Sammanfattning Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt. Extrem trötthet tillsammans med dyspné var två av de mest frekvent rapporterade tidiga teckenen vid hjärtinfarkt, dessa upplevdes ofta lång tid innan hjärtinfarkten men var för kvinnorna svåra att sammankoppla med hjärtinfarkt. Illamående och kräkning var frekvent rapporterande symtom som framför allt visade sig i den akuta fasen av hjärtinfarkt. Svettningar i kombination med andra symtom var också vanligt i den akuta fasen av hjärtinfarkten, kraftig svettning var något som fick kvinnor att reagera på att något var allvarligt fel och det påverkade kvinnors beslut att söka sjukvård. / Abstract The aim of this literature study was to explore and describe how the heart attack symptoms manifested and were experienced by women and the atypical symptoms the nurse should be alert to when meeting women in health care. A descriptive literature review was conducted in which scientific papers of qualitative and quantitative characteristics were analyzed. The main results showed that central chest pain was a commonly reported symptom, but that many women did not have it as the only and main symptom. Women tended more often than men to experience symptoms of jaw, neck and throat. Back and shoulder pain were found to occur in a similar extent as chest pain in women with myocardial infarction. Extreme fatigue with dyspnoea' were two frequently reported early signs of heart attack, often felt long before the heart attack but difficult for women to connect with myocardial infarction. Nausea and vomiting were symptoms that mainly appeared in the acute phase of myocardial infarction. Sweating in combination with other symptoms were also common in the acute phase of myocardial infarction, excessive sweating was something that got women to respond to that something was seriously wrong and it affected women's decisions to seek care.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka upplevelser kvinnor har vid hjärtinfarkt och deras behov av stöd samt vilka faktorer som påverkar kvinnor till att de söker vård sent.Underlag till studien söktes i databaserna Blackwell Synergy, CINAHL, Elsevier, PubMed och Elin@Dalarna. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle vara relevanta för syftet samt vara publicerade i internationella vetenskapliga tidskrifter från år 2000-2007. Artiklarna kvalitetsgranskades med avseende vetenskaplig kvalitet. av granskningsmallar Resultatet av kvinnors upplevelser vid hjärtinfarkt visade sig vara de fysiska upplevelserna. Kvinnorupplevde oftast inte den klassiska vänstersidiga bröstsmärtan som beskrivs i litteraturen utan de hade varierade upplevelser av bröstsmärta från värk och tyngdkänsla till en brännande ellerkramande känsla i bröstet. Utmattning och huvudvärk förekom som ett vanligt prodromalt symtom. Andra upplevelser var muskelsvaghet, andnöd, smärta i axlar, käkar, armar, rygg,nacke, skulderblad och buksmärtor. Variationer i kroppstemperatur, illamående och psykiska reaktioner som ångest och oro förekom. Kvinnor förknippade inte sina symtom till hjärtinfarktde förnekade och distanserade sina besvär. Det ledde oftast till fördröjd vårdkontakt. Kvinnor behövde stöd från anhöriga och vänner innan de sökte vård. De behövde också stöd avsjuksköterskan i form av information.

Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt samt vilket behov av stöd dessa kvinnor har. Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie där resultatet är baserat på 13 vetenskapliga artiklar sökta ur databaserna Elin@, Swemed och Pubmed. För att säkra studiernas kvalitet är artiklarna granskade utifrån granskningsmallar. Resultatet visade att många av kvinnorna som drabbats av hjärtinfarkt inte tog sina symtom på allvar, diagnosen kom som en chock och de förnekade vad som hade hänt. De skämdes över att vara sjuka och behöva hjälp. Att komma tillbaka till det dagliga livet efter hjärtinfarkten upplevdes som svårt, de ville att allt skulle vara som innan och när de inte klarade av det kändes det som om de tappade kontrollen. De kände också en stor press på sig att förändra sin livsstil. Vetskapen om att livet fort kunde ta slut framkallade känslor som oro, rädsla och respekt för livet. Kvinnors behov av stöd visade sig genom att de önskade mer individuellt anpassad information och råd om bland annat medicinering och livsstilsförändringar. Socialt och emotionellt stöd genom ett stödjande nätverk och att få dela med sig av sina upplevelser för andra med liknande erfarenheter beskrevs också som ett behov.

Introduktion: De hjärtpatienter som lever hemma själva har en sämre livskvalitet både fysiskt och psykiskt oavsett ålder och kön. Att ha en anhörig eller nära vän som hjälp ökar livskvalitet och kortar återhämtningsperioden. Syfte: Syftet är att se hur män och kvinnor upplever livet efter hjärtinfarkt, samt hur sjuksköterskans roll upplevs i kontakten med dessa patienter? Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet diskuteras utifrån fem huvudkategorier samt ur manligt och kvinnligt perspektiv. Dessa huvudrubriker är ”Hälsoproblem”, ”Livsstilsförändringar”, ”Emotionella reaktioner”, ”Arbets och socialt nätverk” och ”Hur upplevs sjuksköterskans roll i omvårdnaden”. Under dessa huvudrubriker har uppsatsförfattarna beskrivit vilket resultat vi funnit i artiklarna om patienters olika upplevelser av vardagslivet efter hjärtinfarkt. Diskussion: Resultatet liknar det som redan finns beskrivet i läroböckerna att män och kvinnor reagerar och upplever smärta på olika sätt. Vilket leder till att upplevelserna i vardagen också kommer att skilja sig åt mellan män och kvinnor. Att båda könen upplever smärta och obehag på olika sätt kan ha att göra med ideal, normer, livsvillkor och förväntningar på vad som är manligt och kvinnligt i samhället. Slutsats: Individen bakom sjukdomen får aldrig förbises vilket skulle kunna ge negativa konsekvenser i omvårdnaden. Det föreligger dessutom en informationsbrist. Denna bör utredas för att höja kvalitén rörande patientinformationen. Anhöriga bör dessutom involveras i vården mer.

<p>Hjärtinfarkt är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Nästan 37 000 personer insjuknade i akut hjärtinfarkt år 2006. Livet efter en hjärtinfarkt kan innebära stora förändringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgången hjärtinfarkt upplever att relationen och vardagen med partnern förändras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats. Vetenskapliga artiklar söktes i databaser. De artiklar som inkluderades till analysen genomlästes och genomgick en kvalitetsbedömning. Analysen baserades på 12 artiklar och resulterade i sex teman: hjärtinfarktens inverkan på relationen; undanhållande av känslor; rollbyte och ansvarsfördelning inom relationen; överbeskydd; stöd samt sexualitet och beröring. Huvudfyndet i analysen är att patienter av olika anledningar upplever överbeskydd från sina partners efter en hjärtinfarkt. Andra fynd är att patienter upplever att partnern är en viktig resurs för att få stöd och uppmuntran. Patienter uppskattar tiden med sin partner mer efter en hjärtinfarkt. Många patienter väljer att undanhålla känslor och information för sin partner. Sjuksköterskor kan använda resultatet när de informerar patienter och deras partner efter en hjärtinfarkt. Information om aktivitetsnivå och problem som kan uppstå inom den sexuella samlevnaden efter en hjärtinfarkt kan troligtvis minska patientens oro och sexuella ängslan samt partnerns överbeskydd.</p> / <p>Myocardial infarction (MI) is one of the largest Public health problems in Sweden. Almost 37 000 were afflicted by a MI 2006. Life after a MI can cause major changes for the patient. The aim of this literature review was to describe how patients' relationship and daily life with their partner changes after a MI experience. The literature review has a qualitative approach. The authors searched for scientific articles in databases. Included articles were read thoroughly and quality assessed. The analysis is based on 12 articles and revealed six themes: MI impact on the relationship; withholding of feelings'; changing role and responsibilities within the relationship; overprotection; support and sexuality and contact. The main finding is that patients feel overprotected by their partners related to different causes. Other findings are that the partner is seen as an important source of support by the patients. Patients appreciate the time with their partner more after a MI. Many patients choose to withhold feelings and information for their partners. Nurses can use the result when they inform patients and their partners. Information about activity level and sexual intercourse problems which can arise following a MI may reduce the patient's concerns and sexual anxiety and the overprotection by the partner.</p>

<p>Hjärtinfarkt är ett stort folkhälsoproblem i Sverige. Mellan åren 1987-2004 har cirka 56 000 människor insjuknat i hjärtinfarkt. I många studier har män varit i fokus. Det betyder att resultaten inte representerar kvinnor. Kvinnor kan ha andra symtom än män och på grund av det blir kvinnor ofta fel diagnostiserade, och får senare behandling än män. Syftet med denna studie att beskriva hur kvinnor upplever den information de får efter insjuknandet i hjärtinfarkt, samt vilken information de efterfrågar. En litteraturstudie valdes till denna studie. Tio artiklar analyserades, de svarade till studiens syfte och frågeställningar. Resultatet i denna studie är att kvinnors behov av information är stort och de behöver individuell information. Om detta är försummat förlängs kvinnors tillfrisknande. Information kan även vara en form av stöd. De vill veta varför de insjuknat i hjärtinfarkt och vad sjukdomen kommer att betyda för deras liv. När information ges till kvinnor känner de att de får stöd. Kvinnor kan finna stöd och information i hjärtrehabiliteringsprogram. Det är viktigt att sjuksköterskor skapar en relation till patienten som bygger på respekt och förtroende för varandra.</p> / <p>Myocardial infarction is a big health problem in Sweden. Between the years 1987-2004 about 56 000 people have suffered from an acute myocardial infarction. In many studies men have been the main focus. That means that the findings don’t represent women. Women may have different symptoms than men, because of this the women are often diagnosed wrong, and get treatment long after men. The aim of this study is to describe how women experience the information they are given after a Myocardial infarction, and what sort of information they request. A literature review is chosen for this study. Ten articles are analysed, they answered the question formulations and the aim of the study. The result of this study is that women’s needs of information are great and women need individual information. If this is neglected the women’s recovery is prolonged. Information can also be a form of support. Women want to know why this happened and what the illness is going to mean for their lives. When women are informed they feel supported. They can also get support and information from cardiac rehabilitation programmes. Nurses should build a relationship with the patient based on respect and trust.</p>

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste orsakerna till dödsfall i Sverige. Det är vanligt att de som drabbats har svårt att hantera sin förändrade livssituation eftersom sjukdomen påverkar vardagen fysiskt, psykiskt, socialt och ekonomiskt. Kvinnor har oftare svårare att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkten än män. Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor upplever det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden för studien var en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar. I resultatet framkom fem olika kategorier; En förändrad livssituation som innebär förändrad social roll och hur kvinnan hanterade livet efter hjärtinfarkten. Förändrade relationer beskriver hur relationerna till vänner, familj och arbetskamrater påverkas. Behov av stöd omfattar stödet som kvinnan behöver för att kunna hantera sin nya livssituation. Den förändrade kroppen tar upp vilka kroppsliga symtom som kan komma efter en hjärtinfarkt och Känslomässiga reaktioner beskriver det psykiska måendet som kom med den nya situationen. Slutsatsen är att kvinnorna ofta förlorar kontroll över det dagliga livet och är i behov av stöd både från vårdpersonal och närstående. / Myocardial infarction is one of the most common causes of death in Sweden. It is common for the affected person to have difficulties managing the changes in his or her life situation caused by the disease both physically, mentally, socially and economically. Women have more often difficulties adapting to her life after a myocardial infarction than men do. The aim of this study was to describe how women experience daily life after a myocardial infarction. The methodology for this study was a literature review of ten qualitative studies. The result showed five different categories; A changed life situation, which describes changed social roles and how woman managed life after a myocardial infarction. Changes in relationships, which describes how relationships with friends, family and co-workers are affected. The category Need of support process the assistance that women need in order to manage their new life situation. The changed body, which involves the physical symptoms that can occur after a myocardial infarction and Emotional reactions, which describes the mental condition that accompanies the new situation. The conclusion is that women often lose control over their daily lives and are in need of support from both health care professionals and relatives.

Sammanfattning Bakgrund För att kunna tillfriskna och återhämta sig efter en hjärtinfarkt så bör patienten göra en livsstilsförändring. Det är därför är det viktigt att sjuksköterskor får vetskap om, får material och resurser för att kunna hjälpa och stärka patienten med dennes copingresurser. Denna studie belyser olika delar som enligt patienter anses viktiga att förbättra i sjuksköterskans arbete. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva patienters erfarenheter efter hjärtinfarkt och vad de anser kan förbättras i sjuksköterskans arbete för att främja deras återhämtning. Syftet är även att granska de sökta artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod Examensarbetet har gjorts i form av en deskriptivlitteraturstudie utifrån artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Huvudresultat Denna studie visar på vikten av information till patienter och deras närstående för att återhämtningen ska bli så lyckad som möjligt. Den belyser även olika delar som enligt patienter anses viktiga att förbättra i sjuksköterskans arbete för att främja återhämtningen. .Slutsats Denna studie visar tydligt på vikten av information, att den är tydlig, tillräcklig och fortlöpande och anpassas efter tid utifrån varje enskild patient för att återhämtningen efter en hjärtinfarkt ska bli så lyckad som möjligt. Då rehabiliteringen ofta ligger på patientens och dess anhörigas ansvar så är det också viktigt att de görs mer delaktiga och att informationsflöde till anhöriga förbättras. / Background To be able to convalesce and recover after a heart attack the patient should make a lifestyle change. It is therefore important that nurses have knowledge, the materials and resources to help and strengthen the patient with his copingresourses. This study highlights various elements which the patients are considered essential to improve the nurse's work. Aim The purpose of this study is to describe the experiences of patients after myocardial infarction and what they think could be improved by nurses to promote their recovery. The aim was also to examine the chosen articles data collection methods. Method The work has been done in the form of a descriptive literature review based articles using qualitative and quantitative approach. Main Results This study shows the importance of information to patients and their families that the recovery will be as successful as possible. It also highlights various elements which the patients are considered essential to improve the nurse's work to promote recovery. Conclusion This study clearly demonstrates the importance of information, that it is direct, sufficient and sustained and to time based to each individual patient, so recovery after a heart attack can be as successful as possible. Rehabilitation is often the patient's and the family's responsibility. That it is why it is important that they become more involved and that the information to relatives is improved.

Hjärtinfarkt är en av de främsta dödsorsakerna bland män och kvinnor i världens idag. Kardiovaskulär död minskar bland män, men inte bland kvinnor. Att drabbas av en hjärtinfarkt, innebär ett hot mot livet för personen som drabbas, och påverkar personen och dennes familj under lång tid. Kvinnor som insjuknar är i genomsnitt 75 år och har en sjukdomshistoria med andra sjukdomar i bakgrunden när de drabbas av en hjärtinfarkt. Män är i genomsnitt sett 10 år yngre än kvinnor och har oftare varit med om en tidigare hjärtinfarkt, när de återinsjuknar. När kvinnor drabbas av en hjärtinfarkt tenderar de att uppvisa mer atypiska symptom, vilket leder till att de väntar med att söka sjukvård. Kvinnor drabbas av fler biverkningar än män, eftersom det har forskats mer på män av läkemedelsindustrin och inom kardiovaskulär hälsa. För att besvara syftet med denna studie att beskriva på vilket sätt kvinnors livskvalitet skiljer sig från mäns efter en hjärtinfarkt, gjordes en litteraturstudie. Resultatet visade att livskvaliteten efter en hjärtinfarkt skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Inom dimensionerna fysisk funktion, fysisk rollfunktion, kroppslig smärta, social funktion och emotionell rollfunktion, vilka ingår i mätinstrumentet SF-36, skattade kvinnor sin livskvalitet sämre än män. / Myocardial infarction is one of the main causes of death among men and women in the world today. Cardiovascular deaths are declining among men but not among women. Suffering from a heart attack, is a threat to the lives of people affected, and continues to affects him and his family for a long time. Women who are diagnosed are on average 75 years and has a history of other diseases in the background when they suffer a heart attack. Men are on average seen 10 years younger than women and have more often experienced a previous heart attack, when they suffer a recurrence. When women suffer a heart attack, they tend to exhibit more atypical symptoms, which means that they delay seeking medical care. Women suffer more side effects than men, as it has been researched more on men of the pharmaceutical industry and cardiovascular health. To answer the purpose of this study was to describe the way women's quality of life differs from men after a heart attack, a literature review was done. The results showed: that the quality of life after a heart attack differs between men and women. Within the dimensions of physical function, role physical functioning, bodilypain, social function and emotional role function, which is part of the instrument SF-36, women rated their quality of life worse than men.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet i grupp efter hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och hade en beskrivande design. Genom ett ändamålsurval intervjuades tio patienter som deltog i hjärtgymnastikgrupp på ett sjukhus i Mellansverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån två teman; välbefinnande genom en känsla av trygghet och kontroll samt ökad motivation till en aktiv livsstil. Patienterna beskrev att fysisk aktivitet i grupp varit en trygghet efter hjärtinfarkten. Att få testa gränser under säkra förhållanden, ha ett utbyte mellan individer, känna samhörighet i gruppen och uppleva psykisk och fysisk hälsa. Vidare upplevde patienterna det viktigt att ha en meningsfull aktivitet, att de kände ett behov av att komma på träningarna och att den organiserade träningen var varierad och gav en chans till att prova nya saker. Att uppmuntra och förmå patienter som haft hjärtinfarkt att delta i fysisk aktivitet i grupp bör därför vara av stor vikt för både sjukvårdspersonal och patienterna själva. / The aim of the study was to describe patients' experiences and perceptions of physical activity in a group after myocardial infarction. The study was conducted as a qualitative interview and had a descriptive design. By a purposive sampling ten patients were interviewed who participated in cardiac exercise team at a hospital in central Sweden. Data were collected through semi-structured interviews. The collected data were analyzed using qualitative content analysis. The results are reported based on two themes; well-being through a sense of security and control, and increased motivation for an active lifestyle. Patients described that physical activity in the group has been a security after the myocardial infarction. To be able to test the limits in safe conditions, have an exchange between individuals, a sense of belonging in the group and experience the mental and physical health. Furthermore, patients experienced important to have a meaningful activity, that they felt a need to come to the training sessions and the organized training was varied and gave a chance to try new things. To encourage and persuade patients who had a myocardial infarction to participate in physical activity in a group should be of great importance to both healthcare professionals and patients themselves.