Bakgrund Hjärtinfarkt är den vanligaste enskilda dödsorsaken i Sverige. Efter hjärtinfarkten kan personen uppleva kraftlöshet som inverkar på det dagliga livet och det finns en risk för återkommande hjärtinfarkt. Livsstilsförändring kan förbättra personens hälsa och minskar risken för återkommande hjärtinfarkt. För att lyckas implementera och upprätthålla livsstilsförändring behöver personen ha förståelse kring sin sjukdom och dess uppkomst. Syfte Syftet med studien var att beskriva hur hopp påverkar personens förmåga att genomföra livsstilsförändring efter en hjärtinfarkt. Metod Litteraturöversikt där 15 kvalitativa vetenskapliga artiklar analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys med fokus på latent innehåll. Resultat De tre teman som identifierades var: ”Framtidstro”, ”Kunskap om sjukdomen och stöd” samt ”Acceptans och inställning”. Vårt resultat visar att hopp påverkar patientens förmåga till livsstilsförändring genom att personen får ett mål eller förhoppning om hur denne önskar att framtiden ska vara. Viljan att framtiden ska vara på ett särskilt sätt eller önskan att bli starkare eller få bättre hälsa motiverar personen att identifiera resurser och använda dessa för att implementera eller upprätthålla livsstilsförändring. Personens acceptans av och kunskap om sjukdomen ger en känsla av kontroll och att framtiden går att påverka vilket ger ökad tilltro till den egna förmågan att klara livsstilsförändring. Slutsats Hopp har en inverkan på personens förmåga till livsstilsförändring och hoppet kan påverkas både av personen själv och av dennes omgivning. Med en personcentrerad omvårdnad kan hoppet stärkas hos en person och förutsättningar skapas för att denne ska lyckas med livsstilsförändring. Förutom stöd från sjukvården och familj och vänner behöver personen även ha tro på sin egen förmåga och kunskap om sambandet mellan livsstil och hjärtinfarkt. En framtidstro kan skapa motivation hos personen att påbörja livsstilsförändring, men för att lyckas bibehålla dessa krävs att personen har hopp i formen av tron på att det denne gör idag kan påverka hälsan till det bättre.

SAMMANFATTNING Rökning utgör en av de största riskfaktorerna för ischemisk hjärtsjukdom(IHD). Så mycket som 30 procent av all IHD före 65 års ålder beror på rökning. Trots att de flesta idag är medvetna om rökningens konsekvenser fortsätter många att röka. Detta har blivit ett stort problem i samhället vilket har lett till att sjukvården har börjat arbeta i mer preventivt syfte. Rökningsrelaterade sjukdomar där IHD ingår, utgör en kostsam post både för individen och för samhället. Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som har effekt vid rökavvänjning för patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Studien gjordes i form av en forskningsöversikt. De arton vetenskapliga artiklarna som utvaldes för studien söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Sökorden som användes i PubMed var; smoking cessation intervention myocardial infarction, smoking cessation cardiac patients counselling, smoking cessation cardiovascular disease, smoking cessation after myocardial infarction, smoking cessation methods myocardial infarction, smoking cessation ischemic heart disease. I CINAHL användes följande; smoking cessation myocardial infarction. Resultatet har redovisats under sju rubriker; motiverande samtal, beteendeinriktade interventioner, patientrådgivning, skriftligt åtagande, anhörigstöd/kontakt med annan rökare, effekten av nikotinersättningsmedel och läkemedelsbehandling med buprobion samt uppföljande vård. Alla studier kombinerade olika metoder utan att, med undantag av någon studie, redovisa effekterna av de enskilda metoderna. De rökavvänjningsprogram som hade många metodkomponenter med i programmet hade bättre framgång än de med få. Något som tydligt framkom var att de metoder som används bör vara individanpassade. Upprepade och beteendeinriktade samtal som fortgår under en längre tid medförde ett högt antal rökfria deltagare. Slutsatsen var att om fler metoder används i interventionen ökar möjligheten att bli rökfri. De metoder som används i rökavvänjningsprocessen bör vara individanpassade. Kortfattade interventioner tycks inte vara tillräckligt för att uppnå någon effekt. För att uppnå bästa resultat bör personal med specialistkompetens tillsättas eller utbilda befintlig personal. Här har sjuksköterskan en central roll som informatör, behandlare och samordnare av olika insatser. Nyckelord: rökavvänjning, ischemisk hjärtsjukdom, hjärtinfarkt

Bakgrund. Hjärt-kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken globalt sett. Efter en hjärtinfarkt rekommenderas drabbade patienter att genomföra livsstilsförändringar för att minska risken för återinsjuknande. Sjuksköterskors personcentrerade rådgivning har en nyckelroll i denna sekundärprevention. Trots att interventionen finns, är följsamheten till livsstilsförändringar fortsatt låg. Ytterligare kunskap behövs därför om patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt för att möjliggöra en förbättrad omvårdnad vid sekundärprevention.  Syfte. Att belysa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt.  Metod. En kvalitativ litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga studier. Resultat. Patienters erfarenheter av livsstilsförändringar organiserades i tre olika kategorier: stöd, känslor, och ansvar för egen hälsa.  Slutsats. Upplevelsen av socialt stöd och stöd från vården är viktigt för patienten. I vissa fall har det dock visat sig att socialt stöd kan skapa ett motstånd till förändring hos patienter. Stress, brist på kunskap och dåligt bemötande från vården gjorde att yngre patienter och patienter med låg socioekonomisk status upplevde bristande stöd och att egenförmågan var bristfällig. Många patienter upplevde å andra sidan välbefinnande och de kände att livet hade förbättrats. Patientens erfarenheter av självbestämmande och tron på den egna förmågan spelar en viktig roll i bibehållandet av livsstilsförändringar. Det är viktigt att sjuksköterskor bemöter patienten med uppmuntran och empati. Den kunskap och vägledning som ges ska anpassas till patientens individuella behov. Det är viktigt att sjuksköterskor förmedlar uppmuntran och empati, och att kunskapen och vägledningen som ges anpassas till patientens individuella behov. Ökad förståelse för patienters erfarenheter kan stödja sjuksköterskan i arbetet med att personcentrera dels rådgivning, dels då motiverande samtal (MI) används i sekundärprevention. Detta kan bidra till att öka följsamheten till livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. / Background. Cardiovascular disease is the most common cause of death worldwide. Following a heart-attack, patients are advised to make lifestyle changes to reduce the risk of recurrence. Nurse-led, person-centered counseling sessions that focus on lifestyle changes are an important component of secondary prevention. However, compliance to lifestyle changes remains low. Improved knowledge of patients´ experiences of lifestyle changes is necessary to make lifestyle counseling more person-centered and thereby more likely to yield lasting results.  Aim. To describe patients´ experiences of lifestyle changes following a heart attack.  Method. A qualitative literature study based on 11 scientific articles.  Results. Patients´ experiences of lifestyle changes were divided into three main categories: support, feelings, and responsibility for one's own health.  Conclusion. Experiences of social support and support from nurses were very important, although social support could at times lead to increased resistance to lifestyle changes. Patients experienced fear, stress, and reduced well-being, the latter of which was especially present when patients attempted to quit smoking. Stress, lack of knowledge and negative interactions with healthcare professionals caused younger patients, including those with lower socioeconomic status, to experience a lack of self-efficacy and support. However, many patients also experienced improved well-being and heightened self-confidence. It is important that nurses are encouraging and empathetic. Knowledge and guidance should be tailored to the individual needs of the patient. Increased understanding of patients' experiences can potentially support nurses´ delivery of person-centered counseling and motivational interviewing (MI) in secondary prevention, which can potentially lead to improved adherence to lifestyle changes following a myocardial infarction.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste orsaken till för tidig död. Cirka 23 000 personer drabbades av hjärtinfarkt år 2021, varav 4700 personer avled. Trots att det har skett en minskning av dödsfall under de senaste 15 åren finns det förbättringspotential när det kommer till att göra livsstilsförändringar bland personer för att undvika att drabbas av hjärtinfarkt. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att genomföra livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl, Scopus och PsycInfo. Analysen genomfördes med hjälp av Friberg’s femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier och sju underkategorier. Kategorierna var: Faktorer som begränsar genomförandet av livsstilsförändringar och Faktorer som främjar genomförandet av livsstilsförändringar. Konklusion: Genomförandet av livsstilsförändringar visade sig vara varierande. Det framkom faktorer som både främjade och begränsade genomförandet. Vårdpersonal behöver därför beakta varje patients egna erfarenheter för att kunna ge god och lämplig omvårdnad. Vidare forskning behövs för att förstå varje patients behov av stöd och information.

Syfte: Att belysa patienters upplevelser av vad som möjliggör samt vad som hindrar till att genomföra livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt.  Metod: Litteraturstudien består av kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt där Roséns (2017) granskningsmetod har följts. Artiklarna söktes fram ut databaserna Cinahl, PubMed samt PsychInfo. Det söktes med ämnesord samt fritextord som kombinerades med booelska operatorer och begränsningar vilket resulterade i 11 artiklar till resultatet, som vidare kvalitetsgranskades för att säkerställa att de hade hög kvalitet (Forsberg & Wengström, 2016).  Resultat: I resultatet framgick 2 teman. Ett tema handlade om vad som möjliggör, med tre tillhörande subteman. Det andra temat handlade om vad som hindrar, med tre tillhörande subteman.  Slutsats: Patienter upplever situationen olika efter en hjärtinfarkt där inställningen till livsstilsförändring varierar. Det framkommer i resultatet att önskemål finns om individanpassat stöd för att kunna lyckas uppnå samt behålla livsstilsförändringarna.

<p>Validerat; 20101230 (ysko)</p>

Hjärtinfarkt är den dominerande dödliga sjukdomen i Sverige, vilket fler kvinnor än män avlider i. Kvinnor insjuknar senare i livet och upplever fler och mer diffusa symptom än män. Stress är en vanlig förekommande riskfaktor, vilket kan skapas från samhällets förväntningar på kvinnor. Det finns förväntningar om omsorgsfulla kvinnor som samtidigt ska prestera bra både på arbetet och i hemmet, vilket genererar stress. Förväntningar från samhället och kroppens biologi skiljer sig mellan män och kvinnor. Män har historiskt sett representerat normen för människan i forskning och därför är det viktigt att uppmärksamma kvinnors erfarenheter. Syftet med studien var att belysa kvinnors erfarenheter av livet efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie användes som metod, vilket genererade tio vetenskapliga artiklar som resulterade i tre teman och nio kategorier. Kvinnornas erfarenheter visade att hjärtinfarkt medförde ett avbrott i livet och med hjälp av närstående samt egna reflektioner lärde kvinnorna känna sig själva igen. En ny prioriteringsordning skapades med fokus på kvinnornas hälsa och liv. Studien visar att stress är en stor faktor i kvinnors erfarenheter efter hjärtinfarkt och att kvinnors erfarenheter behöver uppmärksammas för att vårdpersonal ska kunna ge adekvat vård. Det hade varit betydelsefullt om framtida forskning hade uppmärksammat hur stress skiljer sig mellan könen vid hjärtinfarkt, eftersom stress är en riskfaktor.

Bakgrund: Hjärt- kärlsjukdom är i dag den främsta dödsorsaken i Sverige för både kvinnor och män. Hjärtinfarkt uppkommer när en åderförkalkning i hjärtats kranskärl brister och det bildas en propp. Kvinnors och mäns symtombild under den akuta fasen skiljer sig mycket åt och det kan även erfarenheterna efter hjärtinfarkten göra.   Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors erfarenheter efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.   Metod: En litteraturstudie baserad på elva kvalitativa studier. Artikelsökningen genomfördes i Cinahl, PubMed och APA PsycINFO. Därefter analyserades studierna med hjälp av Fribergs analysmodell.   Resultat: Resultatet visar att kvinnor kan uppleva olika erfarenheter efter en hjärtinfarkt. De upplevde fysiska-, psykiska-, sociala- och existentiella förändringar i vardagen och resultatet kunde delas in i tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var: Påverkan på återhämtningen, Förändringar i det vardagliga livet och Förändrad syn på livet. Konklusion: Litteraturstudien visar att kvinnor upplevde hjärtinfarkten som en dramatisk omställning i livet. Flera olika symtom var vanligt förekommande och kunde hålla i sig i flera år. Kvinnorna lärde sig hantera och acceptera situationen efter en tid men var i behov av stöd från familj, vänner, vård och rehabiliteringsgrupper. / Background: Myocardial infarction is today the leading cause of death in Sweden for both women and men. Myocardial infarction occurs when atherosclerosis in the coronary arteries of the heart ruptures and a blockage forms. The symptoms of women and men during the acute phase are very different and so can the experiences after the myocardial infarction.  Aim: The purpose of this study was to describe women's experiences after suffering a myocardial infarction.  Methods: A litterature study based on eleven qualitative studies. The article search was conducted in Cinahl, PubMed and APA PsycINFO. The studies were then analyzed using Friberg’s analysis model.   Results: The results show that women can have different experiences after a myocardial infarction. They experienced physical, mental, social and existential changes in everyday life and the result could be divided into three categories and nine subcategories. The categories were; Impact on recovery, Changes in everyday life and Changed outlook on life. Conclusion: The literature study shows that women experienced the myocardial infarction as a dramatic change in life. Several different symptoms were common and could persist for years.  The women learned to handle and accept the situation after a while but were in need of support from family, friends, care and rehabilitationgroups.

Hjärtinfarkt innebär en akut syrebrist i hjärtmuskeln och utgör en av de vanligaste dödsorsakerna i modern tid. Symtomen på hjärtinfarkt är idag vedertagna och likaså riskfaktorerna. Trots detta är prevalensen för insjuknande idag högre än förr. Genom ett patientperspektiv där patientens egna upplevelser är i fokus kan varje individ mötas utifrån sin egen livsvärld. Det är därför som vårdare av stor vikt att känna till patientens upplevda behov för att kunna erbjuda adekvat individanpassad vård vid rätt tillfälle i förloppet. Syftet är att beskriva patientens upplevda behov i efterförloppet av en hjärtinfarkt. En litteraturstudie har genomförts baserad på 11 artiklar framsökta i Cinahl och PubMed. Analysen är gjord enligt Axelssons modell för litteraturstudie och resulterade i tre huvudteman: ”Behov av information”, ”Behov av förståelse” och ”Behov av trygghet”. Fynden som framkommit är att patienterna upplever kroppen som förändrad samt en oro relaterad till kunskapsbrist. Vanligt förekommande är utmattningskänslor och känslan av att vara begränsad i sitt vardagsliv. Patienterna är i stort behov av stöd från närstående samt professionella vårdare. Sjuksköterskan har möjlighet att minska patientens lidande genom att ge adekvat och anpassad information och genom att ha kompetens kring relevanta insatser. För att åstadkomma detta krävs god kunskap och öppenhet hos sjuksköterskan kring patientens upplevda behov i efterförloppet av en hjärtinfarkt.

<p>Hjärt- kärlsjukdomarna är idag den vanligaste dödsorsaken, av vilken hjärtinfarkt är den mest förekommande. Rökning är en av de stora riskfaktorerna och risken att återinsjukna kan halveras efter ett år om man slutar att röka. Professionellt stöd kan behövas för att sluta röka. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans stöd i samband med att försöka sluta röka efter en genomgången hjärtinfarkt. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes. Resultatet visar fem kategorier. Detta resultat kan ge sjuksköterskan ökad kunskap samt hjälp att utveckla sitt arbete med stöd för den patient som gått igenom en hjärtinfarkt. För fortsatt forskning föreslås studier gällande sjuksköterskors upplevelser av arbete med att stödja patienter att sluta röka.</p>