No description available.

Hjärt-kärlsjukdomar är de främsta dödsorsakerna i världen. Endast i Sverige drabbas varje år 28 000 människor av hjärtinfarkt. Både studier och behandling av hjärtinfarkt har traditionellt anpassats efter män, men även kvinnor drabbas av hjärtinfarkt. Studiens syfte var att belysa kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie användes som metod. I studien ingick tio artiklar hämtade ur databaserna Cinahl och Medline. Litteraturstudiens resultat presenterades i tre övergripande teman: Brist på information skapar ångest och osäkerhet, den förändrade livssituationen samt betydelsen av professionellt stöd och ett bra socialt nätverk. Brist på information och för lite kunskap om hjärtinfarkt har av kvinnorna lyfts fram som ett problem. Tydlig och bättre information från sjukvården var önskvärt. Att överleva en hjärtinfarkt medförde stora förändringar för de drabbade. Den nya livssituationen beskrevs i både positiva och negativa termer. Patienterna beskrev upplevelser av att hjärtinfarkten ledde till en vändpunkt i livet medan andra hade svårt för att komma till en acceptans rörande sjukdomen. En annan faktor som framkommer i studien var betydelsen av ett socialt nätverk. Stöd från närstående och sjukvården skulle kunna påskynda rehabiliteringen.

Var femte patient på akutmottagningen söker vård på grund av akut bröstsmärta, om smärtan misstänks vara kardiellt utlöst skall patienten utredas för hjärtinfarkt. På akutmottagningen skall sjuksköterskan skyndsamt fatta beslut om vilken patient som är i störst behov utav medicinsk bedömning av läkare för att minimera risk för framtida komplikationer för patienten. Symtombilden vid hjärtinfarkt skiljer sig vilket försvårar sjuksköterskans initiala bedömning och det finns differentialdiagnoser som inte kräver omgående vård. Syftet med studien är att kartlägga vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans prioritering och triagering vid misstänkt hjärtinfarkt på akutmottagning. Examensarbetets metod är en litteraturöversikt och inkluderar åtta artiklar med kvantitativ ansats. Resultatet visar att det kan föreligga faktorer som påverkar triageprioritet. Kvinnligt kön, hög ålder samt frånvaro av bröstsmärta förefaller kunna leda till lägre triageprioritet. Ankomst till akutmottagningen via ambulans samt förekomst av riskfaktorer för hjärtinfarkt kan kopplas till högre triageprioritet. Sjuksköterskan kan ha en förförståelse som påverkar triagebedömningen men genom diskussion och reflektion kan fördomar åskådliggöras och understödja sjuksköterskans beslut. Genom att beakta särskilda patientgrupper som tenderar att undertriageras säkerställs jämlikheten i vården.

Bakgrund: I sjuksköterskans profession ingår att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. En hjärtinfarkt är en omtumlande händelse och flera tusen drabbas varje år, för en sådan kris saknar ofta människor beredskap. En hjärtinfarkt kan ge plötslig, svår smärta samt ångest och orsakas av stopp i ett kranskärl, vilket leder till syrebrist i hjärtat. Anhöriga kände ett stort ansvar och saknade information från sjukvården. De kände även en oro att deras närstående skulle drabbas av ännu en hjärtinfarkt. Syfte: Att beskriva kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt.  Metod: Resultatet av denna litteraturstudie utgjordes av tio kvalitativa artiklar identifierade i databasen PubMed.     Huvudresultat: Det framkom att flera konsekvenser upplevdes efter hjärtinfarkten, såsom utmattning, ångest, oro och rädsla för att drabbas igen, vilket gav begränsningar i livet. Efter hjärtinfarkten kunde livet präglas av en rädsla att anstränga det sjuka hjärtat och minskad tro på hjärtats förmåga. Vidare framkom behovet av mer information från sjukvården. Närstående visade sig ha stor betydelse för tillfrisknandet samt möjligheten att få träffa andra i samma situation. Hjärtinfarkten var för många en väckarklocka som gav insikt om det viktiga i livet och kunde motivera till livsstilsförändringar. Slutsats: Hjärtinfarkten medförde många konsekvenser. Trots en rädsla att anstränga det sjuka hjärtat kunde händelsen motivera till livsstilsförändring. Anhöriga var ett stort stöd i tillfrisknandet, dock fanns en önskan om mer stöd och information från sjukvården. Denna litteraturstudie kan ge vårdpersonalen ökad förståelse för erfarenheter efter en hjärtinfarkt samt bidra med kunskap om hur eftervården kan utformas. / Background: The nursing profession includes promoting health, preventing disease, restoring health and relieving suffering. A heart attack is a dizzying event and several thousand are affected every year, because such a crisis often leaves people unprepared. A heart attack can cause sudden, severe pain and anxiety and is caused by a blockage in a coronary artery, which leads to a lack of oxygen in the heart. Relatives felt a great responsibility and lacked information from the health service. They also felt a concern that their loved ones would suffer another heart attack.Aim: To describe women's and men's experiences after a heart attack.Method: The results of this literature review consisted of ten qualitative articles identified in the PubMed database.Main results: It turned out that several consequences were experienced after the heart attack, such as fatigue, anxiety, worry and fear of being hit again, which gave limitations in life. After the heart attack, life could be marked by a fear of straining the diseased heart and diminished belief in the heart's ability. Furthermore, the need for more information from the health service emerged. Relatives proved to be of great importance for recovery and the opportunity to meet others in the same situation. For many, the heart attack was an alarm clock that provided insight into the important things in life and could motivate them to make lifestyle changes.Conclusion: The heart attack had many consequences. Despite a fear of straining the sick heart, the event could motivate a lifestyle change. Relatives were a great support in the recovery, however, there was a desire for more support and information from the health care. This literature study can give the care staff an increased understanding of experiences after a heart attack and contribute with knowledge of how aftercare can be designed.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett utbrett problem i hela världen som går att förebygga med livsstilsförändringar såsom fysisk aktivitet. Däremot är fysisk aktivitet som sekundär prevention underutnyttjad på grund av okunskap och rädsla. Efter en hjärtinfarkt behöver sjuksköterskan utforma en personcentrerad rehabiliteringsplan utifrån personens upplevelser och behov. Det leder till att sjuksköterskan kan stötta och motivera personen till att uppnå egenvårdsbehov utifrån dess egna förutsättningar. Syfte: Syftet var att undersöka personers upplevelse av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metod: Metoden var en litteraturstudie med grund i analys av kvalitativ forskning med induktiv ansats baserat på nio vetenskapliga artiklar som analyserades med en femstegsanalys för kvalitativa artiklar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Hinder för att utföra fysisk aktivitet, Den nya livssituationen, Stödets betydelse och åtta underkategorier: Rädsla och oro, Fysiska begränsningar, En ny livsstil, Kamp för att uppnå livsstilsförändringar, Fysisk aktivitet som rutin, Närståendes engagemang vid livsstilsförändringarna, Information och stöttning från sjukvården och Stödet från andra i samma situation. Dessa kategorier beskriver personers upplevelse av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Slutsats: Upplevelsen av fysisk aktivitet visade sig vara både positiv och negativ. Genom att ta del av dessa upplevelser kan sjuksköterskan involvera personen att bli mer delaktig i vårdandet och därmed stärka den personcentrerade omvårdnaden. Det finns en nödvändighet i att sjuksköterskan tillägnar sig kunskap om skillnader och likheter i upplevelserna för att kunna omsätta detta till praktisk omvårdnad.

No description available.

Bakgrund: Hjärtinfarkt räknas som svår sjukdom och är något som drastiskt kan förändra livet på många sätt för både patient och närstående. Närståendes stöd efter hjärtinfarkten har visat sig fungera som en motiverande faktor hos den drabbade till att förändra och bibehålla nya livsstilsförändringar. Att som närstående vårda en annan människa kan innebära en stor påfrestning och ökar risken att utveckla posttraumatisk stressyndrom. Genom att belysa närståendes upplevelser efter en hjärtinfarkt kan ökad förståelse erhållas, vilket är av vikt för sjuksköterskor i tillämpningen av personcentrerat bemötande. Syfte: Att beskriva upplevelser hos närstående till en person som överlevt hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie baserad på 10 vetenskapliga artiklar publicerade i databaserna PubMed och CINAHL analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av sex kategorier; Att förlora kontroll och känna rädsla för döden, Att distansera sig och fokusera på den drabbade, Att ansvaret ökar, Att behöva stöd och information från sjukvården, Att relationen med den drabbade förändras, Att synen på livet förändras. Slutsats: Hos närstående till en person som överlevt hjärtinfarkt är otillräckligt bemötande och information inom sjukvården en vanlig upplevelse som bidrar till bristande kontroll och hantering av hjärtinfarkten. Genom implementering av modellen närstående-centrerad vård kan kommunikationen mellan sjuksköterskan och närstående förbättras och delaktigheten hos närstående öka.

No description available.

Bakgrund: Efter en hjärtinfarkt rekommenderas patienter att genomgå livsstilsförändringar för att minska risken för en andra hjärtinfarkt. Livsstilsförändringar definieras som att utföra en förändring i sin nuvarande livsstil. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa patientens upplevelse av livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: Denna studie utformas som en litteraturöversikt, 15 vetenskapliga artiklar inkluderades i kommande resultat med kvalitativ, kvantitativ samt mixad ansats. Resultat: Att påbörja och upprätthålla livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt upplevdes varierande mellan olika patienter. Motivation, kunskap och stöd var viktiga komponenter för förändringsprocessen. Vissa patienter upplevde det svårt att upprätthålla livsstilsförändringarna och kunde då återfalla till gamla vanor eller välja att inte utföra förändringarna. Genom hälsofrämjande omvårdnadsarbete samt rehabiliteringsprogram upplevde patienterna en starkare tro på att de själv och kunde hantera återhämtningsprocessen. Diskussion: KASAM ligger till grund för att skapa goda hälsoförhållanden och förbättrad livsstil. Hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet har en betydande roll för att uppnå en god hälsa och hantera livet efter en hjärtinfarkt. Att begripa varför man drabbats av sjukdomen, att hitta en mening till att utföra förändringar samt att hantera sjukdomen med de resurser som finns tillgängliga. Meningsfullhet ses som den mest avgörande komponenten då meningsfullheten är en förutsättning till att uppnå en hållbar begriplighet och hanterbarhet. Slutsats: Trots att patienter upplevde att motivation, kunskap och stöd var grunden för att lyckas upprätthålla livsstilsförändringar fanns det brister som gjorde att patienterna ansåg att dessa komponenter inte blev tillräckligt belysta vilket resulterade i att livsstilsförändringar inte upprätthölls. / <p>Examinationsdatum: Mars 2021</p>

Introduktion/Bakgrund: År 2018 drabbades 21 765 personer av 24 800 hjärtinfarkter i Sverige. Av dessa avled 5 800 personer vilket är jämförbart med att var fjärde drabbad avled inom 28 dagar. Hjärtinfarkt innebär ischemi i hjärtats muskelceller som orsakar celldöd. Det finns två olika hjärtinfarkter – NSTEMI och STEMI. Det är känt att sjukdomar uppträder olika mellan könen och att det därmed kan vara svårare för sjuksköterskan att identifiera symtom och tecken hos det ena eller det andra könet, exempelvis upplever kvinnor fler och mer diffusa symtom vid hjärtinfarkt i jämförelse med männens symtomupplevelse. Med anledning av detta är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om könsvariationer för att ge en så god vård som möjligt, oavsett om patienten är man eller kvinna. Syfte: Att beskriva skillnader i mannens respektive kvinnans upplevelser vid hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med utgångspunkt från Polit och Beck (2017) process om nio steg för sökstrategi och datainsamling, urvalsprocess samt bearbetning och sammanställning. Två sökstrategier användes, bibliografisk databassökning och ancestry approach, vilket genererade elva artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån kvalitativa- och kvantitativa granskningsmallar av Polit och Beck (2017). Resultat: Det förekom skillnader i symtomupplevelse mellan män och kvinnor vilket redovisas i Smärtor skiljer sig mellan könen; Fatigue - vanligaste symtomet hos kvinnor; Kvinnor upplever generell ångest medan män upplever dödsångest; Varken män eller kvinnor vill vara till besvär och Männens sexuella funktion försämras efter hjärtinfarkt. Slutsats: Hjärtinfarkt är, för både män och kvinnor, en stor händelse som förändrar livet både för den drabbade och personer i dennes närhet för all framtid. Trots att forskningen går framåt och att antalet insjuknanden samt dödsfall sjunker drastiskt är antalen fortfarande höga och innebär ett stort lidande för varje enskild drabbad samt den drabbades nära och kära. Vid tiden för datainsamling fanns omfattande forskning gällande kvinnors upplevelser, dock råder en brist på motsvarande forskning för enbart män.