Syfte: Syftet med studien var att kartlägga förekomst och undersöka samband mellan stress och depression hos patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet var även att undersöka eventuella skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt. Metod: Patienter som vårdats på en hjärtavdelning för hjärtinfarkt i Mellansverige och är svensktalande inkluderades i studien. Enkäterna Vardagslivets Stress och MADRS-S användes som mätinstrument. Resultat: Antalet inkluderade deltagare i studien var 20 stycken. Förekomsten av självskattad depression uppgick till 5 % efter en hjärtinfarkt. Förekomst av självskattad stress sågs hos totalt 20 % av deltagarna, av dessa var det 5 % som hamnade i den högsta kategorin av stress. Inget samband konstaterades mellan depression och stress (r=0,15), signifikans (p=0,52). Skillnader mellan män och kvinnors upplevelser av stress och depression vid hjärtinfarkt kunde ej bestämmas i denna studie. Slutsats: Denna studie är relativt liten och omfattar endast 20 deltagare. För att kunna dra giltiga slutsatser, krävs en mer omfattande studie som inkluderar fler deltagare och har en jämnare könsfördelning. / Purpose: The purpose of this study was to evaluate the prevalence and to examine the correlation between stress and depression among patients that have had a myocardial infarction. The purpose was also to examine differences between men and women and their experiences of stress and depression due to myocardial infarction. Methods: Patients who received treatment at a cardiac department in the central parts of Sweden and spoke the Swedish language were included in the study. The questionnaires Everyday Life Stress and MADRS-S were used as measurements. Results: 20 participants were included in the study. The prevalence of self-rated depression was 5 %. Self-rated stress was found among 20 % of the participants, and of these 5 % fell into the highest category of stress. No correlation could be found between depression and stress (r=0.15), significance (p=0,52). Differences in experiences between men and women regarding stress and depression due to myocardial infaction could not be determined. Conclusion: This study is relatively small and covers only 20 participants. In order to reach valid conclusions, a more comprehensive study should be made that includes more participants and with better gender balance.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva vad som framkommer om socialt stöd och livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Studien är en beskrivande litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar vilka har granskats av författarna och därefter kvalitetsbedömts. Resultatet visade att livsstilsförändringar inte var lätta att genomföra. Det sociala stödet var viktigt för att de olika livsstilsförändringarna skulle klaras av och att stödets utformning skulle vara anpassat efter den hjärtinfarktdrabbades behov. För mycket eller för litet stöd hade negativ inverkan på hur patienten lyckades med livsstilsförändringarna. Personalen på sjukhuset hade stor inverkan på hur lyckad livsstilsförändringarna skulle bli. Sjukvårdspersonalen behövde stödja både hjärtinfarktdrabbade och anhöriga för att rehabiliteringen skulle bli lyckad. De slutsatser som dragits från föreliggande studie är, att socialt stöd påverkar hjärtinfarktdrabbades möjlighet att genomföra livsstilsförändringar. Det sociala stödet kan få både en positiv och negativ inverkan på livsstilsförändringar. Det har visat sig vara viktigt att sjuksköterskan samarbetar med den hjärtinfarktdrabbade. Att anpassa situationen och informationen till respektive individ kan förbättra stödet från sjukvården. / The purpose of this study was to describe what is found about social support and lifestyle changes after a myocardial infarction. The study is a descriptive literature review that includes ten scientific articles that have been reviewed and qualitatively evaluated by the authors. The results showed that lifestyle changes were not easy to conduct. Social support was essential to cope with lifestyle changes and it was important that the aid was designed to match each individual. Too much or too little support had adverse effects on the lifestyle changes that needed to be made. The hospital staff had a major impact on how successful lifestyle changes would be. The hospital staff needed to support both myocardial infarction victims and relatives to make the rehabilitation a success to assure a full recovery. The conclusions drawn from this study is that social support affects myocardial infarction victims and their opportunity to conduct lifestyle changes. Social support can have both positive and negative effects on lifestyle changes. It has also proved to be of great importance that the nurse is collaborating with the myocardial infarction victim. Adjustment to the situation and information to each individual could change the support from the healthcare.

Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att beskriva kvinnors respektive mäns livskvalitet efter insjuknande i hjärtinfarkt och de copingstrategier som användes i hanteringen av vardagen. En deskriptiv litteraturstudie genomfördes utifrån sex kvalitativa samt åtta kvantitativa studier med övervägande delen hög kvalitet. Publikationsåren för de inkluderade artiklarna var mellan 2000 och 2010. Artikelsökningen genomfördes i databaserna MedLine (PubMed) samt Cinahl med följande sökord: Hjärtinfarkt, anpassning, psykologisk, livskvalitet och coping. Sammanfattningsvis var vanligt förekommande problem under den första tiden efter insjuknande i hjärtinfarkt fysiska symtom och emotionell utmattning där tillfredsställande behandling och god sjukdomsinsikt kunde leda till välbefinnande. Följande faktorer såsom stress, oro, ångest, nedstämdhet, depression samt kronisk trötthet hade negativ inverkan på den upplevda livskvaliteten, liksom alltför omfattande livsstilsförändringar. Att återgå till sitt arbete hade däremot positiva effekter ur de fysiska och psykologiska aspekterna på livskvaliteten. Likaså hade det sociala nätverket inverkan på välbefinnandet där män i huvudsak sökte stöd från sin partner medan kvinnor även sökte sympati från övriga anhöriga. Optimistiska copingstrategier var vanligast bland både kvinnor och män, dock använde sig kvinnor av fler copingstrategier och hade svårare att hantera sin vardag än vad män hade. För ytterligare evidens i copingstrategier och genusskillnader krävs ytterligare forskning av komparativ design. / The purpose of this study was to describe perceived quality of life and used coping in daily life of women and men after myocardial infarction, which is described in the literature review included studies and methodological quality. A descriptive literature review was conducted based on six qualitative and eight quantitative studies of high quality nature. In conclusion, the year of publication of the studies was between the years of 2000 and 2010. The databases MedLine (Pubmed) and Cinahl were used in the searching of scientific articles with the following keywords: Myocardial infarction, Adaptation, Psychological, Quality of life and Coping. Furthermore, the findings in satisfaction of treatment and good insight in illness was increased in terms of well-being. Return to work appeared to bring positive outcomes of the physical and psychological aspects in quality of life. By the same token, social network had an impact in terms of well-being, since men mainly perceived available support trough their partner as women in larger extension perceived available support from other relatives than men did. Optimistic coping was the most frequently used strategy by both women and men, however, women practiced several strategies of coping. Also, difficulties were found in women managing their daily life compared to men. Regarding coping strategies as well as gender differences, further research is to claim.

Hjärt- kärlsjukdomarna är idag den vanligaste dödsorsaken, av vilken hjärtinfarkt är den mest förekommande. Rökning är en av de stora riskfaktorerna och risken att återinsjukna kan halveras efter ett år om man slutar att röka. Professionellt stöd kan behövas för att sluta röka. Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelse av sjuksköterskans stöd i samband med att försöka sluta röka efter en genomgången hjärtinfarkt. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes. Resultatet visar fem kategorier. Detta resultat kan ge sjuksköterskan ökad kunskap samt hjälp att utveckla sitt arbete med stöd för den patient som gått igenom en hjärtinfarkt. För fortsatt forskning föreslås studier gällande sjuksköterskors upplevelser av arbete med att stödja patienter att sluta röka.

No description available.

Bakgrund: Cirka 37 000 hjärtinfarkter inträffar varje år i Sverige och av hjärt- och kärlsjukdomarna utgör hjärtinfarkt den största risken att dö i. Hittills har forskning främst uppmärksammat män. Insjuknandet är en skrämmande existentiell upplevelse och kan innebära en funktionsnedsättning i varierad grad i vardagen. Emotionella känslor beträffande tillvaron, kroppen och döden kan förekomma. Forskning visar att återhämtningen efter en hjärtinfarkt är svårare psykiskt för kvinnor jämfört med män. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. Texterna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys utifrån ett manifest perspektiv. Resultat: Studiens resultat utgjordes av två kategorier, vilka belyste kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt: Att leva i en förändrad tillvaro och Kampen till ett meningsfullt liv. Resultatet visade att kvinnor upplevde starka känslor, samt förändringar i livet och kroppen efter hjärtinfarkten. Det framkom även brist på information och stöd från sjukvården. Slutsatser: Efter hjärtinfarkten upplevde kvinnor ett lidande som relaterades till en otrygg vardag, en opålitlig kropp samt sjukvårdens bristande information och stöd. Därmed är det viktigt att allmänsjuksköterskan förstår de känslor som kvinnor erfar för att kunna ge ett fullgott stöd.

<p>This thesis for a licentiate degree is a Caring Science lifeworld study the purpose of which is to describe women’s experiences of illness, health and care following a myocardial infarction. It consists of two studies (Papers I and II) which form the first part of a doctoral dissertation.</p><p>Cardio-vascular disorders are a major public health problem today. Besides the impact these disorders have on public finances, a disease such as myocardial infarction entails suffering for the afflicted person. Current research indicates that women measure their health as lower than men following a myocardial infarction. There is still a lack of knowledge on how to understand women’s health process following a myocardial infarction, and how to provide them with the support needed to promote good health and well-being. Paper I explores women’s experiences of their lifeworld and body following a myocardial infarction. Paper II explores women’s experiences of the care and health process following a myocardial infarction, with a particular focus on their experience of participation. The method of reflective lifeworld research, based on phenomenological epistemology, is used to explore the meaning that is experienced in the lived world of the patient.</p><p>This research finds that women describe that their lives come to a stand-still following a myocardial infarction. They perceive their bodies as having failed them, which entails existential uncertainty, meaning that the women no longer feel secure about their bodies or life, itself. Their suffering is difficult to understand, both for themselves and for those around them, and the women suffer in silence. Health-care professionals have the potential to promote health by supporting the women towards greater participation and independence in the health process. Participation, however, is not limited to concrete participation in care, but in offering health care based on women’s perspective of how their life situations changed following the illness. This will provide the women with the support they need to discover their own health promoting resources, and to become friends with their bodies and the life that follows a myocardial infarction.</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig dödsorsak. Efter en hjärtinfarkt kan livsstilsförändringar vara nödvändiga för att minimera risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom. Teoretisk referensram är SAUK- modellen för bekräftande omvårdnad (Gustavsson, 2004). Denna omvårdnadsmodell är ett hjälpmedel som sjuksköterskan kan använda sig av för att stötta patienter som genomgått en hjärtinfarkt. Syftet med studien var att belysa patienters upplevda livskvalitet inom ett år efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på patienternas upplevda livskvalitet och livsstilsförändringarna. Metod: Systematisk litteraturstudie där elva artiklar kvalitetsgranskats och analyserats. Resultat: Det framkom faktorer som påverkade patienternas livskvalitet både positivt och negativt. Huvudfynden är indelade i fem kategorier. Dessa är fysiska konsekvenser efter en hjärtinfarkt, känslomässiga konsekvenser efter en hjärtinfarkt, faktorer som underlättar eller försvårar livsstilsförändringen, det sociala nätverkets betydelse och patienternas upplevda informationsbehov. Slutsats: Det fanns faktorer som påverkade patienternas livskvalitet. De patienter som lyckades genomföra sina livsstilsförändringar upplevde en bättre livskvalitet och hälsa. Därför är det av betydelse att hälso- och sjukvårdspersonal har detta i åtanke vid mötet med patienter som genomgått en hjärtinfarkt

I industrialiserade länder är hjärt- och kärlsjukdom den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor över 40 år. Hjärt- och kärlforskning har genom tiderna mest bedrivits utifrån män. Forskningen har uppenbarat skillnader mellan hur män och kvinnor upplever en hjärtinfarkt och det behövs mer undersökningar utifrån kvinnors perspektiv av hälsa och välbefinnande efter en hjärtinfarkt. Syftet med det här litteraturbaserade arbetet är att sammanställa och belysa kvinnors upplevelse av hälsa och välbefinnande tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med utgångspunkt från 12 kvalitativa artiklar. Resultatet består av två huvudteman ’När hjärtattacken är ett faktum’ och ’Vägen tillbaka’. Gemensamt för de flesta kvinnor i det första temat var känslor som, osäkerhet och tankar om livet och döden. I det andra temat som, fokuserade på återhämtningen, förstod kvinnorna att livsstilsförändringar och begränsningar i vardagen var nödvändiga för att återgå till ett normalt liv igen. Emotionellt stöd från människor i sin närhet var en viktig del i återhämtningsprocessen. Slutsatsen är att hur viktigt det är med en individanpassad vård som kan underlätta för den hjärtsjuka patientens återhämtning och därmed öka välbefinnandet. Patienten har ett behov av att få information om hur livet efter en hjärtinfarkt kan te sig. / In industrial countries are cardiovascular diseases frequently causes of death for women in their forties. Research studies show differences between women’s and men’s experiences of their heart attacks. However, the majority of studies are based on men and therefore the women’s perspective needs to be discovered through more research. The aim of this study is to assemble and to explore women’s perception of health and wellbeing the time after their heart attacks. The method is a literature review, which consists out of 12 qualitative articles. The result is divided in two major themes ‘When the heart attack is a fact’ and ‘The way back’. In the first theme most of the women felt mutually insecure and had thoughts about life and death. The second theme, described the understanding of women that lifestyle-changes and limitations in everyday life are necessary to return to a normal life. During the entire recovery process was emotional support from family and close friends essential. The conclusion highlights that an individual care support makes the recovery process of a heartsick patient easier and improves wellbeing. The patient has the need to acquire information about how life could look like after a heart-attack.

Bakgrund: Hjärtinfarkt orsakas av en ocklusion i hjärtats kransartärer. Smärta och ångest uppstår i det akuta skedet, men patienter upplever även fortsatta psykiska besvär efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan ska följa Socialstyrelsens lagar om bl.a. att vården ska vara patientfokuserad och göra patienter delaktiga i sin vård.  Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i patientens återhämtning efter akut hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där fem sjusköterskor berättade om vilken roll de uppfattade sig ha inför patientens återhämtning efter hjärtinfarkten. Därefter analyserades insamlad data med hjälp av Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier, dessa var: ’Att arbeta efter kliniska riktlinjer’ med de två underkategorierna Att följa omvårdnadsrutiner och Att arbeta i team runt patienterna, ’Att ge information till patienterna’ med de tre underkategorierna Att göra patienterna delaktiga, Att förmedla mod att leva och Att motivera till livsstilsförändring samt ’Att finnas till för patienterna’ med de tre underkategorierna Att ge ett gott bemötande, Att ge individuell vård och Att vara tillgänglig. Slutsats: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten är av betydelse för en god omvårdnad. Genom att inge trygghet kan sjuksköterskan hjälpa patienterna till en bra återhämtning efter sin hjärtinfarkt.