Bakgrund: I dagens Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar en folksjukdom som år 2016 drabbade 26 000 personer. En förbättring gällande mortaliteten har skett sedan sjuksköterskeledda mottagningar öppnade på 1960-talet. Trots denna förbättring är fysisk aktivitet underutnyttjat i samband med rehabilitering, även om det ses som en viktig skyddsfaktor. Vikten med individanpassad vård samt motivation till egenvård av sjukvården är betydande för patientens fysiska aktivitet inom rehabiliteringsprocessen. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av eller tankar om fysisk aktivitet i samband med rehabilitering efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Denna litteraturöversikt har baserats på åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som hämtats från databaserna CINAHL complete, PubMed samt Web of Science. Artiklarna granskades och analyserades i enlighet med Friberg för att få fram resultatet som sedan sammanställts i olika teman. Resultat: Känslor som rädsla, ångest och oro upplevdes av patienter i samband med fysisk aktivitet efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Okunskap, bristande motivation och andra fysiska faktorer gjorde att patienter inte deltog i utformade träningsprogram. Sjukvårdens professioner, närstående samt patienters egna tillgångar och sociala nätverk hade en positiv inverkan på deras upplevelser av fysisk aktivitet. Resultatet presenteras i fyra huvudteman; ”Psykiska upplevelser – rädsla, ångest och oro”, ”socialt stöd – anhöriga, familj, deltagare och vårdpersonal”, ”kunskap, förståelse och fysiska faktorer” samt ”musik som strategi till motivering vid fysisk aktivitet”. Diskussion: Dorothea Orems egenvårdsteori, artiklar samt patienters upplevelser har styrt diskussionen. Brist på kunskap och motivation minskar egenvårdskapaciteten och sjukvårdens professioner, anhöriga och egna tillgångar är av betydelse för att motivera och stötta patienten i sin egenvård. / Background: Cardiovascular disease is classified as a public disease in today’s Sweden and affected 26000 people in 2016. The mortality has decreased since nursing wards opened in the 1960s. Despite this improvement, physical activity is underutilized in Sweden associated with rehabilitation, even though it is an important protection factor. Personalized care and motivation is important for the patients’ self-care and their rehabilitation process. Aim: Describe patients' experiences or thoughts about physical activity associated with rehabilitation after suffering from myocardial infarction. Method: This literature review has been based on eight qualitative and two quantitative articles collected from CINAHL complete, PubMed and Web of Science. The articles were reviewed and analyzed in accordance with Friberg to obtain the result that was compiled in different themes. Results: Fear and anxiety were experienced by many patients’ during physical activity after a myocardial infarction. Lack of knowledge and motivation resulted in that patients did not participate in training programs. The healthcare professions, relatives and patient's own assets and social network had a positive impact on the patient's experience of physical activity. The result is presented in four main themes; “Psychic experiences – fear, worries and anxiety”, “social support - relatives, family, participants and healthcare professionals”, “knowledge, understanding and physical factors” and “music as a strategy for motivation in physical activity”. Discussion: Dorothea Orem's self-care theory, articles and patients’ experiences formed the discussion. Lack of knowledge and motivation reduces the self-care capacity. Healthcare professions, relatives and own resources are important for motivating and supporting the patient in his self-care.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är ett vanligt hälsoproblem och hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor. Forskningen vad det gäller hjärtinfarkt hos kvinnor har förbättrats de senaste åren men behöver belysas ytterligare. Vid en hjärtinfarkt finns skillnader hos män och kvinnor som tillsammans med andra faktorer gör att deras möjligheter till vård försämras.Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser och behov av stöd vid en akut hjärtinfarkt från insjuknande till utskrivning från sjukhus.Metod: En litteraturöversikt som sammanställts genom kritisk granskning av 13 vetenskapliga artiklar och tillsammans utgör ett resultat som visar det aktuella forskningsläget inom ämnet.Resultat: Kvinnor upplever smärta, rädsla, ångest och en förändrad självbild vid en akut hjärtinfarkt. För att kunna ge kvinnorna stöd genom trygghet och information bör sjuksköterskan vara medveten om detta. Kvinnor upplever även ofta att sjukvårdspersonal inte tar dem på allvar när de söker hjälp. Att kvinnorna inte tas på allvar och okunskap om akut hjärtinfarkt hos kvinnor leder ofta till en tidsfördröjning innan de får vård.Slutsats: Personcentrerad vård behöver användas i större utsträckning för att kunna bemöta kvinnors upplevelser och behov av stöd och information. Sjuksköterskan kan då bekräfta kvinnan, sprida kunskap och förbättra möjligheterna till adekvat omvårdnad och överlevnad. / Background: Heart disease is common in the population and myocardial infarction is the most common cause of death for women. Research on myocardial infarction in women has improved but needs to be more known. There are differences in men and women during a myocardial infarction who, together with other factors, make their opportunities for medical care worse.Aim: To describe women´s experiences and needs during a myocardial infarction, from onset to discharge from hospital.Method/Design: Literature review consisting of critical review of 13 nursing studies.Result: Women with myocardial infarction experience pain, anxiety, fear, stress and a changed self-image. A nurse needs to be aware of this to be able to give person-centered care and the support that they need. Women often feel they are not taken seriously because of atypical symptoms. This together with lack of knowledge, results in a delay of treatment.Conclusion: Person-centered care needs to be used to be able to respond to their experiences and needs of support. The nurse can understand the woman and disseminate knowledge to improve the possibilities for adequate nursing and survival.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Efter en genomgången hjärtinfarkt kan den sexuella hälsan, som definieras som ett psykiskt, socialt och mentalt välbefinnande, påverkas på flera sätt. Syfte: Att beskriva hur patienter erfar sin sexuella hälsa efter en genomgången hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt som innefattar 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifierades fyra teman;bristande sexuell rådgivning, osäkerhet över kroppens förmåga, förändrad sexuell aktivitet och förändrad harmoni i kärleksrelationen. Slutsats: För att öka eller bibehålla den sexuella hälsan hos patienten efter en hjärtinfarkt är det viktigt att sjuksköterskan ska kunna samtala och ge råd om den sexuella hälsan till patienterna, vilket är ett av sjuksköterskans ansvarsområden. / Background: Myocardial infarction is one of the most common diseases in Sweden. After arecent heart attack, sexual health, which is defined as mental, social and mental well-being, can be affected in several ways. Aim: To describe how patients experience their sexual health after arecent heart attack. Method: A literature review that includes 11 scientific articles. Results:From the analysis four themes were identified; lack of sexual counseling, uncertainty about the body's ability, altered sexual activity and altered harmony in the love relationship. Conclusion: In order to increase or maintain the sexual health of the patient after a heart attack, it is important that the nurse should be able to talk and advise about the sexual health to the patients, which is one of the nurse's areas of responsibility.

Bakgrund: Ischemisk hjärtsjukdom är en folksjukdom som kan leda till för tidig död och sänkt livskvalitet. Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i världen, så också i Sverige. I Sverige skall alla patienter som genomgått en hjärtinfarkt erbjudas eftervård i ett eftervårdsprogram enligt Nationella riktlinjer. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av livet efter en hjärtinfarkt hos patienter som deltagit i ett eftervårdsprogram. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på åtta kvalitativa studier som granskades, analyserades och sammanställdes enligt analysmodell av Friberg. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat: Utifrån analysen utformades tre kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna som bildades var; Känslomässig upplevelse, Upplevelse och hantering av livsstilsförändringar samt Underlättande och hindrande erfarenheter av eftervårdsprogrammet.   Konklusion: Ett eftervårdsprogram vid en hjärtinfarkt är viktigt med avseende på patientens möjlighet att återfå god livskvalité och minska risken för en ny hjärtinfarkt. För den enskilda individens framgång i återhämtningen behövs ett bra samarbete mellan patienten och olika professioner som sjuksköterska, läkare, psykolog, dietist och sjukgymnast, men även god kommunikation, flexibilitet i programmet och lyhördhet från professionell personal. Kontinuerliga gruppträffar och stöd från andra deltagare, familj, vänner och arbetskamrater är av stor betydelse för en framgångsrik rehabilitering, liksom stöd och information till anhöriga. / Background: Ischemic heart disease is a disease that may lead to early death and lowered quality of life. Cardiovascular diseases are the most common cause of death in the world, so also in Sweden. All patient’s who have experienced a myocardial infarction in Sweden shall be offered to participate in a cardiac rehabilitation program according to National guidelines.   Aim: The purpose of the study was to illuminate how patients who have participated in a rehabilitation program - experienced life after a myocardial infarction.  Methods: A literature study was implemented based on eight articles and the results from each article were reviewed, analysed and compiled by using an analysis model by Friberg. The articles were searched in the databases Cinahl and PubMed.  Result: Based on our analysis, three categories with subcategories were designed. We found the categories: Emotional experience, the appraisal of lifestyle changes, and Facilitating and obstructive experiences of the rehabilitation program.  Conclusion: A cardiac rehabilitation program is important considering the patient’s possibility of regaining a good quality of life and reducing the risk of a new myocardial infarction. To successfully recover, it is necessary to cooperate between the patient and professional healthcare as nurse, doctor, psychologist, dietitian and physiotherapist. So also good communication, flexibility within the program and responsiveness from the professions. Furthermore, continuity of meetings and support from other participants, family, friends and colleagues is of great significance for successful rehabilitation, support and information to family members.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken för både mänoch kvinnor i Sverige. Tidigare forskning visar att det kan vara en skillnad isymtombild mellan män och kvinnor vid hjärtinfarkt. Hälso- och sjukvården skavara jämlik. Trots detta kan det finnas skillnad avseende vårdens utformning ur ettgenusperspektiv. Sjuksköterskan har en viktig roll att i ett tidigt skedeuppmärksamma tidiga tecken på misstänkt hjärtinfarkt.Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av symtom samt erfarenheter ochagerande vid hjärtinfarkt.Metod: Studien är en litteraturöversikt och baserad på 15 vetenskapliga artiklarmed kvalitativ ansats.Resultat: Det är vanligt att kvinnors symtom på hjärtinfarkt är mångtydiga ochsvåra att tolka. I ett tidigt skede kan symtomen yttra sig såsom orkeslöshet ochtrötthet. Sedermera tilltar symtombilden som sällan stämmer med kvinnorsförväntningar på hur en hjärtinfarkt ska yttra sig. Detta kan innebära att kvinnorstartar en individuell beslutsprocess där olika faktorer påverkar huruvida debestämmer sig för att uppsöka sjukvård.Slutsats: Det finns stora variationer i hur kvinnor upplever symtom, erfarenheteroch hur de agerar tiden innan en hjärtinfarkt. Samhället behöver uppmärksamma attdet fortfarande råder ojämlikhet i vården mellan kvinnor och män. Sjuksköterskanska sträva efter att anta ett personcentrerat förhållningssätt och bemöta den unikaindividen med kunskap och respekt för kvinnors svårtolkade symtom som kanorsakas av en hjärtinfarkt. / Background: Cardiovascular disease is the most common cause of death for bothmen and women in Sweden. Previous research shows that there may be a differencein symptoms between men and women in heart attacks. Health care must be equal.Despite this, there may be differences regarding the design of care from a genderperspective. The nurse has an essential role in paying attention to early signs ofsuspected myocardial infarction at an early stage.This study aimed to highlight women's experiences of symptoms and theirexperiences and actions in heart attacks.Method: The study is a literature review and based on 15 scientific articles with aqualitative approach.Results: Symptoms of a heart attack in women are ambiguous and difficult tointerpret. At an early stage, the symptoms may manifest as weakness and fatigue.Later, the symptom picture increases, which rarely matches women's expectationsof how a heart attack should manifest itself. The results also demonstrate is canmean that women start an individual decision-making process where differentfactors affect whether they seek medical care.Conclusion: There are significant variations in how women experiencesymptoms, experiences and how they act in the time before a heart attack. It isurgent to pay attention that there is still inequality in care between women and men.Nurses should strive to adopt a person-centered approach and treat the uniqueindividual with knowledge and respect for women's difficult-to-interpret symptomsthat a heart attack can cause.

Bakgrund: Hjärt-kärlsjukdom är den dominerande dödsorsaken i Sverige. För personen som drabbas är det en otäck händelse som påverkar individens livsvärld. Levnadsvanor såsom ohälsosamma matvanor, brist på daglig fysisk aktivitet samt tobaksanvändning är alla riskfaktorer. För att förhindra ett återinsjuknande är det viktigt att patienten tar till sig av de egenvårdsråd som ges av sjukvården efter en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet med studien är att belysa patienters upplevelser av att följa egenvårdsråd efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt där kvalitativa artiklar har använts. Resultat: Två domäner i form av främjande och hindrande faktorer med fem kategorier och ytterligare underkategorier togs fram och bildade resultatet. I resultatet framkom att individualiserat stöd från sjukvårdspersonal var av stor vikt, för att möjliggöra förändring och ta till sig av de egenvårdsråden givna av sjukvården. Ytterligare framkom att vägledning kring hur livsstilsförändringen kan se ut samt stöd från anhöriga och jämlika spelade en betydande roll för möjligheten att implementera nya levnadsvanor. Slutsats: Slutsatsen som kan antas är att tydligheten och strukturen kring arbetet med patienter under eftervården bör tydliggöras och utformas i ett samarbete med patienter och närstående. / Background: Cardiovascular disease is the dominant cause of death in Sweden. For the person affected it is a fearful event that affects the whole life. Living habits such as unhealthy eating, tobacco use and lack of daily physical activity are all risk factors. To prevent a recurrence, it is important that the patient follows the self-care advice given by the healthcare after a heart attack. Aim: The aim of the study is to shed light on patients' experiences of following self-care advice after having had a heart attack. Method: The study has been conducted as a literature review where qualitative articles have been used. Results: Two domains in the form of promoting and hindering factors with five categories and additional subcategories were developed and formed the result. The results showed that individualized support from healthcare professionals was of great importance, to enable change and absorb the self-care advice given by healthcare. It also emerged that guidance on what lifestyle change can look like as well as support from relatives and peers played a significant role in the possibility of implementing new lifestyles. Conclusion: The clarity and structure of the work with patients during aftercare should be clarified and designed in collaboration with patients and relatives.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en sjukdom som främst drabbar vuxna människor och är en primär orsak för den ökad mortaliteten i världen. Kunskapen om patientens upplevelse efter hjärtinfarkt är viktig för att en allmänsjuksköterska ska kunna ge omvårdnad som är individanpassad utifrån patientens behov och vilja. Metod: En litteraturöversikt som innefattar 10 vetenskapliga artiklar. Syfte: Syftet är att beskriva patientens upplevelse av livet efter hjärtinfarkt. Resultat: Ur analysen sammanställs 2 teman: inre faktorer och yttre faktorer, därav sammanställs 7 subteman: Känsla av minskad ork, Känsla av rädsla och ångest, Känsla av att livet är skört, Känsla av att acceptera den drabbade kroppen, Känsla av att visa tacksamhet för närstående, Känsla av att få vägledning och Känsla av osäkerhet inför framtiden. Konklusion: Livet efter en hjärtinfarkt påverkar både fysiskt och psykiskt som resulterar i ett hinder i vardagen. Trötthet, rädsla och oro framkommer hos personerna efter en hjärtinfarkt och dessa känslor och upplevelser hindrar patienter att hantera sin vardag. Patienternas uppfattning att livet är skört ger en nyckel till deras liv för att förändra sin livsstil. / Background: Myocardial infarction is a disease that mainly affects adults and is a primary cause of the increased mortality in the world. The knowledge of the patient's experience after a heart attack is important for a general nurse to be able to provide care that is personalized based on the patient's needs and will. Method: A literature review that includes 10 scientific articles. Aim: The purpose is to describe the patient's experience of life after a heart attack. Findings: The analysis compiles 2 themes: internal factors and external factors, hence 7 sub-themes are compiled: Feeling of reduced energy, feeling of fear and anxiety, feeling that life is fragile, feeling of accepting the affected body, Sense of gratitude for loved ones, feeling of receiving guidance and feeling of uncertainty about the future. Conclusion: Life after a myocardial infarction affects both physically and mentally that results in an obstacle on one's everyday life. Tiredness, fear and anxiety appear in people after a heart attack and these feelings and experiences prevent patients from managing their everyday lives. Patients' perception that life is fragile provides a key to their lives to change lifestyles.

Sammanfattning Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den mest förekommande gruppen sjukdomar i världen och står för en tredjedel av den globala dödligheten. Hjärtinfarkt påverkar patienters liv på olika sätt och kräver olika livsstilsförändringar i det dagliga livet.  Att sträva efter att få förståelse för patienters upplevelse av situationen är viktigt och patientdelaktighet är centralt i den personcentrerade omvårdnaden. Sjuksköterskan ska i partnerskap med patienten identifiera vad hälsa betyder och tillsammans med sitt team bedöma, planera, genomföra omvårdnad och skapa förutsättningar för att främja hälsa. Syfte: Att belysa patienters upplevda psykiska hälsa efter hjärtinfarkt.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet inkluderar totalt 11 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre kategorier; “Emotioner”, “Begränsad vardag” samt “Vägen tillbaka”. Känslor av rädsla och osäkerhet var vanligt förekommande hos patienterna. Hjärtinfarkten gav känslor av att deras kropp inte längre var deras. Patienterna upplevde att de fått en andra chans i livet efter hjärtinfarkten, medan andra inte längre var säkra på om livet var värt att leva.  Slutsats: Patienter som drabbats av hjärtinfarkt lever med en konstant känsla av rädsla och osäkerhet samt brist på viktig kunskap som inte delgivits dem av hälso- och sjukvårdspersonalen. Detta medför en begränsad vardag för patienten. Genom djupare förståelse för patienters upplevelse ökar möjligheterna till att kunna erbjuda god personcentrerad vård.

Bakgrund. Hjärt- och kärlsjukdomar är den ledande dödsorsaken på en global nivå. Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande komplikation till hjärt- ochkärlsjukdom vilket kan leda till tidig mortalitet. Efter en hjärtinfarkt rekommenderas det att patienter ändrar ohälsosamma livsstilsvanor då detta kan minska prevalensen och risken för återinsjuknande. Syfte. Att belysa patienters upplevelse av livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod. En litteraturstudie där 14 kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultat. Fyra teman identifierades: En vändpunkt i livet, vilket innefattar det individuella synsättet samt målsättning. Genomförande av livsstilsförändring, som representeras av motivering till förändring, konkreta förändringar, utmaningar med förändring samt oförmåga till förändring. Faktorer som påverkar livsstilsförändringar, inkluderade psykiska, fysiska samt sociala faktorer. Förändring över tid, tyder på att förändring är en dynamisk process som konstant pågår. Slutsats. Studien tyder på en komplexitet kring individens upplevelse av livsstilsförändringar samt belyser behovet av personcentrerad vård. / Background. Cardivascular disease is the leading cause of death globally. Myocardial infarction is a common complication of cardiovascular disease which may lead to an early death. Patients are recommended to change unhealthy lifestyle choices after a myocardial infarction to prevent the risk of suffering another myocardial infarction. Objective. To explore patients experiences oflifestyle changes after a myocardial infarction. Method. A literature overviewthat analyzes and review 14 qualitative articles. Findings. Four main themeswere identified: A turning point in life, which include the individual approach,objective, and goal. Implementation of lifestyle changes, describes the motivationto change, specific changes, challenge to change and the inability to change. Factors that affect lifestyle changes, include psychological, physical, and social factors. Change over time, suggests that change is a dynamic process that is ongoing. Conclusion. This literature review suggests that there's a complexity surrounding the individual perception of lifestyle change and highlights the need for person-centered care.

Bakgrund: År 2020 drabbades 22,200 patienter i svenska befolkningen av hjärtinfarkt. Patienters upplevelse efter insjuknandet är ofta oro, ångest och rädsla för att drabbas av ytterligare en hjärtinfarkt. Fysisk aktivitet är rekommendation efter en infarkt, dock uppfylls inte rekommendationen på grund av rädsla att aktiviteten ska utlösa ytterligare en infarkt. Även andra livsstilsförändringar har visat sig vara svårmotiverade. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen framträdde två huvudteman: patienters upplevelser av den förändrade livsstilen efter en hjärtinfarkt och upplevelsen av första tiden i hemmet efter en hjärtinfarkt tillsammans med fyra underteman. Under första temat framkom följande underteman, den oförutsedda tröttheten och rädslor och ångest inför nya kost- och motionsvanor. Under tema två framkom följande: Vikten av socialt stöd från omgivningen efter hemkomst samt fysiska och psykiska upplevelser i vardagen. Konklusion: Patienternas liv efter en hjärtinfarkt påverkas både psykiskt och fysiskt. De är i stort behov av stöd av både vårdpersonal och personer i sin omgivning. / Background: In 2020, 22,200 people of the Swedish population suffered a heart attack. Patients' experience after falling ill is often worry, anxiety and fear of suffering another heart attack. Physical activity is recommended after a heart attack, however, the recommendation is not met because there is a fear that the activity will trigger another heart attack. Other lifestyle changes have also proven to be difficult to adapt. Aim: The aim was to describe patients' experiences of life after a heart attack. Method: The study is a literature review based on 11 scientific articles.  Findings: Two main themes emerged from the analysis: Patients' experiences of the changed lifestyle after a heart attack and the experience of the first time at home after a myocardial infarction, together with five sub-themes. Under the first theme, the following subthemes emerged: Uncertainty about one's new body's abilities, the unexpected fatigue and fears and anxiety facing new dietary and exercise habits. Under theme two, the following emerged: The importance of social support from the environment after returning home and physical and psychological experiences in everyday life. Conclusion: Patients' lives after a heart attack are affected both psychologically and physically and are in great need of support from healthcare staff and people around them.