Bakgrund: Ungefär en femtedel av ischemiskt hjärtsjuka individer lider av depressiva besvär. Depression hos ischemiskt hjärtsjuka individer leder till ökad dödlighet. Tidigare forskning har visat att fysisk aktivitet har effekt på människors mentala hälsa vid depression. Dödligheten i  ischemisk hjärtsjukdom minskar och behovet av en väl fungerande hjärtrehabilitering ökar. Syfte: Syftet var att undersöka vilken inverkan fysisk aktivitet har på individers mentala hälsa vid ischemisk hjärtsjukdom samt beskriva de inkluderade studiernas undersökningsgrupper.   Metod: En beskrivande litteraturstudie av 11 kvantitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Fysisk aktivitet hade en positiv effekt på depression och nedstämdhet hos patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Enbart den fysiska träningens effekt på depression och nedstämdhet var svår att mäta och bevisa, men forskningen visade på att förbättrad kondition i många fall ledde till minskning av depressiva besvär. Effekterna av fysisk aktivitet skiljde sig åt mellan könen. Deltagarantalet i studierna låg mellan 62-522 och fler män än kvinnor deltog. Merparten av studierna hade en medelålder på deltagarna mellan 61 – 67,5 år. Slutsats: Fysisk aktivitet förbättrade den mentala hälsan hos ischemiskt hjärtsjuka individer. Det var svårt att bevisa att fysisk aktivitet enbart var det som påverkade den mentala hälsan, eftersom många aspekter, förutom fysisk aktivitet ingår i ett rehabiliteringsprogram. Att belysa vikten av fysisk aktivitet ur fler än en aspekt, borde dock öka förutsättningarna att motivera fler till att delta vid träningsbaserad hjärtrehabilitering. Det blir inte bara en vinst för patienten utan också en vinst för samhället i stort. / Background: One in five individuals with ischemic heart disease suffer from depressive disorders. Depression in individuals with ischemic heart disease leads to increased mortality. Previous research has shown that physical activity has an effect on people`s mental health in depression. Mortality in ischemic heart disease decreases and the need for cardiac rehabilitation increases. Aim: The purpose was to investigate the impact physical activity had on the mental health of individuals with ischemic heart disease, as well as describe the study groups of the included studies. Method: A descriptive literature study of 11 quantitative scientific articles. The articles were searched in the databases PubMed and Cinahl. Main results: Physical activity had a positive effect on depression and sedation in patients with ischemic heart disease. Only the physical exercise`s effect on depression was difficult to measure and prove, but research showed that improved fitness in many cases led to a reduction of depressive disorders. The effects of physical activity tended to differ between men and women. The number of participants in the studies was between 62-522 and more men than women participated. The majority of the studies had an average age of participants between 61-67.5 years. Conclusion: Physical activity improved the mental health of individuals with ischemic heart disease. It was difficult to prove that physical activity alone, was what affected mental health, because many aspects apart from physical activity, are part of a rehabilitation program. However, highlighting the importance of physical activity from more than one aspect should increase the conditions to motivate more people to participate in exercise-based cardiac rehabilitation. It will not only be a benefit to the patient but also a profit for the society.

No description available.

Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i världen. Den orsakar ungefär en tredjedel av alla dödsfall globalt. Fysisk inaktivitet är en stark riskfaktor för kranskärlssjukdom och hjärtinfarkt. För de som drabbats av hjärtinfarkt är fysisk träning en viktig och effektiv åtgärd för att minska risken för återinsjuknande. Efter en hjärtinfarkt erbjuds hjärtrehabilitering där fysisk träning ingår. Tyvärr fullföljer inte alla programmet. Om sjukvårdspersonal får bättre förståelse för upplevelserna av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt, kan rätt åtgärder vidtas i rehabiliteringsprocessen. Individen kan motiveras att både delta i hjärtrehabilitering och att fortsätta med en fysiskt aktiv livsstil. Sjukdomslidandet kan minskas och livskvaliteten ökas. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av fysisk aktivitet efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en beskrivande litteraturstudie enligt Fribergs metod. Granskning och analys av de valda artiklarna resulterade i 2 huvudteman och 4 subteman. Huvudteman utgjordes av; negativa upplevelser och positiva upplevelser. Subteman utgjordes av trötthet, rädsla, ökat välbefinnande och bättre självförtroende. Fysisk träning är en viktig komponent i primär- och sekundärprevention. Det kan minska risken för återinsjuknande i hjärt- kärlsjukdom och därmed minska sjukdomslidande och öka välbefinnandet. Sjuksköterskan träffar patienten kontinuerligt och har därmed en nyckelroll. Det är viktigt att sjuksköterskan lyckas motivera patienten att inse betydelsen av att delta i hjärtrehabilitering och att bibehålla den fysiska aktiviteten i ett längre tidsperspektiv.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den dominerande dödsorsaken i Sverige. Varje år drabbas ungefär 11 000 kvinnor men tack vare forskningens framsteg och förbättrade behandlingsmetoder överlever cirka två tredjedelar av dessa kvinnor. Stress är en vanlig bakomliggande orsak till hjärtinfarkt hos kvinnor. Samhällets förväntningar på kvinnor, som omhändertagande och huvudansvariga för familjen kan ses som bidragande till detta. Omvårdnaden inriktar sig på att stötta och motivera till livsstilsförändringar och egenvård, i syfte att undvika ett nytt insjuknande och öka kvinnans hälsa och självständighet. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturöversikt användes som metod och baserades på tio kvalitativa artiklar hämtade från databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.  Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och sammanställdes utifrån resultatens likheter och olikheter. Resultatet redovisas genom en integrerad analys. Resultat: Kvinnor upplevde att livet efter en hjärtinfarkt förändrades. De erfor både fysiska och psykosociala problem. Familj, det sociala nätverket och vårdkontakter hade en avgörande betydelse för kvinnornas förmåga till återhämtning. Den information kvinnorna erhöll om sjukdomen upplevdes inte som anpassad till deras behov. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier, ett förändrat liv, relationers betydelse och vägen tillbaka. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån kvinnornas upplevelser, Dorothea Orems omvårdnadsteori och tidigare forskning. Litteraturöversiktens resultat visar att kvinnor upplever en förändrad tillvaro och identitet. Brist på kunskap och motivation reducerar egenvårdskapacitet. Genom att planera omvårdnaden utifrån den enskilda kvinnans kunskap, behov och förutsättningar stärks hennes möjligheter till egenvård. / Background: Myocardial infarction is the dominant cause of death in Sweden. Each year approximately 11 000 women are affected, however due to advances in research and improved treatment methods, about two thirds of these women survive. Stress is a common underlying cause of myocardial infarction in women. The society's expectations of women, such as care and main responsibility for the family, can be seen as contributing to this. Nursing care is focused on support and motivation for lifestyle changes and self-care with the aim of avoiding a relapse and increasing the woman's health and independence. Aim: To illustrate womens´experiences after a myocardial infarction. Method: The method used was a literature review and based on ten qualitative articles retrieved from the CINAHL, PsycINFO and PubMed databases. All articles were quality-reviewed and compiled based on the similarities and differences of the results. The result is reported through an integrated analysis. Results: Women experienced a change in life after a myocardial infarction, with both physical and psychosocial problems. The family, social network and health care contacts played a crucial role in women's ability to recover. The information received regarding the disease was not experienced as adapted to their needs. The result is presented in three main categories, a changed life, meaning of relationships and the way back. Discussion: The result is discussed based on women´s experiences, Dorothea Orem's nursing theory and previous research. The results of the literature review show that women experience a changed existence and identity. Lack of knowledge and motivation reduces the self-care capacity. By planning nursing based on the individual woman's knowledge, needs and conditions, her opportunities for self-care are strengthened.

Myocardial infarction affects the individual's life situation and often requires adjustments in several areas. In order to prevent new infarctions, much focus is needed on lifestyle changes. The nurse's role in caring for individuals with myocardial infarction is to teach and discuss non-pharmacological treatment and to motivate and support lifestyle changes. By highlighting how individuals experience lifestyle changes, the nurse can promote understanding of the changes the individual is facing and undergoing. The aim of this study was to describe individuals experiences of lifestyle changes following a myocardial infarction. A literature study was conducted with an inductive approach. The result was based on ten scientific articles where two themes emerged: factors that limit lifestyle changes and factors that facilitate lifestyle changes. In summary, knowledge of the factors that facilitate and limit the performance of lifestyle changes generates a greater chance for the nurse to provide the individual with individually designed information, guidance and teaching. / Hjärtinfarkt påverkar individens livssituation och som ofta ställer krav på anpassning inom flera områden. För att motverka nytt insjuknande i hjärtinfarkt ligger ett stort fokus på livsstilsförändringar. Sjuksköterskans roll i vård av individer med hjärtinfarkt är först och främst att undervisa och diskutera om icke farmakologisk behandling samt att motivera och stödja till livsstilsförändringar. Genom att uppmärksamma hur individer upplever livsstilsförändringar kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för de förändringar som individen ställs inför och genomgår. Syftet var att beskriva individers upplevelser av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. En litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar där två teman framkom: faktorer som begränsar livsstilsförändringar och faktorer som underlättar livsstilsförändringar. Sammanfattningsvis genererar kunskap om vilka faktorer som underlättar respektive begränsar utförandet av livsstilsförändringar en större chans för sjuksköterskan att tillgodose individen med individuellt anpassad information, handledning och undervisning.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna som leder till plötslig död runt om i världen. I Sverige insjuknar varje år 25300 av hjärtinfarkt. Stress, ångest, depression och en ohälsosam livsstil är några riskfaktorer som ökar risken för att drabbas av en hjärtinfarkt. Efter en hjärtinfarkt så krävs det livsstilsförändringar för att uppnå god hälsa, exempelvis fysisk aktivering, hälsosamma kostvanor och rökstopp. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer upplever sin vardag och livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod, detta examensarbete är en litteraturstudie som utgår ifrån 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna som valdes ut överensstämmer med studien syfte. Databasen MedLine via PubMed användes för att leta upp artiklarna. Huvudresultatet i studien visar att många personer upplever problem i vardagen efter en hjärtinfarkt och har svårigheter att anpassa sig till de livsstilsförändringar som är nödvändiga efter en hjärtinfarkt. Resultatet visar att personens psykiska, emotionella, fysiska hälsa kan påverkas till det sämre efter en hjärtinfarkt. Detta kan leda till problem i det vardagliga livet, förhållanden och samlivet. Slutsatsen, hjärtinfarkt kan leda till en emotionell, existentiell och fysisk dagligt kamp. Sjuksköterskan ska kunna ge stöd, information och rehabilitering till vederbörande så att de kan återgå till ett mer hälsosamt vardagligt liv. Personer kan behöva få hjälp med olika copingstrategier av sjuksköterskan för att kunna hantera den nya livssituationen bättre. Personers erfarenheter och upplevelser av det dagliga livet kan ge sjuksköterskan värdefull kunskap, vilket kan förbättra den framtida vården för vederbörande. / Background: Myocardial infarction is one of the most common diseases that lead to sudden death around the world. In Sweden, 25300 people is affected by MI each year. Stress, anxiety, depression and an unhealthy lifestyle are just some risk factors that increase the risk of MI. After a MI, lifestyle changes are required to achieve good health, such as physical activation, healthy diets and smoking cessation. Aim, the purpose of this literature study was to describe how people experience their everyday life and lifestyle changes after a MI. Method, this thesis is a descriptive study that is based on 12 articles with both qualitative and quantitative approach. The articles selected correspond to the purpose of the study. The PubMed database via MedLine was used to find the articles. Main results, the study shows that many patients experience problems in everyday life after a MI and have difficulty adjusting to the lifestyle changes that are necessary after a MI .The result shows that people's mental, emotional, physical health and social life are negatively affected after a MI. This can lead to problems in everyday life, like relationships and intimacy. In conclusion, MI can lead to an emotional, existential and physical daily struggle. The nurse should be able to provide support, information and rehabilitation to the person concerned so that they can return to a more healthy everyday life. People may also need help with different coping strategies by the nurse to better handle the new life situation. People’s experiences of the daily life can provide the nurse with valuable knowledge, which can improve the future care for the person concerned.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Europa, där hjärtinfarkt bidrar till den högsta mortalitetssiffran hos kvinnor, hela 49 procent. Dödligheten i hjärtinfarkt har dock minskat kraftigt de senaste decennierna, men samtidigt har insjuknandet i hjärtinfarkt haft en nationell ökning bland lågutbildade kvinnor i yngre medelåldern; 35-44 år. Minst två tredjedelar av alla hjärtinfarkter hade kunnat förebyggas genom mer hälsosamma levnadsvanor vad gäller tobaksrökning, kostvanor och fysisk aktivitet. Många upplever dock att de inte får tillräckligt med information och stöd för att kunna hantera sitt nya liv efter och vet inte hur de ska genomföra sina livsstilsförändringar. Psykosociala faktorer och somatiska symtom är ytterligare riskfaktorer för att insjukna i en hjärtinfarkt och har även visat sig påverka prognosen efteråt, där dåligt stöd ger ökade risker för nya kardiologiska problem, en risk som är speciellt påvisad hos kvinnor. Syfte: Syftet är att sammanställa tidigare forskning som belyser hur kvinnor upplever dagligt liv efter en hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar, med kvalitativ studiedesign. Resultat: Resultatet resulterade i fyra kategorier med underkategorier; Syn till livet och hälsan efter hjärtinfarkt, Livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt, Vikten av socialt stöd efter hjärtinfarkt och Sjukvårdens inverkan på återhämtningen efter hjärtinfarkt. Konklusion: Aspekter som brist på information, hälsa och social stöttning kunde verka hämmande men även främjande för återhämtningen efter hjärtinfarkt, varpå psykisk och fysisk ohälsa i form av stress, extrem trötthet och oro var de mest framträdande. Kvinnor upplever sig begränsade och fysiskt påverkade men känner sig ändå tacksamma över att ha överlevt. Stöd ifrån familj, vänner, partners och sjukvård är det som anses viktigast för både återhämtning och dagligt liv. / Background: Cardiovascular disease is the most common cause of death in Europe, where myocardial infarction contributes to the highest mortality rate in women, 49 percent. However, the mortality rate of myocardial infarction has rapidly declined in the recent decade, but at the same time, the onset of myocardial infarction has had a national increase among lowskilled middleaged women; 35-44 years. Two-thirds of all myocardial infarctions could have been prevented by more healthy lifestyle habits regarding tobacco, diet and physical activity. Many people find that they don´t get enough information and support to be able to handle their new life after and don´t know how to implement their lifestyle changes. Psychosocial factors and somatic symptoms are additional risk factors for the onset of a myocardial infarction and have also been shown to affect the prognosis afterwards, where poor support provides increased risks for new cardiological problems, a risk that is especially demonstrated in women. Purpose: The aim is to compile previous research that highlights how women experience their everyday life after a myocardial infarction. Method: A systematic literature study based on ten scientific articles, with qualitative study design. Findings: The findings resulted in four categories with subcategories; View to life and health post-myocardial infarction, Lifestyle changes post-myocardial infarction, The importance of social assistance post-myocardial infarction and The healthcare impact on the post-myocardial infarction recovery. Conclusion: Aspects such as lack of information, health and social support could inhibit the promotion of post-myocardial recovery, whereupon mental and physical illness in terms of stress, fatigue and anxiety were the most prominent. Women experience themselves limited and physically affected, yet they feel grateful for surviving. Support from family, friends, partners and healthcare is what is considered most important for both recovery and daily life.

Bakgrund: Dödligheten till följd av hjärtinfarkt minskar i Sverige ändå är det fortsatt en av de främsta dödsorsakerna, och så även i övriga världen. Det finns ett antal viktiga påverkbara riskfaktorer för hjärtinfarkt så som rökning, hypertoni och diabetes. Tidigare genomgången hjärtinfarkt utgör också en stor risk för ett återinsjuknande och vikten av sekundärprevention är vedertagen. Sekundärprevention efter en hjärtinfarkt innebär delvis medicinering men också att reducera riskfaktorer med hjälp av livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa litteratur kring patienters upplevelser av sekundärprevention efter en hjärtinfarkt. Metod: Uppsatsen utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där urvalet gjordes utifrån strukturerade sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Urvalsprocessen bestod av relevansgranskning samt kvalitetsgranskning utifrån SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Tretton studier analyserades med hjälp av innehållsanalys och låg till grund för studiens resultat. Resultat: Resultatet bestod av två kategorier, Att vilja förändra och Stöd med vardera tre subkategorier. Konklusion: Många patienter upplevde inledningsvis ett uppvaknande och en stark motivation att göra livsstilsförändringar, men många upplevde dock svårigheter att bibehålla dessa. Personcentrerad vård och stöd till patienter efter en hjärtinfarkt är viktiga faktorer för att patienten ska lyckas med livsstilsförändringar vilket sjuksköterskan bör tillämpa i mötet med patienten. Även anhöriga bör ges större möjlighet att inkluderas i vården.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en folksjukdom. Risken att dö i hjärtinfarkt ökar med stigande ålder, särskilt efter 40-årsåldern. Livet efter hjärtinfarkt kan medföra depression och ångest som är en vanlig konsekvens av infarkten, kan påverka återhämtningsprocessen samt leder till lidande både för den drabbade och anhöriga. Under 2018 insjuknade i Sverige cirka 24 800 personer av akut hjärtinfarkt varav 5800 av dessa avled av sjukdomen. De senaste årtiondena har antalet infarkter och antalet döda per 100 000 invånare i Sverige minskat kraftigt. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av livet efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturbaserad studie med 11 kvalitativa artiklar. Resultat: Resultatet presenteras sex teman: fysisk och psykisk utmattning, rädsla för ny hjärtinfarkt, betydelse av information och motivation, positiv livsinställning, stöd från närstående samt förstärkt religiös tro. Konklusion: Livet efter hjärtinfarkt upplevs som förändrat. För att hantera förändringen använder patienter sig av olika coping strategier till exempel positiv livsinställning, religion och livsstilsförändring. De flesta visar stor vilja till att komma tillbaka till det gamla livet. / Background: Myocardial infarction is a common disease. The risk of dying from a heart attack increases with increasing age, especially after 40. Life after myocardial infarction can lead to depression and anxiety, which is a common consequence of myocardial infarction. It can affect the recovery process and leads to suffering for both the patients and their relatives. Research shows that patients who have survived a heart attack can easily have depression and anxiety. In 2018, approximately 24,800 people fell ill in Sweden with acute myocardial infarction, of which 5,800 died of the disease. In recent decades, the number of myocardial infarction and the number of death per 100,000 inhabitants in Sweden has fallen sharp Aim: This study aims to describe the patients`experiences of life after myocardial infarction. Method: A literature-based study with 11 qualitative articles. Result: The results present six themes: physical and mental exhaustion, fear of a new heart attack, the importance of information and motivation, positive attitude towards life, support from relatives and strengthened religious faith. Conclusion: Life after myocardial infarction is experienced as changed. To manage the change, patients use different coping strategies such as positive attitude, religion and lifestyle change. Most people show a great desire to return to their old life.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett allvarligt hälsotillstånd förenat med en ökad mortalitetsrisk. Sjukdomen ger upphov till fysiska symtom som kan bidra till en mängd olika känslomässiga reaktioner, som för den drabbade kan innebära psykisk lidande vilket kan ha negativ påverkan på dennes tillvaro.    Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka personers upplevelser av psykisk ohälsa efter en hjärtinfarkt.  Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar utvalda från databaserna PubMed och CINAHL. Utvalda artiklar kvalitetsgranskades, varav artiklar av medelhög eller hög kvalitet inkluderades. Artiklarna lästes igenom, bearbetades och analyserades, därefter skapades teman och kategorier.  Resultat:  Efter hjärtinfarkten upplevde personerna rädsla för att dö, förenat med oro eller stress över en ytterligare infarkt. Därav uppmärksammade personer symtom som kunde indikera på en ny hjärtinfarkt. Faktorer som kunde förvärra känslor av oro och stress var oönskad ensamhet, brist på stöd, fysiska begränsningar och otillräcklig information från sjukhuset. Sjukdomen gav upphov till olika negativa känslor som depression, mental utmattning, fatigue, ilska, skam, skuld, kontrollförlust och identitetsförlust. Psykisk ohälsa hade negativ inverkan på personers vardag, relationer samt förmåga till livsstilsförändring, acceptans och återhämtning.   Slutsats: Litteraturöversiktens resultat bekräftar att upplevelser av psykisk ohälsa förekommer hos personer efter en hjärtinfarkt. Personer beskrev en mängd olika negativa känslor i varierad grad, vilket indikerar på att allas upplevelser är individuella. Då psykisk ohälsa orsakar ett personligt lidande har sjuksköterskan ett ansvar i att främja välmående samt förebygga psykisk ohälsa hos alla människor på ett individuellt plan. / Background: Myocardial infarction is a serious health condition, associated with an increased mortality risk. The disease involves physical symptoms that can cause a variety of different emotional reactions, which for the affected person can result in mental suffering and a negatively impacted existence.  Aim: The aim of this literature review was to explore persons’ experiences of mental illness post myocardial infarction.  Method: A literature review based on ten qualitative original articles selected from the PubMed and CINAHL databases. The elected articles were quality audited, of which those of medium or high quality were included. The articles were then read through, processed and analysed, thereafter themes and categories were constructed.  Results: Post myocardial infarction, the individuals experienced fear of dying combined with anxiety or stress over another myocardial infarction. Hence, they noticed symptoms that could indicate another myocardial infarction. Components that could aggravate feelings of anxiety and stress were undesirable loneliness, lack of support, physical limitations and poor information from the hospital. The disease allowed for negative emotions to rise, such as depression, mental exhaustion, fatigue, anger, shame, guilt, loss of control and loss of identity. Mental illness had a negative impact on their everyday lives, relationships and abilities to make lifestyle changes, accept and recover.  Conclusion: The literature review resulted in confirmation that myocardial infarction can lead to experiences of mental illness. The individuals described a variety of negative emotions to varying degrees, which indicates that every individuals experience is personal. Since mental illness generates a personal suffering, the nurse has a responsibility to further benefit well-being, and prevent mental illness for all people on an individual level.