Syfte: Syftet med studien var att ta reda på upplevelsen av att få diagnosen typ 2 diabetes i samband med hjärtinfarkt. Metod: Sju individer intervjuades utifrån en intervjuguide. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys för att kunna beskriva variationer av individernas upplevelser. Resultat: I intervjuerna framkom att en del av informanterna inte hade fått reda på att de hade typ 2 diabetes medan andra kände sig besvärade att få diagnosen eftersom de inte kände sig sjuka. En del upplevde rädslan för att dö i samband med hjärtinfarkten som störst medan andra beskrev rädslan för diabeteskomplikationer som störst. Upplevelserna kunde kategoriseras i fyra kategorier: rädsla, förståelse, kontroll och kunskap. För att kunna möta patienterna krav på information under en omtumlande period krävs lyhördhet och samordning hos olika vårdgivare. / Purpose: The purpose of the study was to investigate how individuals experience receiving the diagnosis of type 2 diabetes in relation to a myocardial infarction. Methods: Seven individuals were interviewed on the basis of an interview guide. Data was analyzed with a qualitative method in order to be able to describe the variations in the individuals’ experiences. Results: From the interviews emerged that some of the individuals had not been informed of their type 2 diabetes while others were bothered by the diagnosis since they did not feel ill. Some experienced the fear of dying from the myocardial infarction as their biggest concern while others described the fear of complications from their diabetes as their main worry. Individuals’ experiences of suffering from type 2 diabetes in relation to a myocardial infarction could be categorized into four subcategories: fear, understanding, control and knowledge. In order to appropriately meet the patients´ demands regarding information during a difficult period, it is important to be sensitive to their needs and to coordinate efforts between different institutions of care.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den främsta dödsorsaken globalt och majoriteten av dödsfallen sker innan patienten har kommit till sjukhus. Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd där snabb och effektiv behandling kan rädda liv. Utöver fysiskt lidande kan upplevelsen av att drabbas av en hjärtinfarkt påverka patienten på ett existentiellt plan. I den komplexa miljö som prehospital akutsjukvård innebär, behöver ambulansteamet utöver effektiv medicinsk behandling också kunna erbjuda patienten en holistisk omvårdnad.  Syfte: Arbetets syfte var att beskriva patienters upplevelse av att drabbas av en hjärtinfarkt utifrån ett prehospitalt akutsjukvårdsperspektiv.  Metod:  Arbetet antog designen litteraturöversikt med systematisk ansats, där 15 originalartiklar samlats in. 14 av dessa var av kvalitativ design medan en artikel antog designen mixed-methods. Metodologin samt dataanalysen har utförts i enlighet med Polit och Becks niostegsmodell. Databaserna som användes vid datainsamling var PubMed, CINAHL och PsycInfo.  Resultat: Två teman med respektive två subteman togs fram. Från symtomens början var det många som upplevde fysiska såväl som emotionella reaktioner. Symtom kunde vara diffusa och debutera under lång tid och patienterna kämpade med att hitta en orsak till sina symtom. Komplexa symtom och patientens föreställningar gjorde att många väntade med att söka hjälp. Närstående och vårdens bemötande hade också en påverkan i patientens beslutsfattande.  Slutsats: De breda beskrivningarna av symtom, bekräftar tidigare forskning och belyser komplexiteten av detta sjukdomstillstånd inom den prehospitala akutsjukvården. Patientens egna tolkningar, föreställningar och upplevelser påverkade deras beslut att söka vård. I linje med tidigare forskning visades upplevelsen av en hjärtinfarkt kunna orsaka patienter psykologiskt och existentiellt lidande. För att ytterligare fördjupa kunskapen om patientens upplevelse samt kunna omsätta detta till klinisk praxis, föreslås vidare forskning som fokuserar på patientens upplevelse av omhändertagandet inom prehospital akutsjukvård. / Background: Myocardial infarction is the leading cause of death globally and the majority of deaths occur before the patient has arrived at the hospital. Myocardial infarction is a life-threatening condition where quick and effective treatment can save lives. In addition to physical suffering, the experience of suffering a myocardial infarction can affect the patient on an existential level. In the complex environment of pre-hospital emergency care, the ambulance team requires, in addition to effective medical treatment, to be able to offer the patient holistic care. Aim: The aim of the thesis is to describe patients’ experiences of suffering a myocardial infarction from a pre-hospital emergency care perspective. Method: This thesis adopts the literature review design with a systematic approach, where 15 original articles were collected. 14 of the articles adopted a qualitative design, meanwhile one article adopted a mixed-methods design. The methodology has been carried out in accordance with Polit and Beck's nine-steps-model. The articles were collected from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo.  Results: Two themes with two subthemes respectively were produced. From the onset of symptoms, many experienced physical as well as emotional reactions. Symptoms could be diffuse and present over a long period of time, and patients struggled to find a cause for their symptoms. Complex symptoms and the patient's beliefs made many patients wait to seek help. People close to the patient and healthcare providers had an impact on the patient's decision-making. Conclusion: The broad descriptions of symptoms confirm previous research and highlight the complexity of this disease state in prehospital emergency care. The patient's own interpretations, beliefs and experiences influenced their decision to seek care. In line with previous research, it was shown that the experience of a myocardial infarction can cause patients psychological and existential suffering. In order to further deepen the knowledge of the patient's experience and be able to translate this into clinical practice, the authors suggest further research that focuses on the patient's experience of care in prehospital emergency care.

Bakgrund: Många personer drabbas av hjärtinfarkt i Sverige varje år. En hjärtinfarkt uppstår när hjärtat får syrebrist genom en tilltäppning i något av de blodkärl som förser hjärtat med syre. En hjärtinfarkt är en dödlig sjukdom som kan upplevas som ett trauma av den som överlevt. Detta medföljande trauma kan vara svårhanterligt utan rätt kunskap eller resurser. Sjuksköterskan har som uppgift att genom sina kärnkompetenser nå ut till patienter för att främja hälsa. Kliniskt arbetande sjuksköterskor behöver en ökad förståelse av hjärtinfarkt patienters upplevelser för att bättre kunna vårda, uppmärksamma, motivera och behandla dessa patienter med mål att så goda resultat som möjligt skall uppnås. Syfte: Belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt i Sverige. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa artiklar om patienters upplevelse efter en hjärtinfarkt. Resultat: I studien kunde 6 teman identifieras. “Förändrad livsvärld”. ”Hantera en livsomställning”, “Samspel med vården”, “Stöd från närstående”, “Information och kunskap”, och “En andra chans”. Konklusion: Patienter upplevde svårigheter med att anpassa sig till livsstilsförändringar de blivit rekommenderade till av sjukvårdspersonal och den nya vardagen som följer efter sin hjärtinfarkt. Faktorer som påverkade patienter positivt efter en hjärtinfarkt var copingstrategier, ett bra samspel med vården och stöd och förståelse från närstående. / Background: In Sweden, many people develop a myocardial infarction each year. A myocardial infarction occurs when the heart suddenly experience oxygen deprivation due to a blockage in one of the main oxygen supplying blood vessels. A myocardial infarction is a deadly disease that can be experienced as a trauma for the person surviving it. This coherent trauma can be difficult to handle without the right knowledge or resources. A nurse's task is to use their core competences to reach out to patients and promote health. Clinical nurses need an enhanced understanding of the experiences of patients with myocardial infarction to be able to better care for, pay attention to, motivate and treat these patients with the goal of achieving the best possible results. Purpose: Elucidate patients experiences of life after a myocardial infarction in Sweden. Method: A qualitative literature study based on 13 qualitative articles about patients’ experience after a myocardial infarction. Results: 6 themes were identified in this study. "Change of life-world". "Managing a life adjustment", "Interaction with professional healthcare", "Support from close relatives","Information and knowledge", "A second chance". Conclusion: Patients experienced difficulties adapting to the lifestyle changes, they had been recommended to pursue by healthcare professionals, and to the new everyday life after their myocardial infarction. Factors that affected patients positively after a myocardial infarction were coping strategies, good interaction with professional healthcare, and the support and understanding from their close relatives.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år flera tusen människor i hjärtinfarkt. Fler män än kvinnor drabbas. Att förändra ohälsosamma levnadsvanor kan minimera risken att återinsjukna. Livsstilsförändringar beskrivs som komplexa och att stödja personer till förändring behöver förstås ur en bredare kontext.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändring efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga studier som genomförts med kvalitativ metod. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Efter kvalitetsgranskning analyserades studierna med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre teman: “Vårdrelaterade erfarenheter”, “Emotionella erfarenheter” och “Omgivningsrelaterade erfarenheter” samt sju subteman som beskriver olika erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt.  Konklusion: För att främja hälsa och lindra lidande efter en hjärtinfarkt är personcentrerad eftervård av betydelse. Människor är unika med unika erfarenheter och behov vilket behöver beaktas för att uppnå en bestående och ändamålsenlig vård. Genom att belysa personers erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt kan vården förbättras och vidareutvecklas för en patientsäker och personcentrerad vård. / Background: Every year thousands of people suffer from myocardial infarction in Sweden, men are more likely to be affected than women. A changed lifestyle is one way to reduce the risk of getting a recurrent myocardial infarction. Lifestyle changes can be complex, thus, in order to support lifestyle changes after a myocardial infarction this must be understood in a wider perspective. Aim: The aim was to describe experiences of lifestyle changes following myocardial infarction. Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in Cinahl and Pubmed. After a quality review, the studies were analysed using a five-stage model according to Friberg. Results: The result was composed of three main themes: “Health care-related experiences”, “Emotional experiences” and “Context-related experiences” and also seven sub themes which describes different experiences of lifestyle change after a myocardial infarction. Conclusion: A person-centered cardiac rehabilitation after myocardial infarction is of importance in order to support health and to avoid continued suffering. Human beings are unique with unique experiences and needs, these needs should be taken into account in the formation of cardiac rehabilitation in order to achieve and in particular sustain the aftercare. By research into individuals’ experiences of lifestyle changes after myocardial infarction the healthcare-system can find areas of improvement and continue to develop in order to ensure a person- safe and centered care.

Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar årligen 7 miljoner människor världen över och är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. Sjukvården har ett ansvar i omhändertagandet av en patient som drabbats av en hjärtinfarkt. Dels genom ett lugnt och tryggt omhändertagande men också genom stöd och vägledning. Genom personcentrerad vård lägger sjuksköterskan fokus på patientens delaktighet, övertygelser och värderingar och tar hänsyn till att det finns kulturella, sociala och individuella skillnader. Sjuksköterskan behöver undersöka faktorer som kan påverka patientens förmåga att anpassa sig till sjukdomen för att kunna hjälpa patienten att anpassa sig till sin nya livssituation. Livsåskådningar ligger till grund för hur människor tolkar sin omvärld och ser på livet. Hur en människas syn och tankar om verkligheten och sin omvärld ser ut påverkar individens handlande gentemot sig själv och andra. Syfte: Syftet var att belysa livsåskådningens betydelse för patienters anpassning till livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt gjordes i enlighet med Fribergs metod. Resultatet är baserat på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar som beskriver patienters erfarenheter av att drabbas av en hjärtinfarkt och livet som följer efter infarkten. Artiklarna analyserades genom tematisering och kategorisering. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades med tillhörande åtta subkategorier. De tre huvudkategorierna var känsla av kontroll, tankar kring livet och döden och känslor kring en förändrad livssituation. Dessa tre huvudkategorier beskriver patienters erfarenheter av att drabbas av en hjärtinfarkt. Ur resultatet framkom att livsåskådningsmässiga frågor kommer till patienten i samband med en livshotande sjukdom. Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån Jeffners definition av livsåskådning och vilken funktion livsåskådningen har för hur människan anpassar sig till en förändrad tillvaro utifrån perspektiv och hanterbarhet. Tydligt framkommande delar i resultatet kopplas till och diskuteras mot de tre komponenterna, teorier om människan och världen, centralt värderingssystem och grundhållning i Jeffners definition. / Background: Myocardial infarction affects seven million people annually all over the world and is the single most common cause of death in Sweden. Healthcare professionals have a responsibility to care for a patient who has suffered a heart attack. Partly through calm and safe caring, but also through support and guidance. As well as person-centered care, the nurse focuses on the patient's involvement, beliefs and values and considers that there are cultural, social and individual differences. The nurse needs to investigate factors that can affect the patient's ability to adapt to the disease in order to help the patient adapt to their new life situation. Conception of life form the basis for how people interpret their surroundings and outlook on life. How a person's vision and thoughts about reality and their surroundings look, and affect the patients´ actions towards themselves and others. Aim: The aim was to illustrate the meaning of conception of life for patients´ adapting to life after a myocardial infarction. Method: A literature review was made in accordance with Friberg's method. The result is based on twelve qualitative scientific articles describing patients' experiences of suffering from a myocardial infarction and life following contraction. The articles were analyzed by thematization and categorization. Results: Three main categories were identified with eight associated subcategories. The three main categories were feeling of control, thoughts about life and death and feelings about a changed life situation. These three main categories describe patients' experiences of suffering a myocardial infarction. The results showed that thoughts about conception of life arise with diagnosis of a life-threatening illness. Discussion: The result is discussed on the basis of Jeffners definition of conception of life and it´s function for how a person adapts to a changed existence from perspective and manageability. Clearly emerging parts of the result are linked to and discussed against the three components, theories of human kind and the world, a central values system and a basic attitude towards life in Jeffners definition.

<p>Bakgrund: Idag (år 2009) är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När hjärtat drabbas upplever människor ett hot mot livet och mot allt som känns viktigt att kunna utföra i det dagliga livet. Sådana upplevelser är emotionellt laddade, vilket i sin tur påverkar både patienten och familjen. Syfte: Syftet var att beskriva emotionella upplevelser hos personer som har vårdats på sjukhus på grund av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats och aktuell forskning har sammanställts under fyra kategorier till ett nytt resultat. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: <em>Reaktioner, förändringar i livet, bemötande och trygghet i eftervården,</em>vilka presenteras i resultatet. Slutsats: det sociala nätverkets betydelse, Resultatet visade att de som insjuknat i hjärtinfarkt mår emotionellt dåligt efter utskrivning till hemmet. Det visade även att det finns brister i hjärtrehabiliteringsprogrammen och att personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att den information de får om sin diagnos och om eftervården är bristfällig. Sjuksköterskans roll är att lindra lidande. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har ett holistiskt synsätt och uppmärksammar patientens hela situation och inte bara den medicinska diagnosen.</p> / <p>Background: Today myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden. When the heart is affected by a heart attack people experience a threat against life and against everything that feels important to be able to do in life. Such experience is emotionally charged, which in turn affects both the patient and his family for a long time. Aim: The aim of this study was to describe emotional experiences in persons who had been in hospital care because of a myocardial infarction. Method: A literature review has been made, where a scientific article on the subject has been analyzed and the result presented as four categories. Results: The four categories are: <em>reactions, changes in life, treatment and safety</em>witch is presented in the result. in aftercare, the meaning of the social network, Conclusion: The results show that the persons who had suffered a myocardial infarction felt emotionally ill after coming home from the hospital. There where also a lack of support in the heartrehabilitationprogrammes and the participants who had suffered an myocardial infarction felt that there was a need of information regarding their diagnoses and the after care. The nurse’s role is to mitigate suffering. It’s important that the nurse implies a holistic vision and observes the whole patients situation and not only the medical diagnose.</p>

Bakgrund: Idag (år 2009) är hjärtinfarkt den vanligaste dödsorsaken i Sverige. När hjärtat drabbas upplever människor ett hot mot livet och mot allt som känns viktigt att kunna utföra i det dagliga livet. Sådana upplevelser är emotionellt laddade, vilket i sin tur påverkar både patienten och familjen. Syfte: Syftet var att beskriva emotionella upplevelser hos personer som har vårdats på sjukhus på grund av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats och aktuell forskning har sammanställts under fyra kategorier till ett nytt resultat. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Reaktioner, förändringar i livet, bemötande och trygghet i eftervården,vilka presenteras i resultatet. Slutsats: det sociala nätverkets betydelse, Resultatet visade att de som insjuknat i hjärtinfarkt mår emotionellt dåligt efter utskrivning till hemmet. Det visade även att det finns brister i hjärtrehabiliteringsprogrammen och att personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att den information de får om sin diagnos och om eftervården är bristfällig. Sjuksköterskans roll är att lindra lidande. Det är viktigt att vi som sjuksköterskor har ett holistiskt synsätt och uppmärksammar patientens hela situation och inte bara den medicinska diagnosen. / Background: Today myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden. When the heart is affected by a heart attack people experience a threat against life and against everything that feels important to be able to do in life. Such experience is emotionally charged, which in turn affects both the patient and his family for a long time. Aim: The aim of this study was to describe emotional experiences in persons who had been in hospital care because of a myocardial infarction. Method: A literature review has been made, where a scientific article on the subject has been analyzed and the result presented as four categories. Results: The four categories are: reactions, changes in life, treatment and safetywitch is presented in the result. in aftercare, the meaning of the social network, Conclusion: The results show that the persons who had suffered a myocardial infarction felt emotionally ill after coming home from the hospital. There where also a lack of support in the heartrehabilitationprogrammes and the participants who had suffered an myocardial infarction felt that there was a need of information regarding their diagnoses and the after care. The nurse’s role is to mitigate suffering. It’s important that the nurse implies a holistic vision and observes the whole patients situation and not only the medical diagnose.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjärtinfarkt. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär att sjukdom och hälsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjärtinfarkt som en overklig känsla och en skam över att bli sjuk. Kvinnan ställs inför psykiska och fysiska utmaningar där balans mellan livsmod och tappad livsgnista blir tydligare än tidigare. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes.13 kvalitativa vetenskapliga original artiklar inkluderades. Resultat: Kvinnornas livssituation påverkades och förändrades av hjärtinfarkten. Nya tankar kring livet väcktes. Kvinnorna upplevde en osäkerhet inför framtiden, fysiska begränsningar på grund av trötthet och svaghet. Stöd och nära relationer var viktiga och stödjande i den nya livssituationen. Att komma till acceptans fick kvinnorna att våga se framåt. Diskussion: Som sjuksköterska är det betydelsefullt att känna till kvinnans förändrade livsvärld efter hjärtinfarkt för att kunna möta henne där hon är. Preventivt arbete med fokus på en personcentrerad omvårdnad där kvinnan känner sig sedd och bekräftad tas upp till diskussion.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor i Sverige. Trots att lika många kvinnor som män insjuknar förekommer stora skillnader vid insjuknande och behandling. Syfte: Att ur ett genusperspektiv beskriva likheter och skillnader i samband med insjuknande och vårdförlopp hos personer som drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Utifrån en litteratursökning valdes 12 artiklar, som svarade mot syftet. Artiklarna granskades enligt Röda Korsets Granskningsmall. Resultat: Flertalet artiklar påvisade att det fanns skillnader i symptom för män och kvinnor som drabbats av en hjärtinfarkt och att män sökte vård tidigare än kvinnor. Tre studier visade dock inga skillnader i symptom. Vår studie visar att män och kvinnor inte får samma bemötande eller behandling. Diskussion: Skillnad i symtom, okunskap hos både patient och sjukvårdspersonal om sjukdomsbilden samt synen på manligt och kvinnligt beteende var faktorer som bidrog till skillnader vid vård av hjärtinfarkt. Sjukvården i allmänhet och sjuksköterskan i synnerhet behöver bli medveten om och hur genus påverkar omvårdnaden. Alla patienter är unika och ska behandlas utifrån sina behov och villkor. Slutsats: Forskning behövs för att omvårdnad och behandling vid hjärtinfarkt ska kunna ske evidensbaserat till alla oavsett kön. / Background: Cardio-vascular diseases are the main cause of death for both men and women in Sweden. Although as many women as men are diagnosed there are large differences in onset and treatment. Aim: The aim was to describe similarities and differences in onset, treatment and care of myocardial infarction from a gender perspective. Method: The study was performed as a literature study. Twelve articles that matched the aim for this study were chosen. The articles were analyzed according to the Red Cross analysis model. Result: The majority of the articles pointed out differences in indications for men and women who suffered a myocardial infarction. Men sought medical assistance at an earlier stage. Three studies, however, indicated that there were no gender differences in indications. Our study shows that men and women do not receive the same treatment. Discussion: Differences in indications, ignorance concerning symptoms in both patients and in nursing staff, and also preconceived ideas about male and female behaviour were elements that contributed to differences in treatment. The nursing staff generally need enhanced awareness of how gender affects care. Conclusion: More studies will be needed to ensure that both genders receive evidence-based care.

No description available.