Otterström, M & Rogius, A. Information till patienter efter hjärtinfarkt. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle. Utbildningsområde omvårdnad 2008.Patienter som drabbats av hjärtinfarkt har behov av att få information och undervisning om sin sjukdom och vad den innebär för det dagliga livet samt vad som kan göras för att undvika ett återinsjuknande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vilken information och utbildning patienter efter hjärtinfarkt upplever som viktig för att kunna hantera sin vardag. Metoden utgjordes av en litteraturstudie som baserades på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienter anser det viktigast att få praktisk information som är relevant för att minska risken för återinsjuknande. Ämnen som anses viktiga att få information om är komplikationer och symtom, anatomi och fysiologi, medicinering, fysisk aktivitet och sekundärprevention. Information ges lämpligast individuellt anpassad till den unika individens förutsättningar och behov. / Otterström, M & Rogius, A. Information for patients after myocardial infarction. A literature review. Degree Project, 15 Credit Points. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2008.Patients who have suffered from myocardial infarction are in need of information and education about the disease, its effects of daily life and how to avoid future coronary event. The aim of this literature review was to illuminate the information and education patients find most important to manage daily life. The method was a literature review based on ten scientific articles. The result shows that patients consider practical information relevant to prevent reinfarction as most important. Information about complications and symptoms, anatomy and physiology, medication, physical activities and secondary prevention are subjects regarded as important. The information is preferably given individually, modified after every unique individual’s characteristics and needs.

The aim of this literature review is to examine and visualise different aspects of how women after a myocardial infarction experiences their psychological and emotional health. / Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka och synliggöra olika aspekter på hur kvinnor efter en hjärtinfarkt upplever sin psykiska och emotionella hälsa.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd som uppstår vid akut skada i hjärtmuskeln. Orsakerna är kopplade till riskfaktorer som hypertoni, diabetes, ålder, rökning och ogynnsam livsstil. Rehabiliteringsprogram bör omfatta fysisk träning och fokusera på psykosociala samt livsstilsrelaterade faktorer. Livsstilsförändringar, inklusive rökstopp, kostförändringar och ökad fysisk aktivitet, är viktiga för sekundärprevention. Dessutom är uppföljning av rekommendationer från sjukvårdspersonal centralt för att minska risken för återinsjuknande. Dock är det inte alla som följer dessa rekommendationer för sekundärprevention. I detta sammanhang bör sjuksköterskans uppgift framträda som central för att bistå patienten i att uppnå en god hälsa. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters erfarenheter av sekundärprevention efter en hjärtinfarkt. Metod: Examensarbetet utfördes som litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. De utvalda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Resultatet baserades på 15 vetenskapliga artiklar som identifierade tre huvudkategorier: Motivation till sekundärprevention, Vikten av stöd från omgivningen och Oro över ostabilt hjärta. Slutsats: Livsstilsförändringar som att sluta röka och engagera sig i fysisk aktivitet var viktiga sekundärpreventiva åtgärder men svårigheter att sluta röka och rädsla för en ny hjärtinfarkt vid fysisk aktivitet kunde upplevas som hinder. Omgivningens stöd var viktigt men ibland kunde oroliga anhöriga försvåra viljan att vara fysisk aktiv. En nödvändig strategi för sekundärpreventiva omvårdnadsåtgärder efter hjärtinfarkt innefattar motivation, fysisk aktivitet, stöd och hantering av oro och främjande av långsiktig hälsa. / Background: Myocardial infarction, marked by acute damage to the heart muscle, is associated with risk factors like hypertension, diabetes, age, and smoking. Rehabilitation programmes, emphasizing physical training and addressing psychosocial and lifestyle factors, underscore the importance of lifestyle changes such as smoking cessation, dietary modifications and increased physical activity for secondary prevention. Despite these recommendations, not everyone adheres to them. This highlights the pivotal role of nurses in assisting patients towards optimal health. Aim: The purpose of this literature review was to compile patients’ experiences of secondary prevention after a myocardial infarction. Method: The study was conducted as a literature review with a qualitative approach. The result was based on scientific articles from databases CINAHL and PubMed. The selected articles were quality reviewed and analyzed using content analysis. Findings: The findings were based on 15 scientific articles identifying three categories: Motivation for secondary prevention, The importance of support from the environment, and Concerns about an unstable heart. Conclusion: Lifestyle changes such as quitting smoking and engaging in physical activity were important secondary preventive measures, but difficulties in quitting smoking and fear of a new heart attack during physical activity could be perceives as obstacles. A necessary strategy for secondary preventive nursing measures after myocardial infarction includes motivation, physical activity, support and management of anxiety and promotion of long-term health.

Bakgrund. I Sverige år 2022 drabbades cirka 23 200 människor av hjärtinfarkt och cirka 4 700 personer avled. Risken för att drabbas ökar i samband med dålig livsstil. Ett snabbt akut omhändertagande sätter patienten i en utsatt situation men är av vikt då varje minut är avgörande för att rädda hjärtmuskelceller från syrebrist. Syfte. Att beskriva patienters upplevelse av hjärtinfarkt i det akuta skedet. Metod. Denna beskrivande litteraturstudie grundas på tio kvalitativa originalstudier och en originalstudie med mixad-metod där den kvalitativa datan användes. Artiklarna granskades och analyserades för att utgöra resultatet i litteraturstudien. Huvudresultat. Patienterna upplevde en mycket varierande symtombild. Patienter underskattade sina potentiella hjärtinfarktssymtom, antog att symtomen hade en annan orsak och skulle försvinna av sig själva. I samband med intensifierade symtom nåddes beslutspunkten för att söka vård. Diagnosen medförde känslor av chock, rädsla och oro. Snabbheten under behandling gjorde det ibland svårt för patienterna att begripa vad som skett. Vårdpersonalens kommunikation och bemötande var en viktig punkt under det akuta omhändertagandet, men ibland kunde det vara bristfälligt. Slutsats. Resultatet visade att hur patienterna tolkade sina symtom grundade sig i symtomens karaktär och att patienterna tenderade att ignorera de symtom som fanns. Det framkom även att patienterna hade egna föreställningar kring hur sjukdomen skulle yttra sig. I det akuta omhändertagandet kände många patienter sig omhändertagna men brister i kommunikationen, patient och vårdpersonal emellan beskrevs av vissa patienter. De unika upplevelser patienter hade under sin hjärtinfarkt visar på att personcentrerad vård är av stor betydelse. / Background. During the year 2022 in Sweden approximately 23,200 people suffer a myocardial infarction and approximately 4 700 people died because of it. The risk of this occurring is greater for individuals with an unhealthy lifestyle. Emergency treatment places the patient in a vulnerable situation, but this care is important as every minute is crucial to saving heart muscle cells from lack of oxygen. Aim. To describe patients experience of myocardial infarction in the acute phase. Method. This descriptive literature review is based on ten qualitative original studies and one mixed- method original study utilizing qualitative data. The studies were reviewed and analyzed to provide the result of this literature review. Main result. The patients experienced varied symptoms. Patients underestimated their potential heart attack symptoms, assumed the symptoms had another cause and would go away on their own. In context with intensified symptoms, the patients reached the decision to seek care. The diagnose contributed feelings of chock, fear, and worry. The speed during treatment sometimes made it difficult for the patients to understand what was happening. Communication and treatment with the healthcare staff was important during the acute care, but sometimes it was inadequate. Conclusion. The results showed that the way patients interpreted their symptoms was based on the nature of the symptoms and that the patients tended to ignore the symptoms that were present. It also found that the patients had their own image of how the disease would present itself. During the acute treatment many patients felt well taken care of, but some patients describe a lack in communication between patient and healthcare personnel. The unique experiences patients had during their myocardial infarction indicates that patient-centered care is of great importance.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett plötsligt och chockartat insjuknande som efteråt påverkar patientens upplevelse av livets samtliga aspekter. För sjuksköterskan är insikt i och förståelse av komplexiteten i patientens upplevelser, såväl fysiskt som psykiskt och socialt, av största vikt. Detta för att kunna stödja patienten mot ett upplevt välbefinnande i efterförloppet. Syfte: Syftet med studien var att belysa vuxna patienters upplevelser efter en genomlevd hjärtinfarkt.  Metod: Studien är litteraturbaserad på kvalitativ forskning bestående av 11 vetenskapliga artiklar.  Resultat: En hjärtinfarkt upplevs av många patienter som en väckarklocka som resulterar i stora livsstilsförändringar. Svårhanterliga känslor som rädsla, ångest, depression och ensamhet drabbar många efteråt och i de processerna upplever patienterna ofta att stöttning från närstående, sjukvården och stödgrupper är till stor hjälp. Självbilden och livsvärlden upplevs av många bli förändrad och nya perspektiv på prioriteringar kan uppdagas. Konklusion: Både negativa och positiva upplevelser kan följa en genomlevd hjärtinfarkt. Patienternas upplevelser av livets olika aspekter påverkas. Många patienter upplever känslor och tankar som är svåra att hantera. Andra finner motivation till att förbättra sin livsstil. Sociala nätverk är av stor vikt för patienterna för att finna stöd och motivation som kan främja tillfrisknande och upplevelsen av välmående. / Background: A myocardial infarction is a sudden state of disease that affects how the patient afterwards experiences different aspects of life. It is vital for the nurse to have an understanding for the complexity of the patients’ experiences after the infarction, physical, psychological and social, in order to help the patient experience well-being. Aim: The aim with the study was to acknowledge grown up patients' experiences after a myocardial infarction. Method: A literature-based study based on 11 qualitative scientific articles.  Findings: A myocardial infarction is experienced by many patients’ as a wake-up-call resulting in major life-style changes. Afterwards the patients’ often experience emotions difficult to manage. During these processes the patients’ experience social support as being of great importance. Many experience a changed self-image and life-world and new perspectives on prioritizing. Conclusion: Negative and positive experiences may follow a myocardial infarction. Patients’ views on different aspects of life get affected. Many patients experience emotions and thoughts that are difficult to handle. Other patients find motivation to change their way of living for the better. Social networks are of great importance for the patients in order to find support and motivation which may promote recovery and an experience of well-being.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor i nästan hela världen. Kvinnans hjärtinfarkt skiljer sig från mannens. Trots detta är kvinnor underrepresenterade i forskning gällande hjärt- och kärlsjukdomar. En allvarlig sjukdom, exempelvis hjärtinfarkt, orsakar vanligtvis stress och ångest och blir många gånger en påminnelse om döden. Syfte: Att belysa hur kvinnors psykiska mående kan påverkas efter en hjärtinfarkt. Metod: Allmän litteraturstudie som innefattade 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger och de mest framträdande fynden identifierades. Fynden färgkodades och fyra huvudteman urskildes. Resultat: Fyra huvudteman identifierades; (I) emotionella upplevelser, (II) socialt stöd, (III) förändrade relationer och (IV) en förändrad livssyn. Majoriteten upplevde ångest, rädsla, stress eller depression efter hjärtinfarkten. Socialt stöd från närstående och sjukvårdspersonal var betydelsefullt för tillfrisknandet. Däremot var informationen från sjukvårdspersonalen bristfällig. Relationer förändrades, både med familj och vänner, samt deras sexuella relationer. Livssynen förändrades efter hjärtinfarkten, antingen negativt eller positivt. Konklusion: Kvinnors psykiska mående påverkas främst negativt av en hjärtinfarkt. För att underlätta tillfrisknandet för kvinnor efter en hjärtinfarkt är det av vikt att förebygga ångest och annan psykisk ohälsa, samt ge tillräcklig information och stöd. / Background: Cardiovascular diseases are the most common cause of death for women in almost the whole world. A woman's heart attack differs from a man's. Despite this, women are underrepresented in research regarding cardiovascular diseases. A serious illness, such as a heart attack, usually causes stress and anxiety and is often a reminder of death. Aim: To shed light on how women's psychological well-being can be affected after a heart attack. Method: A general literature study that included 11 scientific articles. The articles were read several times and the most prominent findings were identified. The findings were color-coded, and four main themes were distinguished. Results: Four main themes were identified; (I) emotional experiences, (II) social support, (III) changed relationships and (IV) a changed outlook on life. Most of the women experienced anxiety, fear, stress or depression after the heart attack. Social support from relatives and healthcare professionals was important for the recovery. On the other hand, the information from healthcare professionals was insufficient. The relationships changed, both with family and friends, as well as their sexual relationships. The outlook on life changed after the heart attack, either in a negative or positive way. Conclusion: Women's psychological well-being is mostly negatively affected by a heart attack. To facilitate the recovery of women after a heart attack, it is important to prevent anxiety and other mental illness, as well as to provide sufficient information and support.

Identifieringen av upplevelserna kring symtomen vid hjärtinfarkt har visat sig vara en komplex process. En stor kunskapsbrist har betonats kring kvinnors specifika upplevelser av symtom vid hjärtinfarkt. Vid hjärtinfarkt upplever kvinnor själva en otillräcklig förståelse för tolkning av symtomen. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelver av symtom vid hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes med induktiv ansats med utgångspunkt från åtta resultatartiklar. Data sammanställdes genom att färgmarkera relevant information som slutligen ledde till huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Totalt tre huvudkategorier sammanställdes: 1) kvinnors upplevelser av symtom vid hjärtinfarkt, 2) kvinnors kunskap om symtom med underkategorin avsaknad av upplysning samt 3) faktorer som leder till fördröjning att söka vård. Resultatet påvisade att kvinnors upplevelser av symtom grundade sig i atypiska kännetecken för hjärtinfarkt. Konklusion: Upplevelserna av diffusa symtom ledde till att allvarligheten ignorerades av kvinnor och istället eftersöktes andra svar för besvären. Försenat vård var relaterat till att kvinnor inte kunde tolka sina symtom som oroväckande, vilket sjuksköterskan bör ha i åtanke. Resultatet påvisade betydelsen av vidare forskning kring sjuksköterskans roll vid misstänkt hjärtinfarkt ur ett omvårdnadsperspektiv. / The identification of the experiences surrounding the symptoms of a heart attack has proven to be a complex process. A large lack of knowledge has been emphasized regarding women’s specific experiences of symptoms in heart attacks. In the case of a heart attack, women themselves experience an insufficient understanding of the interpretation of the symptoms. Purpose: The purpose of the study was to shed light on women’s experiences of symptoms during a heart attack. Method: A general literature study was carried out using an inductive approach baser on eight result articles. Data were compiled by color marking relevant information which ultimately led to main categories and subcategories. Results: A total of three main categories were compiled: 1) women’s experiences of symptoms in heart attack, 2) women’s knowledge of symptoms with the subcategory lack of information and 3) factors that lead to delay in seeking care. The results showed that women’s experiences of symptoms were based on atypical characteristics of myocardial infarction. Conclusion: The experiences of diffuse symptoms led women to ignore the seriousness and instead to look for other answers for the complaints. Delayed care was related to women not being able to interpret their symptoms as worrisome, which the nurse should keep in mind. The results demonstrated the importance of further research into women’s experiences of symptoms in suspected myocardial infarction from a nursing perspective.

Bakgrund: En av de främsta anledningarna till behov av hjärtrehabilitering är hjärtinfarkt. Hjärtrehabilitering har visats vara en av de viktigaste preventiva åtgärderna för att motverka återfall i hjärt- och kärlsjukdom. Fysioterapeutens roll i centerbaserad hjärtrehabilitering är främst att instruera, övervaka, motivera och utvärdera fysisk träning. Det har visat sig viktigt att inte bara behandla utifrån det fysiska utan även psykologiska och sociala faktorer. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelse av fysioterapeutledd fysisk träning under centerbaserad hjärtrehabilitering (fas 2) efter hjärtinfarkt. Metod: Studien utformades utifrån en beskrivande intervjustudie med induktiv ansats. Sex patienter intervjuades för att undersöka upplevelser av deras hjärtrehabilitering. En manifest innehållsanalys användes för att analysera insamlad data. Resultat: Sex kategorier och nio underkategorier skapades utifrån analysen. De sex kategorierna var: Mental påverkan av fysisk träning, Gruppens betydelse vid fysisk träning, Insikt och förståelse av fördelar och hinder för fysisk träning efter hjärtinfarkt, Positiva och negativa effekter av fysisk träning, Fysioterapeutens stöttande roll i träningen samt träningsuppläggets struktur. Slutsats: Resultaten visade att informanterna upplevde den fysiska förmågan som nedsatt i början av hjärtrehabiliteringen. Socialt stöd från fysioterapeuten och andra deltagare i gruppen bidrog till en ökad tilltro till att genomföra och vidmakthålla den fysiska träningen.

Bakgrund: Forskning visar att många kvinnor lever med sexuella problem efter en hjärtinfarkt. Kvinnors sexuella problem prioriteras inte i vården bland annat på grund av bristande kunskaper hos sjuksköterskorna. För många individer är sexuell hälsa och sexuell aktivitet av stor betydelse för deras liv. När den sexuella aktiviteten påverkas av hjärtinfarkt, kan detta negativt påverka kvinnors sexuella hälsa vilket i sin tur kan påverka kvinnors övergripande hälsa negativt. Detta examensarbete behöver utföras för att ge ökade kunskaper till grundutbildade sjuksköterskor för att kvinnor med sexuella problem efter hjärtinfarkt ska kunna få individanpassad omvårdnad.  Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av sexuell aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturöversikt med kvalitativ metod utfördes med induktiv ansats och som är baserad på 6 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Tre huvudrubriker framkom med sex underrubriker. Huvudrubrikerna är följande: Fysiska och emotionella hinder, Förändrade behov i relationen och Otillfredsställande vårdmöte. Underrubrikerna är följande: Fysiska hinder, Emotionella hinder, Ökat behov av närhet, Minskad sexuell lust, Informationsbrist samt Tabu och skam. Slutsats: Rädsla för återinsjuknande i hjärtinfarkt påverkade kvinnors sexuella lust som i sin tur påverkade kvinnornas sexuella aktivitet. Problem med den sexuella aktiviteten påverkade även kvinnornas relation med partnern. Det finns bristande kunskaper hos sjuksköterskor kring kvinnors upplevelser av den sexuella aktiviteten och detta behöver lyftas fram i vården för att förebygga kvinnors sexuella problem.

Innan kvinnan drabbas av hjärtinfarkt försöker hennes kropp göra henne medveten om detta i form av ett antal olika varningstecken, så kallade symtom. För kvinnor som passerat 55 års ålder är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken.Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors symtom vid hjärtinfarkt. Eftersom vissa symtom uppenbarar sig en längre tid innan en hjärtinfarkt är etablerad vill vi lyfta fram både prodromala och akuta symtom. Metoden var en systematisk litteraturstudie där vi granskat tolv kvantitativa/kvalitativa artiklar med avseende på vetenskaplighet och kvalitet. Resultat: Denna studie redogör för sex underteman som alla bidrar till att lyfta fram kvinnors symtom på varierande sätt. De är bröstsmärta, atypiska symtom, kvinnors upplevelser i det akuta skedet, prodromala symtom, kvinnans attityd och kunskap samt vårdpersonalens igenkänning av kvinnans symtom. Slutsats: Kvinnans varierande och individuella symtombild vid hjärtinfarkt måste lyftas fram. / Before a woman is hit by a myocardial infarction, her body tries to make her aware of this with a number of different warnings signals, symptoms. For women older than 55 years myocardial infarction is the number one killer. The aim of this study is to illustrate women’s symptoms of myocardial infarction. As certain symptoms appear in advance to the myocardial infarction, it is important to pay attention to the prodromals and acute symptoms. The method used was a systematic literature review where twelve quantitative/qualitative scientific studies were reviewed and scrutinized. The result can be summed up in six sub themes that contribute to highlight women’s symptoms in different ways. They are: chest pain, atypical symptoms, women’s symptoms, women’s perception in the acute phase, prodromals, women’s attitude and knowledge and nursing staff recognitions of women’s symptoms. One important conclusion is that the varying and individual picture of the symptoms preceding women´s myocardial infarction must be highlighted.