Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige idag och kvinnor har en högre mortalitet vid hjärtinfarkt. Kvinnor dröjer med att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt, det finns ett flertal orsaker som fördröjer tiden från första symtom till kontakt med sjukvården. Orsakerna till den ökade fördröjningstiden för kvinnor kommer att belysas i denna litteraturbaserade studie.  Resultatet redovisas i två teman på orsaker om varför kvinnor dröjer med att söka vård vid symtom på hjärtinfarkt. Kvinnor ville inte vara till besvär för sina anhöriga eller arbetsgivare. De ville heller inte vara till besvär för hälso- och sjukvårdpersonal då de inte ville belasta sjukvården i onödan och de upplevde även en rädsla att inte bli tagna på allvar utav hälso- och sjukvårdpersonal. Kvinnorna hade också vilseledande föreställningar om hjärtinfarkt. Föreställningarna kommer från massmedia samt erfarenheter från män i sin omgivning som drabbats av hjärtinfarkt. Kvinnorna hade även svårigheter att härleda symtomen till hjärtinfarkt och de försökte hitta andra förklaringar till sina symtom eller förminskade dessa. På grund av dessa svårigheter försökte kvinnorna hantera symtomen själv genom självmedicinering.   Sjuksköterskan behöver en ökad kompetens om kvinnor och hjärtinfarkt, då hon har en viktig funktion att utbilda kvinnor om hjärtinfarkt och symtombild. Detta är för att kvinnan ska kunna ta ett snabbt beslut att söka vård för att därmed förbättra prognosen vid hjärtinfarkt. / Background: Time is crucial for the forecast of myocardial infarction. It’s crucial for the prognosis and can decrease complications. Complications can include both physical and psychological ailments and can affect women’s daily life. Aim: The aim of this study was to illustrate why women delay seeking care for symptoms of myocardial infarction.  Method: A literature-based study. Results: The reasons that women delayed seeking care of their symptoms were fear of being an inconvenience for either their relatives and/or health care professionals. They had also a misleading conception about myocardial infarction and had difficulties to connect their symptoms to myocardial infarction. Therefore the women try to attempt to perform self-care rather than consult medical professionals. They also prioritized obligations against employer and related.  Conclusion: Women want to be self-sufficient enough to take care of themselves and not be a burden to their family or medical professionals. They had difficulties prioritizing themselves and the women has to start put herself first. Through increased knowledge about symptoms for myocardial infarction the result may be that women can take better and more informed decisions on when it is imperative to seek immediate medical care. This may in turn result in better prognosis for the affected women.

Sammanfattning Bakgrund: Forskning visar att 35 % av alla kvinnor världen över har utsatts för sexuellt eller fysiskt våld av en manlig partner. Våldet medför negativa konsekvenser på hälsan och orsakar stort psykiskt och fysiskt lidande hos den som utsätts. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att upptäcka våldet och vidta åtgärder för att hjälpa de som utsätts.   Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva kvinnors erfarenhet av att söka vård vid våld i nära relation. Metod: Denna studie är en deskriptiv litteraturstudie. Insamlingen av data har skett via sökdatabasen PubMed. Tematisk dataanalys har använts för att analysera insamlad data.  Resultat: Resultatet representerar sju olika länder beskrivet utifrån tio vetenskapliga artiklar. Trots stor global utbredning visar studierna på liknande återkommande erfarenheter av att söka vård vid våld i nära relation. Resultatet presenteras under två huvudteman med tillhörande underteman som sammanställde dessa kvinnors erfarenheter. Vad det gäller hinder för att söka vård framkom underteman som berörde rädsla för konsekvenser, sociala kulturella aspekter och misstro till vården. Avseende erfarenheter av mötet med vården framkom underteman som berörde att vårdpersonal inte ställde frågan om våld, brist på kontinuitet och relation till sin vårdkontakt, brist på sekretess och avskildhet och brist på information om hjälp och stöd. Slutsats: För att hälso- och sjukvården ska kunna hjälpa de kvinnor som utsätts för våld i nära relation är en sammanhållen vårdkedja av extra vikt. Sjukvårdspersonal behöver inta ett gott bemötande, våga ställa frågan gällande våld samt ge information och samverka med andra instanser. / Abstract Background: Research shows that 35 % of all women worldwide have been subjected to sexual or physical violence by a male partner. The violence has negative consequences on health and causes the victim mental and physical suffering. Health care has a responsibility to detect the violence and take measures to help those who are exposed. Purpose: The purpose of the present study was to describe women's experience of seeking care for domestic violence. Method: This study is a descriptive literature review. The collection of data has taken place via the search database PubMed. Thematic data analysis has been used to analyze collected data. Results: The results represent seven different countries described on the basis of ten scientific articles. Despite large worldwide spread, the studies show similar recurring experiences of seeking care for domestic violence. The results are presented under two main themes with associated sub-themes that compile these women's experiences. In terms of barriers to seeking care emerged under themes that touched on fear of consequences, social cultural aspects and mistrust of healthcare. With regard to experiences of helthcare, subthemes emerged that concerned care staff not asking the question about violence, lack of continuity and relationship with their care contact, lack of confidentiality and privacy and lack of information about help and support. Conclusion: In order for the healthcare system to be able to help women who are exposed to domestic violence, a cohesive chain of care is of extra importance. Healthcare professionals needs to adopt a good attitude, dare to ask the question regarding violence, provide information and cooperate with other agencies.

No description available.

Syftet med studien är att undersöka och belysa hur stigmatisering av personer med pedofili påverkar valet att söka vård. För att besvara syftet har sekundärdata använts, i form av intervjuer, som genomfördes i Priotabprojektet, som även denna studie omfattas av. 17 personer med pedofili intervjuades varav 14 analyserades i denna studie. Insamlade data har huvudsakligen analyserats genom Beckers stämplingsteoretiska perspektiv där stigma varit utgångspunkten. Resultaten visade på att personer med pedofili upplevde att deras situation är så stigmatiserad att de inte vågar söka stöd och att det i de fall de bett om stöd, inte funnits någon vård att tillgå. Utifrån den analys som gjordes visade studien på att stigmatisering utgjorde ett hinder för personer med pedofili att söka vård och att vården, enligt respondenterna, inte tillmötesgick deras vårdbehov.

Bakgrund: Psykisk ohälsa drabbade många unga vuxna och upplevdes olika, det kunde innebära tillfälliga besvär men också besvär som påverkar vardagen. Sociala medier hade både för- och nackdelar när det handlade om psykisk ohälsa. Bristande kunskap kring psykisk ohälsa ledde till stigmatisering. Syfte: Undersöka unga kvinnors erfarenheter av att söka vård vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ metod har använts som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Det kunde vara svårt för kvinnor att känna igen psykiska symtom vid psykisk ohälsa. De kunde känna skam och rädsla för att söka vård vid psykisk ohälsa. Ett bristande förtroende för vården kunde finnas på grund av tidigare erfarenheter. Unga kvinnor kunde få symtomlättnad vid vårdsökande. Det kunde vara lättare att söka vård för fysiska symtom än psykiska symtom för kvinnor. Stöd av närstående var en fördel för unga kvinnor. I stället för att ta tag i dem psykiska problemen isolerade unga kvinnor sig. Media var till stor hjälp för att unga kvinnor ska söka vård. Konklusion: Unga kvinnor hade olika erfarenheter av att söka vård, det fanns negativa aspekter som gjorde att unga kvinnor inte sökte vård. Det fanns även olika positiva aspekter som gjorde att unga kvinnor vågade söka vård. / Background: Mental illness affected many young adults and was experienced differently, it could mean temporary problems but also problems that affect one’s everyday life. Social media had both advantages and disadvantages when it came to mental illness. Lack of knowledge about mental illness led to stigmatization. Aim: Investigate young women’s experience of seeking care for mental illness. Method: A qualitative method has been used which is based on eight scientific articles. Findings: It could be difficult for young women to recognize the psychological symptoms of mental illness, they could feel shame and fear about seeking care for mental illness. A lack of trust in care could be due to previous experiences. Young women could get symptom relief by seeking care. It could be easier to seek care for physical symptoms than psychological symptoms for young women. Support from relatives was an advantage for young women. Instead of addressing mental health issues, young women isolated themselves. The media was a great help for young woman to seek care. Conclusion: Young women had different experiences of seeking care, there were negative aspects that made young woman not seek care. There were are also various positive aspects that made young woman dare to seek care.

This study explores the challenges that unaccompanied minors face in accessing healthcare, especially mental health services, in Sweden. It uses a qualitative approach with five partici-pants aged 18–25, who were previously unaccompanied minors. Through interviews, the study identifies themes and patterns related to the theoretical framework, incorporating the KASAM theory and transcultural psychiatry, which emphasize self-reflection and cultural factors. The results reveal difficulties such as fear of impacting the asylum process, language barriers, anda lack of knowledge within the healthcare system. The study aims to contribute to understanding and improvements within the healthcare system. Limitations include a focus on Swedish conditions and the age group of 18–25. Suggestions for future research involve exploring wait times for psychiatric care and effectively communicating knowledge about mental health to these children to identify areas for improvement in healthcare. Overall, the study underscores the need to overcome barriers, customize healthcare to individual needs, and enhance understanding of this vulnerable group.