Bakgrund: Hjärtinfarkt är en sjukdom som globalt drabbar många personer och räknas som den största dödsorsaken. Hjärtinfarkt är för de flesta en traumatisk upplevelse som påverkar livet kraftigt. Fysiska följder som trötthet och hjärtsvikt, psykiska följder i form av ångest och depression, samt psykosociala följder är vanligt förekommande. Patienters känsla av sammanhang kan vara en avgörande faktor för att bibehålla hälsan efter hjärtinfarkt, samt i patienters hantering efter hjärtinfarkten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser som nyligen genomgått en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats har genomförts, där 13 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultat: Resultatet innehöll tre huvudteman. Att inte känna igen sin kropp med subtema fysisk trötthet och fatigue samt misstro till sin kropp. Nya tankar och känslor med subtema psykiska upplevelser av trötthet, stress, rädsla och ångest samt tacksamhet och ny mening. Begränsning i vardagslivet med subtema skam och skuld, att inte passa in, svårigheter med förändringar samt behov av stöd. Slutsats: Patienter upplevde fysisk, psykisk och psykosocial påverkan på livet efter genomgången hjärtinfarkt. Hjärtinfarkten hade påverkan på patienters liv i både positiva och negativa aspekter. / Title: Patients' experiences after a myocardial infarction - A literature review. Background: Myocardial infarction was a disease which affected a lot of humans globally and was countable as the largest cause of death. Myocardial infarction was a traumatic experience and affected patient’s life considerably. Physical consequences as tiredness, heart failure, psychological consequences as anxiety and depression and psychosocial consequences were common. To maintain health and cope with myocardial infarction was the sense of coherence. Aim: The aim was to describe patients´ experiences of having recently had a myocardial infarction. Method: A literature review with a qualitative method and an inductive approach was used, where 13 scientific articles were analyzed. Results: The result contained three main themes. Not recognizing his body with subtheme physical fatigue and fatigue as well as distrust of his body. New thoughts and feelings with sub-themes mental experiences of tiredness, stress, fear and anxiety as well as gratitude & new meaning. Limitations in everyday life with subtheme shame and guilt, not fitting in, difficulties with changes and the need for support. Conclusion: Patients experienced physical, psychological and psychosocial consequences after myocardial infarction. Myocardial infarction had an impact on patients’ daily life in both positive and negative aspects.

Bakgrund: Hjärtinfarkt bedöms vara den ledande dödsorsaken världen över. Kvinnor upplever symtomen vid hjärtinfarkt som diffusa och söker ofta senare vård jämfört med män. Därför avvaktar kvinnorna med att söka vård vilket kan leda till allvarliga komplikationer. Majoriteten av forskningen inom hjärt-kärlutgår från mäns upplevelser vilket medför att kvinnor riskerar att blifeldiagnostiserade och felbehandlade. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa litteratur kring kvinnors upplevelser i samband med en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie kvalitativ ansats baserades på 13 vetenskapliga studier.Databassökningar gjordes i Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet bestod av två huvudkategorier, Föreställningar om hjärtinfarkt som behandlar kvinnors uppfattningar gällande hjärtinfarkt och Viljan att vara självständig vilken innefattar kvinnans rädsla av att förlora kontrollen över livet. Slutsats:Bröstsmärta är inte alltid det kvinnor känner vid en hjärtinfarkt då de kan upplevaen generell sjukdomskänsla som trötthet och illamående. Kvinnor beskrev även enrädsla över att lämna familjen och att inte bli tagna på allvar av vårdpersonal. Med ökad förståelse och medvetenhet hos vårdpersonal om kvinnors upplevelser vid hjärtinfarkt kan lidandet för kvinnorna minskas samt en bättre vård ges. Ytterligare forskning inom området är därför av stor vikt. / Background: Myocardial infarction is the leading cause of death worldwide. Women´s symptoms of myocardial infarction differ from men's and are often perceived as diffuse. Therefore, women are hesitant to seek care, which can lead to serious complications. The majority of cardiovascular research is based on men's experiences, which means that women are at risk of being misdiagnosed and mistreated. Aim: The purpose of the literature study was to compile literature on women's experiences in connection with a myocardial infarction. Method: The qualitative approach of the literature study was based on 13 scientific studies.Database searches were performed in Cinahl and PubMed. Result: The result consisted of two main categories, Perceptions of myocardial infarction that deal with women's perceptions regarding myocardial infarction and The desire to be independent which includes the woman's fear of losing control. Conclusion:Myocardial infarctions were experienced by women as a general feeling of illness, fears of leaving family and not being taken seriously by health personnel. With increased understanding among healthcare professionals about women's experiences of heart attacks, suffering for women can be reduced and better care provided. Further research in this area is therefore of great importance.

Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Att lindra lidande och att främja hälsa som är ett föränderligt mångdimensionellt fenomen ingår i sjuksköterskans ansvarsområden. Hjärtinfarkt kräver akut behandling och kan påverka vardagliga livet såväl som sex- och samlivet. Det sekundärpreventiva arbetet innefattar bland annat att stödja patient och närstående. Sjuksköterskor har svårigheter att diskutera sexuell hälsa och deras kunskap om hjärtinfarktens inverkan på sexuell hälsa är bristfällig. Syftet var att beskriva upplevelser av sexuell hälsa hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Metoden var en litteraturöversikt som utfördes med en systematisk sökstrategi. En integrerad analys av 16 vetenskapliga artiklar genomfördes i syfte att identifiera likheter och skillnader i artiklarnas resultat, vidare för att finna underkategorier och kategorier för att slutligen sammanställa till ett syntetiserat resultat. I resultatet identifierades fyra kategorier; Upplevelser av sexuell funktion, Upplevelser av att samtala om sexuell hälsa, Upplevelser av information från sjukvårdspersonal och Upplevelser av nära relationer. Det framkom minskad lust och lubrikation, svårigheter att få orgasm samt erektil dysfunktion. Det framkom även oro och rädsla för att återuppta sexuella aktiviteter, vilket kunde leda till förändrade sexuella aktiviteter. Det fanns också svårigheter att samtala om sexuell hälsa med sin partner, närstående och sjukvårdspersonal. Informationen framkom som bristfällig och det fanns ökat behov av information om sexuell hälsa. Det framkom också att sexuella relationer förändrades och det fanns ett ökat behov av intimitet med icke sexuella relationer. Även den kroppsliga uppfattningen förändrades och hjärtinfarkten upplevdes påverka existensen. Slutsatsen är att den sexuella hälsan kan påverkas hos personer som har insjuknat i hjärtinfarkt. Med ett personcentrerat förhållningssätt kan sjuksköterskan inom hjärtsjukvård utgå från patientberättelsen och tillsammans med patienten identifiera omvårdnadsbehov samt vidta omvårdnadsåtgärder. / Person-centered care is one of the nurse’s core competencies. Alleviate suffering and promote health, which is a changeable multidimensional phenomenon, are included in the nurse’s responsibilities. Myocardial infarction requires acute treatment and it can affect daily life, as well as the sexual life. Secondary prevention includes supporting the patient and relatives. Nurses have difficulties discussing sexual health and their knowledge about the impact of myocardial infarction on sexual health is insufficient. The aim was to describe experiences of sexual health in people who have had myocardial infarction. The applied method was a literature review which was carried out with a systematic search strategy. An integrated analysis of 16 research articles was conducted in order to identify similarities and differences in the results of the articles, further to find subcategories and categories to finally compile into a synthesized result. Four categories were identified in the result; Experiences of sexual function, Experiences of discussing sexual health, Experiences of information from health care professionals and Experiences of close relationships. It emerged a decreased desire and lubrication, difficulties to have an orgasm and erectile dysfunction. There were also an anxiety and fear of resuming sexual activities, which could lead to altered sexual activities. Difficulties in discussing sexual health with a partner, relatives and health care professionals were also described. Lack of sexual counselling was found with an increased need of information of sexual health following myocardial infarction. It also emerged that sexual relationships were altered and an increased need for intimacy with non-sexual relationships was described. Also the body image altered and myocardial infarction affected the existence. The conclusion is that sexual health can be affected in people who have had myocardial infarction. With a person-centered approach and the patient narrative, the nurse in cardiac care can together with the patient identify nursing needs and take nursing interventions.

Mirbazel SH. Jämförelse mellan kvinnor och mäns överlevnad baserad på resultat från arbetsprov och myokardscintigrafi. Examensarbete i Biomedicinsk Laboratorievetenskap, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, utbildningsområde för Biomedicinsk Laboratorievetenskap, 2011.En av de vanligaste orsakerna till död både i utvecklingsländerna och i västvärlden är hjärtinfarkt som drabbar vanligtvis individer över 65 år. Hjärtischemi är den vanligaste orsaken till hjärtinfarkt/ plötsligt hjärtstopp. För diagnostik av hjärtischemi används oftast arbetsprov som förstahandsval, eftersom metoden är billig, icke-invasiv och relativt ofarlig. Myokardscintigrafi utförs ofta efter arbetsprovet, om detta varit inkonklusivt. Syftet i denna retrospektiva studie var att ta reda på om prognosen och överlevnaden skiljer sig åt mellan kvinnor och män beroende på undersökningsresultat från arbetsprov och myokardscintigrafi. I denna studie analyserades 2045 patienter som var registrerade att utföra arbetsprov för misstänkt eller tidigare känd koronarkärlssjukdom under 2006 & 2007. Patienternas resultat delades i tre grupper: normalt, patologiskt och intermediärt enligt bestämda kriterier. Intermediärgruppen analyserades också om de hade utfört ett myokardscintigrafi inom 6 månader. Intermediärgruppen delades därefter in i tre grupper: de med normal myokardscintigrafi, de med patologisk och de som inte hade utfört någon. Patienter med normalt arbetsprov var 1110, med intermediärt arbetsprov 540 och med patologiskt arbetsprov 254 personer. Det finns statistiskt signifikanta skillnader av antal levande och avlidna mellan män och kvinnor i intermediärt arbetsprov (p < 0,001) och i undergruppen, intermediär utan utförd myokardscintigrafi (p < 0,001). Det finns också en statistiskt signifikant skillnad i överlevnad i huvudgruppen med intermediärt arbetsprov(p < 0,01). Inga analyser av överlevad utfördes för undergrupperna. Sammanfattningsvis har denna studie visat att det inte finns några statistiskt säkerställda skillnader i överlevnad mellan män och kvinnor med normalt och patologiskt arbetsprov däremot finns det en signifikant skillnad i intermediärgruppen. / Mirbazel SH. Comparison between men and women’s survival based on the results from the exercise tests and myocardial perfusion imaging. Degree Project in Biomedical Laboratory Science, 15 points. Malmö University: Health and Society, Department of Biomedical Laboratory Science, 2011.One of the most common causes of death in both developing countries and in the Western world is heart attack that hits usually individuals over 65 years. Cardiac ischemia is the most common cause of myocardial infarction/sudden cardiac arrest. For the diagnosis of cardiac ischemia, exercise test is the first choice, because the method is inexpensive, non-invasive and relatively harmless. Myocardial perfusion imaging is often performed after an inconclusive exercise test. The purpose of this retrospective study was to determine if the prognosis and survival differ between women and men depending on the outcome of the investigation from the exercise test, and the myocardial perfusion imaging. In this study 2045 patients were analyzed who were registered to perform the exercise tests for a suspected or previously known coronary artery disease in 2006/2007. Patient’s results were divided into three groups: normal, pathological and intermediate findings. The intermediary group was further divided according to results of myocardial perfusion imaging within 6 months of the exercise test: those with normal, those with pathologic and those who had not carried out any myocardial perfusion imaging. Patients with normal exercise test were 1110, with intermediate exercise test 540 and with pathologic exercise test were 254 people. There are statistically significant differences in the number of living and deceased between men and women in intermediate exercise tests (p < 0, 001) and in the subgroup, intermediary without myocardial perfusion imaging (p < 0,001). There is also a statistically significant difference in survival in the main group with the intermediate exercise tests (p < 0.01). No analysis was performed for sub-groups. In conclusion, this study has shown that there are no statistically significant differences in survival between men and women with normal and pathological exercise test. However there is a significant difference in intermediary group.

Akut hjärtinfarkt är globalt sett en vanlig dödsorsak. Hjärtinfarkter behöver inte ge tydliga symptom och dödsorsaken kan därmed vara okänd fram till en klinisk obduktion och att histopatolgiska studier av hjärtmuskelvävnad genomförs. Fosforwolframsyra-hematoxylin (PTAH) är en färgningsmetod som kan användas vid visualisering av hjärtinfarkt genom att färga myokardceller, fibrin, kontraktionsband och cellkärnor blå medan kollagen färgas rosa till rödbrunt. Syftet med examensarbetet var att optimera PTAH-färgningsprotokoll för att underlätta diagnosticering av hjärtinfarkt. Tre olika färgningsprotokoll, två med PTAH med Mallory Bleach (#1 och #2) och ett med PTAH med refixering i Bouins lösning (#3), jämfördes vid inkubering över natt i rumstemperatur samt 3-4 h i värmeskåp vid 56 ºC. Vävnader som färgades in var från paraffininbäddade klossar vilka tillhörde utsvarade fall med konstaterad hjärtinfarkt. Dessa snittades och värmdes fast på oladdade samt laddade objektglas. Efter färgning graderades infärgning efter kategorierna vävnadsdifferentiering och cellkomponenter med en poängskala från 0, ej bedömbar, till 3, optimal. Det protokoll med högst poäng optimerades för att hitta bästa inkuberingstid i PTAH-lösning, därefter implementerades protokollet genom att bekräfta korrekt infärgning vid upprepade infärgningar av hjärtmuskelvävnad. Protokoll #3 visade på högst poäng efter infärgning vid jämförelsen med protokoll #1 och #2 och under optimering framgick inkubering under 4 h i värmeskåp vid 56 ºC som mest gynnsam, då denna inkuberingstid även visade på mindre känslighet vid dehydrering. Slutsatsen blev att PTAH-färgning efter protokoll #3 med refixering i Bouins lösning med 4 h i värmeskåp gav bäst resultat, men färgnyansen varierar med tid mellan dödsfallet och obduktionen. / Acute myocardial infarction (MI) is a common cause of death globally. MI without symptoms or with atypical symptoms is usually first detected at clinical autopsy with histological analyses of the myocardium. Phosphtungstic acid haematoxylin (PTAH) is a method to visualize MI by staining myocytes, fibrin, contraction bands and nuclei blue while collagen stains reddish brown. The aim of this degree project is to optimize PTAH staining protocol for MI diagnosis. Three different staining protocols, two protocols with PTAH staining and Mallory Bleach solution and one protocol with PTAH staining with refixation in Bouin’s solution (#1-3), where compared along with incubation overnight in room temperature and at different hours in heat (56 ºC). Paraffin embedded tissues from myocardium from different autopsy cases diagnosed with MI were cut before mounting and heating on non-charged as well as charged slides. After staining, results were evaluated using scores 0-3 for two parameters; differences in tissues and cell components. Highest evaluated protocol where optimized to find the ultimate incubation in PTAH staining solution. For implementations, additional myocardial tissues from other cases were stained to confirm repeated results. Protocol #3 was evaluated higher in comparison with #1-2 and optimized to 4 h incubation in PTAH-solution in heating with staining results less sensitive to dehydration. In conclusion, staining protocol #3 with 4 h heating was optimal, however, vulnerable to prolonged morgue storage time losing the insensitivity of colour.

Denna studie adresserar problemområdet återfall i akut hjärtinfarkt genom utvecklingen avet unikt beslutsstöd. Det huvudsakliga syftet med beslutsstödet, Act4Heart, är att fungerabeslutsstödjande för personer som drabbas av ett återfall. I denna studie undersöks det hurett beslutsstöd i form av en mobilapplikation bör designas för att på ett effektivt sätt kunnastödja patienters beslutsfattande i en återfallsprocess. Beslutsstödet är framtaget ur ettkognitionsvetenskapligt perspektiv och innefattar övertalande design, användarinvolvering,användbarhet och människa-dator interaktion. Genom övertalande principer ämnarbeslutsstödet forma önskvärt beteende hos patienter i återfallssituationer.Utvecklingsprocessen har utgått från att ett interdisciplinärt team har arbetat med agilametoder. För att upprätthålla en god användarupplevelse av systemet haranvändbarhetstestning utförts både i utvecklingsprocessen och på den slutgiltiga produkten.Även en informationsevaluering har utförts genom en Delphi-studie för att förstärka detmedicinska innehållets kvalité. / This study shows the development process and results of an interactive decision support for patients who are at risk of suffering from a recurrence in myocardial infarction.  The decision support has taken the form of a mobile application that aim to help patients in their decision making. The design is derived from persuasive design with the goal to influence patients in seeking the correct type of care at the desired time. The key objective is to reduce prehospital delay and increase the use of ambulances. The system has also been tested regarding usability to ensure end-user harmonization. The software development process proceeded with the agile method Scrum. Members of an interdisciplinary team have been involved in the development to ensure its quality, doctors, scientists, nurses and various experts. / Act4Heart

Abtract Background Myocardial infarction is a critical and potentially deadly condition which requires immediate treatment in hospital. Ambulance personnel shall follow prehospital guidelines of care when examinating and treating patients with chest pain and the ambulance is equipped with ECG-monitoring for early identification of infarction in order for rapidly transport to hospital. Previous studies indicate deficiency in compliance to prehospital guidelines and patients with chest pain don´t always receive an ECG in prehospital care. A report from region Västerbotten have shown that 66,3% of patients with chest pain receive ECG in ambulance care. Aim To examine compliance to prehospital guidelines in care of patients with chest pain. Methods A retrospective medical record review (N=204). Inclusion criteria The journals that was reviewed are patients who in 2019 were cared by ambulance staff and taken to hospital as priority one with chest pain. Result The mean age of patients in this study was 70,3 year (SD+/-14,1) and the majority where men (59,3%). Most of the patients presenting with prior heart or vascular disease (67,2%). A total of 42,4% experienced secondary features such as nausea, sweating or dizziness and in 32,4% of the journals these symptoms where not documented. In ambulance 80,9% did receive ECG and 35,8% got ASA, with no significant differences between gender and time of day. Most of the patients (73,5%) required pain relief one or several times during ambulance transport and 21,6% of the patients experienced pain but didn't receive treatment. Conclusion This study indicates that not all patients with chest pain get treated by the prehospital guidelines. Not every patient received an ECG and few patients received ASA. Lack of documentation regarding patients exhibited symptoms and reasons for not treating pain were found in the journals. In summary these deficiencies can negatively affect patient safety, cause medical hazards and increase health care costs.Keywords: Prehospital care, prehospital guideline of care, chest pain, myocardial infarction, ECG

Background: It has been proved that bystander cardiopulmonary resuscitation (CPR) saves lives; however, which training method in CPR is most instructive and whether survival is affected by the training level of the bystander have not yet been fully described. Aim: To identify the factors that may affect 7th grade students’ acquisition of CPR skills during CPR training and their willingness to act, and to describe 30-day survival from outof- hospital cardiac arrest (OHCA) after bystander CPR and the actions performed by laymen versus off-duty medically educated personnel. Methods: Studies I–III investigate a CPR training intervention given to students in 7th grade during 2013–2014. The classes were randomized to the main intervention: the mobile phone application (app) or DVD-based training. Some of the classes were randomized to one or several additional interventions: a practical test with feedback, reflection, a web course, a visit from elite athletes and automated external defibrillator (AED) training. The students’ practical skills, willingness to act and knowledge of stroke symptoms, symptoms of acute myocardial infarction (AMI) and lifestyle factors were assessed directly after training and at 6 months using the Laerdal PC SkillReporting system (and entered into a modified version of the Cardiff test scoring sheet) and a questionnaire. The Cardiff test resulted in a total score of 12–48 points, and the questionnaire resulted in a total score of 0–7 points for stroke symptoms, 0–9 points for symptoms of AMI and 0– 6 points on lifestyle factors. Study IV is based on retrospective data from the national quality register, the Swedish registry of cardiopulmonary resuscitation, 2010-2014. Results: A total of 1339 students were included in the CPR training intervention. The DVD-based group was superior to the app-based group in CPR skills, with a total score of 35 (SD 4.o) vs 33 (SD 4.2) points directly after training (p&lt;0.001) and 33 (SD 4.0) vs 31 (SD 4.2) points at six months (p&lt;0.001). Of the additional interventions, the practical test with feedback had the greatest influence regarding practical skills: at six months the intervention group scored 32 (SD 3.9) points and the control group (CPR only) scored 30 (SD 4.0) points (p&lt;0.001). Reflection, the web course, visits from elite athletes and AED training did not further increase the students’ acquisition of practical CPR skills. The students who completed the web course Help-Brain-Heart received a higher total score for theoretical knowledge in comparison with the control group, directly after training: stroke 3.8 (SD 1.8) vs 2.7 (SD 2.0) points (p&lt;0.001); AMI 4.0 (SD 2.0) vs 2.5 (SD 2.0) points (p&lt;0.001); lifestyle factors 5.4 (SD 1.2) vs 4.5 (SD 2.0) points p&lt;0.001. Most of the students (77% at 6 months), regardless of the intervention applied, expressed that they would perform both chest compressions and ventilations in a cardiac arrest (CA) situation involving a relative. If a stranger had CA, a significantly lower proportion of students (32%; p&lt;0.001) would perform both compressions and ventilations. In this case, however, many would perform compressions only. In most cases of bystander-witnessed OHCA, CPR was performed by laymen. Off-duty health care personnel bystanders initiated CPR within 1 minute vs 2 minutes for laymen (p&lt;0.0001). Thirty-day survival was 14.7% among patients who received CPR from laymen and 17.2% (p=0.02) among patients who received bystander CPR from off-duty health care personnel. Conclusions: The DVD-based method was superior to the app-based method in terms of teaching practical CPR skills to 7th grade students. Of the additional interventions, a practical test with feedback was the most efficient intervention to increase learning outcome. The additional interventions, reflection, web course, visit from elite athletes and AED did not increase CPR skills further. However, the web course Help-Brain-Heart improved the students’ acquisition of theoretical knowledge regarding stroke, AMI and lifestyle factors. For OHCA, off-duty health care personnel bystanders initiated CPR earlier and 30-day survival was higher compared with laymen bystanders.