstående och sjuksköterska var betydande för patienternas tillfrisknande. Konklusion: Efter hjärtinfarkten fick patienten lära sig leva ett nytt liv. Nya vanor och värderingar behövde skapas för att nå ett hållbart friskt liv. Stöd, trygghet, en god strategi och motivation var det väsentliga för att lyckas i sin återhämtning. / Background: Myocardial infarction is one of the leading causes of premature death in Sweden. A myocardial infarction is largely lifestyle-related where habits such as smoking, unhealthy eating habits and low physical activity levels are risk factors. To suffer from a myocardial infarction requires a change in the patient’s invasive lifestyle. The nurse has the task of supporting the patient to a better health, provide person-centered care, identify risks and design an individual plan for recovery. The Aim: of this study was to illuminate patients’ experiences of life after a myocardial infarction. Method: A literature-based study with 10 qualitative articles. Results: After a myocardial infarction there were restraints in everyday life that consisted of physical and mental strains. It was found that mental health problems were the most difficult to control and of which many were unprepared. Receiving support in lifestyle changes, feeling a sense of security and daring to be active again was of significant importance. The results showed that support from close relatives and nurses was important for the patients’ recovery. Conclusion: After the myocardial infarction, patients got to learn how to live a new life. New habits and values needed to be created to achieve a sustainable and healthy life. Support, security, a good strategy and motivation were essential for a successful recovery.
|
108 |
Patienters upplevelse av sjukhusvistelsen vid akut hjärtinfarkt, AMIBillström Rasmusson, Linnea, Aurell, Susanna January 2011 (has links)
Bakgrund: Att drabbas av akut hjärtinfarkt är en omvälvande händelse som väcker stora frågor om liv och död både för den drabbade och dennes anhöriga. Sjuksköterskan spelar en betydande roll under vårdtiden och den snabba utvecklingen inom hälso- och sjukvården ställer stora krav på henne/honom i sitt yrkesutövande. Syfte: Att belysa upplevelsen av att insjukna i hjärtinfarkt och den påföljande sjukhusvistelsen. Metod: Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie där vetenskapliga artiklar valts ut genom sökning i de etablerade databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Till resultatet har 15 stycken artiklar analyserats och tagits med. Resultat: Individens påverkan av infarktdiagnos och vårdtid är individuell och präglad av faktorer som social karaktär och förmåga till coping. För att möta detta krävs att sjuksköterskan besitter sådan kunskap att hon/han kan interagera med patienten och dennes anhöriga och därigenom kunna erbjuda en individuellt anpassad vård som innefattar personlig och välavvägd patientinformation. Diskussion: Utvecklingen inom akut hjärtsjukvård har gått fort fram de senaste åren vilket lett till drastiskt förkortade vårdtider vilket borde generera korrelerbart högre bemanning då ett omfattande ansvar vilar på sjuksköterskan under dessa pressade tidsramar.
|
109 |
Kvinnors upplevelse av hälsa efter en hjärtinfarkt : En litteraturöversiktLundmark, Frida, Serrander, Madelene January 2017 (has links)
Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande diagnos. Sjukdomstillståndet innebär en stor förändring i livet och påverkar upplevelsen av hälsa. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av hälsa och deras sätt att hantera återhämtningen efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturöversikt baserad på 17 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklar söktes fram genom PubMed och Cinahl. Materialet granskades, analyserades och sammanställdes för att skapa ett resultat. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudrubriker, meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Att drabbas av en hjärtinfarkt påverkar hälsan hos kvinnor i stor grad. Stöd och livsstilsförändringar är nödvändiga för en god återhämtning. Diskussion: En kronisk sjukdom resulterar i ett förändrat liv och många upplevde ett lidande som begränsade dem i deras vardag. Trots en kronisk sjukdom upplevdes en positiv effekt på många av kvinnornas hälsa. Vid brist på meningsfullhet, begriplighet eller hanterbarhet sågs en minskad upplevelse av hälsa och välmående bland kvinnorna. Slutsats: Då hela livet påverkas av en hjärtinfarkt behöver dessa patienter stöd. Det är därför av stor vikt att vårdpersonal har förståelse för den situation en kroniskt sjuk person ställs inför. Genom stöd och gott omhändertagande kan vårdpersonal bidra till god hälsa och välmående. / <p>Godkännande datum: 2017-03-11</p>
|
110 |
Tiden efter hjärtinfarkt : Depression, ångest och upplevelserAmini, Abed, Larsson, Ida January 2017 (has links)
Bakgrund: Patienter som insjuknat i hjärtinfarkt har genomgått en livsomvandlande händelse och de som överlever har ofta mycket att bearbeta och kan drabbas av ångest och depression. Syftet: med denna litteraturstudie var att belysa tiden efter hjärtinfarkt med fokus på depression, ångest och patientupplevelser. Metod: En litteraturöversikt gjordes med databaserna CINAHL och PubMed som användes för att hitta studier vars data kunde svara mot syftet. Resultat: Depression och ångest var vanligt förekommande. En minskad nivå av både depression och ångest sågs ett år efter hjärtinfarkt. Många patienter upplevde en konstant rädsla för att få en ny hjärtinfarkt och kämpade med livsförändringar och bristande information från sjukvården beskrevs av patienter som bidragande. Diskussion: Forskning behövs inom området för att se om det finns skillnader i män och kvinnors upplevelser och skillnader i upplevelsen av en förstagångs infarkt eller andragångs infarkt. Slutsats: Ångest är vanligt i samband med hjärtinfarkt. Depression förekom vanligtvis mer efter några månader. Depression och ångest ökar risken för återinsjuknande och komplikationer. Ett ökat behov av information och stöd finns hos patienter efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskans roll att jobba med patienterna är viktig för att minska förekomst av ångest, depression och negativa upplevelser. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>
|
Page generated in 0.0662 seconds