Hjärt-/kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och många patienter inom intensivvården antingen har eller löper en ökad risk för att utveckla hjärtsjukdomar. Ischemimonitorering innebär att genom övervakning med kontinuerligt elektrokardiogram (EKG) monitorera eventuell ischemi (syrebrist) i hjärtmuskeln. Intensivvårdspatienten är inte sällan oförmögen att kommunicera besvär och symtom såsom bröstsmärta. Detta i kombination med sitt kritiska tillstånd kan exponera patienten för skada såsom syrebrist i hjärtmuskeln och i förlängningen ge ökat lidande. Intensivvårdssjuksköterskan har ett etiskt och yrkesmässigt ansvar gentemot patienten att kunna uppfatta vad hen kommunicerar via den övervakningsutrustning som används. Syftet med studien var att utifrån intensivvårdssjuksköterskans perspektiv, belysa rutiner och erfarenheter av ischemimonitorering inom intensivvården. För att nå ut till så många deltagare som möjligt valdes en kvantitativ metod med webbenkät som skickades ut till kliniskt verksamma intensivvårdssjuksköterskor. Ungefär fyra hundra intensivvårdssjuksköterskor fick enkäten till sin e-post och femtionio (n=59) valde att svara. Resultatet visade att det fanns brister i de lokala rutinerna men också brister i följsamheten till dem. Deltagarna upplevde att för få patienter ischemimonitorerades inom intensivvården och att hindren främst var bristande kunskap om korrekt användning och bristande intresse för ischemimonitorering hos behandlande läkare. Ischemimonitorering kan skydda intensivvårdspatienten från lidande, både på kort och lång sikt. Konkreta och välskrivna rutiner och riktlinjer som får genomslag i personalgruppen kan säkra kvaliteten på vårdverksamheten. Intensivvårdssjuksköterskan bör erbjudas utbildning och repetitionsutbildning inom ischemimonitorering för att minska den upplevda kunskapsluckan.

Hjärt-kärlsjukdomar är de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och under 2016 stod de för 35 % av alla dödsfall i Sverige. Vid behandling av hjärtinfarkt är målet att återställa blodflödet till hjärtat. Trots att återställandet av blodflödet (reperfusion) till hjärtat leder till förbättrat kort- och långsiktigt hälsotillstånd så kan reperfusionen leda till irreversibla skador såsom kardiell kontraktionsbandsnekros. Luxol-fast-blue är en specialfärgning som används för att undersöka myelin samt visats färga in myofibrilla degenereringar såsom kontraktionsbandsnekros. Syftet med detta examensarbete var att göra det möjligt att påvisa akut hjärtinfarkt med luxor-fast-blue, en mer specifik färgmetod istället för rutindiagnostisk klassisk hematoxylin och eosin-färgning. Arbetet utfördes genom att vävnad från hjärta med känd hjärtinfarkt förbereddes och färgades med luxor-fast-blue. Metoden för infärgning med luxor-fast-blue modifierades för att uppnå optimal infärgning av kontraktionsbandsnekros vid hjärtinfarkt. De olika modifikationerna som gjordes var ändrad tid vid infärgning, differentiering och kärninfärgning. Resultatet av arbetet visade att vävnaden, med hjärtinfarkt, som färgades med luxor-fast-blue över natt, differentieringen under 50 sekunder och kärninfärgning med nuclear-fast-red under en minut var den mest optimala infärgningen av kontraktionsbandsnekros vid hjärtinfarkt. Där kunde blå infärgade kontraktionsband visualiseras i hjärtinfarktsbiopsin medan resterande celler var infärgade rött.

Hjärtinfarkt ingår i begreppet hjärt- och kärlsjukdom, och är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige och den övriga världen. Vid en hjärtinfarkt bildas en blodpropp som täpper till något av hjärtats kranskärl vilket leder till akut syrebrist och symtom som till exempel bröstsmärta, andnöd, illamående med mera uppkommer. Då hjärtinfarkt är en vanlig diagnos kommer sjuksköterskan möta dessa patienter var hon än arbetar. Kunskap kring individens upplevelser den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt är betydelsefull för att kunna ge bästa möjliga vård. Syftet med uppsatsen är att beskriva yrkesverksamma personers livssituation den närmsta tiden efter en hjärtinfarkt. Arbetet är en systematisk litteraturstudie involverande 12 vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa artiklar, som har granskats och genererat ett resultat med fyra huvudteman och nio subteman. Resultatet presenteras i följande huvudteman; Kroppen sviktar, Svårigheten att ta del av relevant information och få ett bra stöd, Livssituationen förändras med risk för känslor av skuld och skam och Förhållningssätt gentemot framtiden. I diskussionen tas resultatets huvudfynd upp och för- och nackdelar diskuteras. Diskussion kring känslor efter en hjärtinfarkt tas också upp, det kan handla om rädsla inför döden, maktlöshet, sårbarhet, avsaknad av tillit gentemot den egna kroppen med mera. Fokus ligger på hur information kring hjärtinfarkt ges på sjukhuset, att den är generell och svår att förstå, informationen behöver individanpassas. Annat som är centralt är att en hjärtinfarkt inte drabbar enbart den enskilda människan utan familj och närstående påverkas också. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hjärtinfarkt leder årligen till att många mister sitt liv runt om i världen. Vilka riskfaktorer som finns för att drabbas av en hjärtinfarkt och vad en hjärtinfarkt innebär är viktig information. Symtom och behandlingar som är kopplade till hjärtinfarkt är viktigt att sjuksköterskan ändå informera patienterna om samt vilka rutiner som finns och kunna skapa en bra vårdrelation. Om sjuksköterskan har kunskap om vilka informationsbehov patienterna har kan detta leda till att patienterna upplever trygghet och känner sig delaktiga i sin vård. Syftet med detta arbeta är att belysa vad patienterna önskar för information vid en hjärtinfarkt. De valda artiklarna sammanfattades i en översiktstabell. Resultatet presenterar vilken information patienterna önskar vid en hjärtinfarkt i temana: patienter önskar information om vad hjärtinfarkt innebär, patienterna önskar information om läkemedel vid en hjärtinfarkt samt att patienterna önskar information om livsstilförändringar och påverkan på livet vid en hjärtinfarkt. Patienterna upplevde att otillräcklig information inom dessa områden ökade deras osäkerhet. I diskussionen presenterar författarna huvudtemana och belyser patienternas delaktighet och sjuksköterskans roll i att ge patienten möjlighet att uttrycka sina behov. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hjärtinfarkt är en av de sjukdomar som har högst mortalitet i Sverige. Tack vare bättre akutvård överlever idag fler patienter än för bara tio år sedan, men antalet som dör är fortfarande stort. Att återhämta och rehabilitera sig efter en hjärtinfarkt tar tid och många blir aldrig helt återställda vare sig fysiskt eller psykiskt, dels för att det är många äldre multisjuka som drabbas, och dels på grund av psykiska besvär såsom rädsla kan finnas kvar i flera år. Dessutom kan oro för den drabbade påverka närstående i hög grad. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser som patienter erfar i sitt dagliga liv en kort tid efter att ha fått en hjärtinfarkt. Sju vårdvetenskapliga artiklar har analyserats enligt Evans kvalitativa metod för att besvara syftet. I resultatet framkom det skilda upplevelser av vardagen och rehabiliteringen efter hjärtinfarkt. Patienternas skilda synsätt på hur de förhöll sig till hjärtinfarkten gjorde att en del var motiverade och klarade att anpassa sig till en hälsosammare livsstil, medan andra patienter hade svårare med anpassningen eller inte tog sig tid till förändringar överhuvudtaget. Många patienter kände sig överbeskyddade av sina närstående och att de var en börda för sin omgivning. De närstående gjorde bara vad de trodde var bäst för den drabbade. I diskussionen behandlas könsskillnader mellan kvinnor och män samt depression. Dessutom diskuteras sjuksköterskans ansvar och vikten av rätt och tydlig information i kliniska implikationer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år drabbas cirka 35000 svenskar av hjärtinfarkt varav 11000 dör. Det är lika många dödsfall bland kvinnor som män. Patienter som drabbas av sin första hjärtinfarkt är med om en upplevelse som innebär att livet förändras ur många perspektiv. Det är därför viktigt med kunskap gällande de mentala reaktioner som uppkommer för att kunna möta patienten i hans tankar och känslor och på så vis ge en vård som präglas av trygghet. Syftet med studien är att beskriva patienters erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt. Metoden som används i studien är en innehållsanalys enligt Evens modell av åtta utvalda kvalitativa artiklar. Livet efter en hjärtinfarkt präglas av kognitiva aspekter, såsom rädsla för döden och hur livet ska fortskrida. Att hålla det inom sig kan för vissa handla om förnekelse, medan det hos andra handlar om att gå vidare i livet. Många upplever att de får en ny roll efter en hjärtinfarkt. Både att självbilden förändras och att man upplever sig annorlunda behandlad i sociala relationer. Olika strategier skapas för återhämtning. Dessa ser olika ut i fråga om vilka förändringar man gör i livet. Det är viktigt med ett bra stöd av omgivningen för att komma tillbaka till ett normalt liv. Då många anser sig dåligt informerade av vårdpersonalen angående hjärtinfarkt och även upplever ett bristande emotionellt stöd uppstår ett vårdlidande. Kanske förhindras rädsla genom att vara mer lyhörd för patientens informationsbehov och förbättra vårdrelationen. Sjuksköterskan ska skapa ett tryggt möte, där patienten vågar ställa frågor. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest hos den drabbade. Patienter kan hamna i en akut kris till följd av sjukdomen och det plötsliga insjuknandet. Ett tydligt samband finns mellan livsstil, utvecklandet av och risken för återinsjuknande i sjukdomen. Patientinformation utgör en viktig del i vården och rehabiliteringen av hjärtinfarktpatienten. Informationens liksom vårdandets yttersta mål är att vägleda patienten mot en högre grad av hälsa och välbefinnande samt att lindra eller förhindra lidande. Vårdtiden för en okomplicerad hjärtinfarkt beräknas till 3-6 dagar. Under vårdtiden ska patienten hinna landa i sin nya situation och samtidigt hinna ta till sig given information. Patientinformation faller till stor del inom sjuksköterskans ansvarsområde. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters upplevelser av information i samband med hjärtinfarkt, under vårdtiden på sjukhus. Sju kvalitativa artiklar har granskats utifrån Evans modell. Kvalitativ forskning syftar till att skapa förståelse för ett fenomen genom att likheter och olikheter identifieras ur informanternas levda erfarenheter. Analysen resulterade i fem teman, två av temana innehåller subteman: Upplevelser av alltför generell information, Svårigheter att ta till sig information, subteman: Tidpunktens betydelse vid information, Betydelsen av rätt mängd information, Upplevelser av informationens innehåll och information som anses viktig, subteman: Medicinsk information, Livsstilsråd, Metoder och hjälpmedel som tydliggör informationen, Det pedagogiska mötets betydelse vid information. Alla temana går in i varandra och måste alla samverka för att nå resultat. Upplevelser av generell information och behov av individuellt anpassad information löper som en röd tråd genom hela resultatet. Det bästa sättet att tillhandahålla individuell information enligt patienterna i resultatet var i det enskilda pedagogiska möte, mellan vårdare och patient, där patientens livsvärld bejakas i den stunden hon eller han fick information. / Uppsatsnivå: C

Hjärtinfarkt hör till en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige och är lika vanligt förekommande bland både män och kvinnor. Att insjukna i hjärtinfarkt är en livshotande händelse som ofta sker plötsligt och oförutsett. En kroppslig förändring som hjärtinfarkt innebär leder till en förändring i livet, och orsakar lidande för patienter. Genom hälsosammare vanor kan sjukdomen till stor del förebyggas. Kunskap om hur patienters liv blir efter en hjärtinfarkt behöver utökas. Därför är syftet med den här studien att beskriva patienters upplevelser av att ha drabbats av hjärtinfarkt, för att därmed skapa förståelse för patienter i deras dagliga liv. Studien är en litteraturöversikt med utgångspunkt från nio kvalitativa artiklar. Analysen av artiklarna resulterade i ett huvudtema- ett förändrat liv, med åtta subteman. Resultatet beskriver patienters upplevelser i det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. En hjärtinfarkt innebär stora förändringar för patienter och berör många delar i deras liv. Subtemana berör dessa delar och är: själsliga förändringar, kroppsliga förändringar, förändrade relationer, livsstilsförändringar, vilja veta och uppleva stöd i det förändrade livet, viljan att återgå till livet innan hjärtinfarkten, hitta förklaring till hjärtinfarkten och positiva konsekvenser i det dagliga livet. Diskussionen behandlar några av de områden som utgör stor del av patienters upplevelser och som sjukvården behöver uppmärksamma mer. Framförallt bör sjukvården bli bättre på att erbjuda information till patienter. Slutligen ges förslag på praktiska implikationer som sjuksköterskan kan ha nytta av i sin yrkesutövning. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Hjärtinfarkt innebär en förträngning i ett eller fler av hjärtats kranskärl, vilket resulterar i syrebrist i hjärtmuskeln. Många patienter upplever oro och rädsla i samband med hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en viktig funktion i vården av de här patienterna. En stor del av deras arbete är att stötta patienter och vårda personcentrerat. Syfte: Syftet med det här arbetet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Det här examensarbetet är en litteraturöversikt. Arbetet har en kvalitativ ansats där elva artiklar utgjort underlag för resultatet. Resultat: Tre huvudteman presenteras i resultatet: Positiva aspekter i vårdandet, Utmaningar i vårdandet och Begränsningar i vårdandet. Sjuksköterskor värdesätter att vårda personcentrerat, dock är det svårt på grund av bristande kompetens, rädslor och tidsbrist. Sjuksköterskor ser dåligt teamsamarbete, patienters svårtolkade beteenden och resursbrist som hindrande element i vårdandet. Konklusion: Sjuksköterskor som vårdar patienter drabbade av hjärtinfarkt ställs inför många utmaningar. Bristande kompetens, tids- och resursbrist och dåligt samarbete i arbetsteamet är några av de hinder som sjuksköterskor står inför. / Background: Myocardial infarction is a narrowing in one or more of the coronary arteries, which results in hypoxia in the myocardium. Many patients experience anxiety and fear when suffering from myocardial infarction. The nurse has an important function in the care of these patients. A big part of the nurse role is to support patients and care person-centered. Aim: The aim of this study is to describe nurses’ experiences of nursing patients suffering from myocardial infarction. Method: This examination paper is a literature review. The paper has a qualitative approach where eleven articles has constituted as the base to the result. Results: Three main themes are presented in the result: Positive aspects in the nursing, Challanges in the nursing and Limitations in the nursing. Nurses values to nurse person-centerered, though this is hard due to lack of knowledge, fears and shortage of time. Nurses regard bad teamwork, patients ambiguous behaviors and shortage of resources as obstructive elements in the nursing. Conclusion: Nurses that nurse patients suffering from myocardial infarction faces many challenges. Shortage of knowledge, lack of time and resources and bad collaboration in the team are a few of the obstacles that the nurses face.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Efter en hjärtinfarkt ger fysisk aktivitet många olika positiva effekter, både fysiska och psykiska. Trots det visar forskning att väldigt många hjärtinfarktsdrabbade patienter inte är fysiskt aktiva. För att sjuksköterskor ska kunna ge patienter stöd och uppmuntran till fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt är det viktigt att ha förståelse för patienternas situation då livsvärlden förändras vid sjukdom. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. 13 artiklar användes i analysen som resulterade i två huvudteman som dels beskriver vilka faktorer som hindrar patienterna att utföra fysisk aktivitet och dels vilka faktorer som bidrar till att vilja vara fysisk aktiv trots sjukdomen. Många patienter känner rädsla för att åter drabbas av hjärtinfarkt och avstår från träning på grund av detta. Förnekelse av sjukdom och brist på stöd och kontroll medverkar också till låg träningsfrekvens. Det som driver patienterna att vara fysiskt aktiva är att de får en känsla av välbefinnande och att de tar tillbaka kontrollen över sin situation samt att det ger en viss social tillfredsställelse. Det är viktigt att poängtera betydelsen av fysisk aktivitet och vilka effekter den har på människan då det är en central del i rehabiliteringen och sekundärpreventionen efter en hjärtinfarkt. I arbetet att öka motivationen till fysisk aktivitet bör sjuksköterskor se till vilka förutsättningar och vilken inställning patienten själv har till fysisk aktivitet. / Program: Sjuksköterskeutbildning