Bakgrund: Hjärtinfarkt är den största folksjukdomen både i Sverige och internationellt. Det är flest män som insjuknar, trots det är det fler kvinnor som dör. En hjärtinfarkt uppstår när det syrerika blodet inte når fram till hjärtats kranskärl till följd av en blockering. Hjärtinfarkt kan delas in i två typer, ST-elevation myocardial infarction (STEMI) och Non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI). Sjukdomen kan uppstå av både påverkbara och opåverkadbara orsaker.  Sjukdomstillståndet kan behandlas med kirurgisk och farmakologisk behandling. Litteraturöversiktens teoretiska ram var säker vård som är en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser. Syfte: Att undersöka behandlingsinsatser vid hjärtinfarkt hos kvinnor.  Metod: En litteraturöversikt med kvantitativ design har utförts för att undersöka kvinnors behandlingsinsatser vid en hjärtinfarkt i jämförelse med män. Resultatartiklarna har kvalitetsgranskats enligt kvalitetsprotokollet utfärdat av Avdelningen för Omvårdnad på Hälsohögskolan i Jönköping och analyserats enligt Fribergs trestegsstruktur.  Resultat: Resultatet visar att kvinnorna får osäkrare vård av lägre kvalitet jämfört med männen. Kvinnor fick inte ett adekvat omhändertagande vid insjuknandet eller under vårdtiden. Fynden presenteras i fyra kategorier och tio underkategorier som innefattar Undersökning (fördröjd undersökning, utebliven undersökning), Tid till behandling (dörr-till-ballongtid, fördröjd behandling, sen diagnos), Kirurgisk behandling (PCI, reperfusionsterapi, kranskärlskirurgi) och Farmakologisk behandling (på sjukhus, vid utskrivning).  Slutsats: För att bidra till en mer jämställd och säker vård behöver kunskapen kring kvinnors behandling vid hjärtinfarkt öka. Vidare forskning krävs för att bidra till räddade liv, längre livslängd och ökat välbefinnande för drabbade kvinnor. / Background: Myocardial infarction is the largest widespread disease both in Sweden and in an international perspective. More men are affected, despite this more women die. Myocardial infarction occurs when the blood no longer reaches the coronary arteries because of a blockage. Myocardial infarction can be categorized in two types, ST-elevation myocardial infarction (STEMI) and Non-ST-elevation myocardial infarction (NSTEMI). The disease can occur from both influenceable and unaffected causes. Myocardial infarction can be treated with both surgical and pharmacological treatment. The literature reviews theoretical framework was safe care which is one of the nurses six core competences. Aim: To investigate the treatment interventions of myocardial infarction in women.  Method: A literature review with quantitative design has been performed to investigate women's treatment interventions when having a myocardial infarction compared with men. The quality of the articles has been ensured with a quality protocol developed by the Department of Nursing at The School of Health and Welfare in Jönköping. The three-step structure by Friberg has been used to analyse the result.  Results: The results show that women receive an insecure care with lower quality compared with men. Women did not receive an adequate care in either the acute stage or during the hospital stay. The findings are presented in four categories and ten subcategories that includes Examination (delayed examination, defaulted examination), Time to treatment (door-to-balloon time, delayed treatment, late diagnose), Surgical treatment (PCI, reperfusion therapy) and Pharmacological treatment (in hospital, at discharge).  Conclusion: To contribute to a more equal and safe care, knowledge about women's treatment for myocardial infarction needs to increase. Further research is needed to contribute to saved lives, longer life expectancy and increased well-being for affected women.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en global folksjukdom som främst kan förebyggas genom hälsosamma levnadsvanor. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt är en stor och betydelsefull del av behandlingen att patienten ändrar till hälsosamma levnadsvanor utefter risk-och friskfaktorer. För att få patienter att eftersträva en hälsosammare livsstil har sjuksköterskan en betydelsefull roll genom personcentrerad och hälsofrämjande omvårdnad som vägleder, informerar och stöttar patienten. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan väcka många olika känslor och upplevelser där sjuksköterskan ska möta och bekräfta dessa. Patienten ska ses som en jämlikpart och vara delaktig i sin vård.  Syfte: Syftet var att belysa livet efter en hjärtinfarkt med fokus på förändrade levnadsvanor. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats valdes för att besvara syftet. Tio artiklar granskades och analyserades. Resultat: Dataanalysen som syfte till att identifiera likheter och skillnader i artiklarna skapade tre huvudkategorier förändrade levnadsvanor, den nya livssituationen ochstödets betydelse. Med underkategorier att sluta röka, att förändra sin fysiska aktivitet, att förändra kosten, acceptera den nya livssituationen, rädsla och oro, information och stöttning från vården samtnärståendes påverkan.Slutsats: Patienternas upplevelse av att förändra sina levnadsvanor efter en hjärtinfarkt bidrog till många känslor och upplevelser som kunde påverka patienten positivt och negativt. En koppling kunde dras till att de negativa upplevelserna kan förebyggas genom ökat stöd, information och personcentread vård från sjukvården. Nyckelord:Hjärtinfarkt, information, kvalitativ, levnadsvanor, livsstilsförändring, patient, upplevelse.

Ungefär 22 200 personer insjuknar årligen i hjärtinfarkt i Sverige och dödligheten ligger på cirka 23 procent. Omkring 50 kvinnor dör dagligen i hjärt- och kärlsjukdomar där den vanligaste dödsorsaken utgörs av hjärtinfarkt. Kvinnor söker oftast vård senare än män eftersom de upplever ibland annorlunda symtombild än män och det kan även uppstå tidsfördröjningar från att diagnos ställs tills att rätt behandling initieras. Att drabbas av en hjärtinfarkt kan försätta individen i en livskris där oro och känsla av otrygghet kan uppstå. Med ökad förståelse och kunskap kan sjuksköterskor bättre stötta kvinnor med hjärtinfarkt och hjälpa dem att stärka deras känsla av sammanhang. Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa kvinnors upplevelser och erfarenheter av att insjukna i en hjärtinfarkt. Metoden var en litteraturöversikt där sökningarna skedde i databaserna PubMed och CINAHL med en systematisk sökstrategi. Sökningarna resulterade i 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ design och vald analysmetod var integrerad analys. I resultatet framkom det tre huvudkategorier som var upplevelser om förändringar i kropp och själ, upplevelser om det professionella och sociala stödet samt upplevelser av att leva under nya förutsättningar. Kvinnornas liv efter hjärtinfarkten förändrades på olika sätt där anpassning till den nya livssituationen kantades av olika upplevelser. Slutsatsen av denna litteraturöversikt tyder på att kvinnorna påverkades i stor utsträckning både psykiskt och fysiskt av att insjukna i en hjärtinfarkt. Genom en känsla av meningsfullhet i livssituationen kunde kvinnornas känsla av sammanhang stärkas vilket gynnade deras motivation till att göra livsstilsförändringar. Även vikten av kunskap och ökade utbildningsinsatser för vårdpersonal framhävs i denna litteraturöversikt. / Approximately 22 200 people suffer from myocardial infarction in Sweden every year, with a mortality rate of about 23 percent. Approximately 50 women die everyday suffering from cardiovascular diseases, with myocardial infarction being the most common cause of death. Women often seek health care later than men because they sometimes experience different symptoms than men and there may also be time delays from diagnosis until the right treatment is initiated. Suffering from myocardial infarction can put the individual in a life crisis where anxiety and feelings of insecurity can arise. With increased understanding and knowledge, nurses can better support women with myocardial infarction and help them strengthen their sense of coherence. The aim of this literature review was to highlight women's experiences and perceptions of having suffered a myocardial infarction. The method was a literature review with searches conducted in the databases PubMed and CINAHL using a systematic search strategy. The searches resulted in 15 scientific articles with qualitative and quantitative design and the chosen method of analysis was integrated analysis. Three main categories emerged from the results: experiences of changes in body and mind, experiences of professional and social support, and experiences of living under new conditions. The women's lives after the myocardial infarction changed in different ways, with adaptation to the new life situation being marked by different experiences. The conclusion of this literature review suggests that women were significantly affected both psychologically and physically by suffering a myocardial infarction. A sense of meaningfulness in the life situation helped to strengthen the women's sense of coherence, which in return helped to motivate them to make lifestyle changes. The importance of knowledge and increased education for health professionals was also highlighted in this literature review.

Bakgrund: Bristande följsamhet till läkemedelsbehandling både på lång och kort sikt är ett problem i behandlingen av patienter som genomgått hjärtinfarkt. Den farmakologiska behandlingen utgör dock en central del i den sekundärpreventiva vården efter hjärtinfarkt med påverkan på både livskvalitet och överlevnad. Brister i följsamhet ses vid all läkemedelsbehandling men tenderar att tillta ju längre behandlingen pågår. Den varierar också med olika typer av läkemedelsterapier där minst följsamhet till läkemedel kan ses vid förebyggande behandling. Följaktligen riskerar den farmakologiskt sekundärpreventiva och delvis livslånga behandlingen efter hjärtinfarkt att fallera. Syfte: Syftet var således att belysa barriärer som påverkar följsamhet till läkemedelsbehandling hos patienter efter hjärtinfarkt. Design: En litteraturöversikt med systematisk sökstrategi användes som design för att svara mot syftet. 16 vetenskapliga artiklar, varav 11 kvantitativa och fem av mixad metod erhölls efter systematiska sökningar i databaserna CINAHL och PubMed och vidare kvalitetsgranskade. Dessa sammanställdes genom integrerad analys utifrån Whittemore och Knalf’s modell. Resultat: Patientens attityd och kunskap, hälsoaspekter, sociodemografiska parametrar samt erhållet stöd och behandling är faktorer som kan utgöra barriärer för följsamhet till läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt. Slutsats: Kunskap och medvetenhet hos sjuksköterskan och övrig vårdpersonal kring barriärer till följsamhet till läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt är central. Utifrån denna kunskap kan adekvata omvårdnadsåtgärder och interventioner vidtas för att främja följsamheten till förskrivna läkemedel. Att överleva hjärtinfarkt innebär förändringar och utmaningar för den drabbade som behöver bearbetas och integreras i det fortsatta livet. De drabbade patienterna behöver få möta sjuksköterskor som har gedigna kunskaper om vanligt förekommande reaktioner, utmaningar och problem som patienten ställs inför. Att förstå detta skeende genom att betrakta det som en transition kan hjälpa sjuksköterskan att identifiera hur patientens behov av stöd ser ut vid den unika tidpunkten. / Background: Lack of medication adherence, both long and short term, is a problem in the treatment of patients after a myocardial infarction. Pharmacological treatment is a central part of the secondary preventive care after myocardial infarction affecting both quality of life and survival. Deficiencies in adherence are seen in all types of drug treatment but tend to increase the longer the treatment lasts. It also varies with different types of drug therapies where the least adherence to drugs can be seen in preventive treatment. Consequently, this puts the pharmacological secondary preventive and partly lifelong treatment after myocardial infarction at risk. Aim: The aim was to highlight barriers affecting medication adherence in patients after myocardial infarction. Design: A literature review with a systematic search strategy was used to answer the aim of this study. Sixteen scientific articles, of which eleven were quantitative and five of mixed method were obtained after systematic searches and quality review in CINAHL and PubMed databases. An integrated analysis based on Whittemore and Knalf's model was used to analys the data. Results: The patient's attitude and knowledge, health aspects, sociodemographic parameters and the support and treatment received are factors that can constitute barriers to medical adherence after myocardial infarction. Conclusion: Nurses and other health personnels´ knowledge and awareness regarding barriers to medication adherence after myocardial infarction is central. Based on this knowledge, adequate nursing measures and interventions can be taken to promote adherence to prescribed medication. Surviving a myocardial infarction means changes and challenges for the person that needs to be processed and integrated into their daily life. Patients impacted need to meet nurses who have good knowledge of common reactions, challenges and problems that they may face. Understanding these course of events by considering it as a transition can help the nurse identify the patient's need for support at this unique time.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de ledande dödsorsakerna i världen. En snabb och effektiv transport till Percutan Coronar Intervention kan reducera vävnadsskador i hjärtat och minska risker för komplikationer i efterförloppet. Det är därför viktigt att kunna känna igen symtom och tidigt söka hjälp. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientens upplevelse av symtom vid hjärtinfarkt prehospitalt. Metod: En systematisk litteraturöversikt genomfördes. Artiklarna har tagits fram i databaserna PubMed och CINAHL. Sexton kvalitativa artiklar inkluderas i studien. Resultat: Tre teman samt sju subteman uppstod your analysen: (1) Symtomförlopp: från osäkerhet till övertygelse med efterföljande subtema: Smärtans karaktär, (2) Faktorer som bidrar till försening av vård, med subteman: Förnekelse, Okunskap, Tillskriva symtom ofarliga orsaker samt Strida mot smärtan på egen hand (3) När hela ens existens påverkas med följande subteman: Smärtans påverkan på det dagliga livet samt Dödsångest och rädsla. Resultatet visade att patienterna upplevde en mängd olika symtom vid hjärtinfarkt. Dessa symtom förekom i olika variationer, allt från stark och tydlig smärta i bröstet till svårtolkade symtom ifrån hela kroppen. Resultatet visade även att patienternas tidigare kunskap om hjärtinfarkt är bristfällig och försenar uppsökande av vård. Den religiösa tron har stor betydelse beträffande synen på sjukdomen och döden. Slutsats: Resultatet visade att det är en mångfacetterad symtomupplevelse. Hur dessa tolkas och reageras på av patienten var avgörande för deras beslut om när vård skulle sökas. Det visar också på vikten av att allmänheten besitter kunskap om tidiga varningssignaler för hjärtinfarkt, för att kunna agera snabbt och kontakta larmcentralen. / Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de främsta dödsorsakerna globalt. Snabb och effektiv transport till Percutan Coronar Intervention kan minska hjärtvävnadsskador och risker för framtida komplikationer. Det är därför viktigt att känna igen symtom och söka hjälp tidigt. Avsikt: Illustrera patientens erfarenhet av hjärtinfarkt symtom i prehospital kontext. Metod: En systematisk genomgång genomfördes i databaser pubmed och CINAHL. Sexton artiklar med kvalitativ design valdes ut. Resultat: Tre teman och sju subthemes uppstod från analysen: (1) Sekvens av symtom: från osäkerhet till övertygelse, med subthemes: Smärtans natur (2) Faktorer som bidrar till fördröjd vård, med subthemes: Denial, Ignorance, Attribut symptom till ofarliga orsaker och Bekämpa smärtan på egen hand (3) När hela existensen påverkas med subthemes: Smärtans inverkan på det dagliga livet och dödens ångest och rädsla. Resultaten visade att patienter kan uppleva en mängd olika symtom under en hjärtinfarkt, som uppstår allt från stark och tydlig bröstsmärta till svårtolkade symtom från hela kroppen. Resultaten visar också att patienternas tidigare kunskaper om hjärtinfarkt är bristfälliga och förseningar i vårdsökandet. Religiös tro är av stor betydelse för synen på sjukdom och död. Slutsats: Resultatet visar att den mångfacetterade symptomupplevelsen, tillsammans med patienternas olika tolkningar och reaktioner, var avgörande för när man bestämde sig för att söka vård. Det är därför viktigt att allmänheten känner igen varningssignaler om hjärtinfarkter tidigt för att agera snabbt och kontakta akutsjukvårdscentralen.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste hjärt-kärlsjukdomarna i världen, i Sverige drabbas ungefär 40 000 personer varje år. En av orsakerna är åderförkalkning.  Behandlingsmetoderna Percutan coronar intervention (PCI) och Coronary artery bypassgrafting (CABG) är de vanligaste. Hjärtinfarkt förändrar patientens livsvärld och skapar lidande. Via information blir patienten delaktig i vården. Att tillgodose patientens behov av information är en del av sjuksköterskans profession. Syfte: Att ur ett patientperspektiv undersöka upplevelser av informationens betydelse i samband med hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie baserad på elva kvalitativa artiklar. Resultat: Det framkom tre teman; Akuta fasen - känslan av kontrollförlust, Sjukhusvistelsen/Utskrivningen- trygghet blir till en osäkerhet och Rehabiliteringsfasen- oro inför framtiden. Konklusion: Information är viktigt i alla faserna av en hjärtinfarkt. I början bör informationen vara kortfattad då mottagligheten är begränsad. Ges information redan från början leder det till att patienten får en högre compliance, blir mer delaktig och utför bättre egenvård. Den givna informationen anses vara tillräcklig, dock finns en önskan om mer individanpassning. Sjuksköterskans förmåga att ge information är väsentlig för patientens välbefinnande och livskvalité. / Background: Myocardial infarction (MI) is one of the most common cardiovascular diseases in the world, in Sweden approximately 40,000 people are affected every year. One of the causes is atherosclerosis. Treatment like PCI and CABG are the most common. MI changes the patient's life and creates suffering. Through information, the patient becomes involved in the care. Meeting the patient's need for information is part of the nurse's profession. Aim: To examine from a patient perspective experience of the importance of information in relation to a myocardial infraction. Method: Literature study based on eleven qualitative articles. Findings: Three themes emerged; The acute phase - the feeling of loss of control, the hospital stay / discharge - security becomes an uncertainty and the rehabilitation phase - worries about the future. Conclusion: Information is important in all phases of a MI. In the beginning, the information should be concise as the susceptibility is limited. Early given informationleads to a higher level of trust, more involvement and better self-care. The given information is considered sufficient, however, there is a desire for more individualization. Nurse's ability to provide information is essential for the patient's wellbeing and quality of life.

Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar i huvudsak män. Kvinnor är däremot överrepresenterade när det gäller dödlighet i sjukdomen. Föreställningen om hjärtinfarkt är baserad på ett manligt perspektiv. Det medför att kvinnors symtom inte alltid tas på allvar och att vården vid hjärtinfarkt sällan är jämlik mellan könen. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna identifierades i databaserna Pubmed, Cinahl samt genom manuella sökningar i olika studiers referenslistor. Studierna analyserades med Fribergs femstegsmetod. Resultat: Analysen formade ett resultat bestående av ett övergripande tema och tre kategorier: Att förstå och förknippa sina symtom med hjärtsjukdom, Att vara självständig och ha ansvarskänslor trots sjukdom, Att ha särskilda föreställningar om sjukvården. Kategorierna är uppdelade i åtta subkategorier. Konklusion: Kvinnor upplever en varierad symtombild vid hjärtinfarkt, har svårt att relatera sina symtom till hjärtat och är tveksamma till att söka vård. En ökad förståelse av kvinnors tolkningar och beteende i samband med hjärtinfarktssymtom kan leda till en förbättrad vårdprocess i sin helhet. / Background: Myocardial infarction mainly affects men. However, women are overrepresented when it comes to mortality due to the disease. The perception of a heart attack is based on a male perspective. As a consequence, women's symptoms are often overlooked and subsequent care is rarely equal between the sexes. Aim: To describe women's experiences at the onset of myocardial infarction. Method: A literature study based on nine qualitative studies was conducted. The studies were identified in two databases, Pubmed and Cinahl, and through manual searches. The studies were analysed using a five-step-method developed by Friberg.  Result: The analysis shaped a result consisting of one theme and three categories: To understand and associate symptoms with heart disease, To be inderpendent and have feelings of responsibility despite illness, To have specific ideas about health care. The three categories were further divided into eight subcategories.  Conclusion: Women experience a variety of symptoms when affected by a heart attack, they have difficulties their symptoms to the heart and are reluctant to seek medical care. An increased understanding of women's interpretations and behavior at the onset of myocaridal infarction can lead to an improved process of care.

År 2018 drabbades cirka 24 800 personer i Sverige av hjärtinfarkt, och cirka 5800 av dem avled. Sekundärprevention kan minska risken för återinsjuknande i hjärtinfarkt. Medicinsk sekundärprevention innebär att med hjälp av läkemedel reducera riskfaktorer såsom högt LDL-kolesterol eller hypertoni. Inom sekundärpreventionen har sjuksköterskor en viktig roll i att utbilda och handleda patienter och närstående på ett personcentrerat sätt. Syftet var att undersöka patienters upplevelser av information om läkemedel som ordinerats efter hjärtinfarkt, såväl gällande informationens innehåll som hur den förmedlats. Studiens ansats var induktiv kvalitativ med en deskriptiv design, och baserades på sju intervjuer utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Informanterna hade drabbats av hjärtinfarkt och ordinerats sekundärpreventiva läkemedel. Informanterna hade varit på återbesök hos sjuksköterska på sekundärpreventiv öppenvårdsmottagning (kranskärlsmottagning). Intervjuerna analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys på manifest nivå. I resultatet framträdde meningsenheter som sorterades in i tre kategorier; Information under vårdförloppet, Individanpassad information och Struktur vid informationsgivning. Flertalet informanter upplevde bristande läkemedelsinformation under tiden i slutenvården, vilket ledde till osäkerhet kring behandlingen tills återbesök skett. Informanter som erhållit information upplevde en känsla av trygghet och att känna sig införstådda med behandlingen. Majoriteten önskade läkemedelsinformation, som skulle vara tydlig, individanpassad, och påbörjas i slutenvården. Önskemål uttrycktes om att informationen skulle inkludera skälen till vald behandling, effekter och bieffekter, samt förmedlas såväl skriftligt som muntligt och repeteras vid återbesök. Studien visar att personer som drabbats av hjärtinfarkt önskar, men ofta upplever att de saknar, information och dialog kring sekundärpreventiv läkemedelsbehandling. Informationen bör förmedlas och utföras på ett personcentrerat sätt samt vara samstämmig och tydlig, och vid behov fördjupas vid återbesök. / In 2018, circa 24 800 individuals in Sweden suffered a myocardial infarction, circa 5800 fatally so. Secondary prevention can reduce the risk of recurring myocardial infarction. Medical secondary prevention entails reducing risk factors like high LDL-cholesterol or hypertension by means of medication. In secondary prevention, nurses play an important part in educating and counselling patients and relations in a patient-centered manner. The aim was to examine patients' experiences of information about medication prescribed after myocardial infarction, both regarding information content and how it had been conveyed. The study approach was inductive qualitative with a descriptive design and based on seven interviews following a semi-structured interview guide. All informants had suffered myocardial infarction and had been prescribed secondary preventive medication. All informants had met with nurses at hospital-based outpatient clinics (Coronary Artery Clinic). The interviews were analyzed according to a qualitative content analysis on a manifest level. In the results, meaning units appeared and were sorted into three categories; Information during course of medical care, Personalized information and Structure during information. Most informants experienced deficiencies in medication information during inpatient care, generating uncertainty surrounding treatment until revisits had occurred. Informants who had received information experienced a sense of security and understanding of the drug treatment. Most informants wanted information about their drugs, and that the information should be clear, personalized, and start during inpatient care. Requests were expressed that information should include reasons for selected treatment, effects and side effects, be conveyed both in writing and orally, and repeated during revisits. The study shows that people who have suffered myocardial infarction want, but often lack, information and dialogue concerning secondary prevention medication. The information should be conveyed and carried out in a patient-centered manner and be consistent and clear. The information should be repeated and, if needed, deepened during revisits.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är idag den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och globalt. Kvinnor är överrepresenterade i att uppvisa atypiska symtom vid insjuknandet. Anatomin och patofysiologin skiljer sig mellan könen, trots det är beslutsgränsen vid diagnostik densamma. Mortaliteten är högre för kvinnor och kan bero på underdiagnostik och underbehandling. Sjuksköterskan kan möta denna patientgrupp genom hela vårdkedjan och behöver därför ha tillräckligt med kunskap för att kunna uppmärksamma avvikelser samt kunna se vad som behöver åtgärdas när en patient har drabbats av en hjärtinfarkt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av kontakten med vården vid insjuknande i hjärtinfarkt med atypiska symtom. Metod: Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och PubMedanvändes för litteratursökningen. SBU:s Mall för kvalitetsgranskning av studier användes och dataanalysen utgick från Popenoes guide för litteraturstudier. Resultat: Två huvudkategorier och fyra subkategorier identifierades. Den första huvudkategorin var: Diagnostisering vid hjärtinfarkt med subkategorierna: Inte bli trodd och Rätt diagnos direkt. Den andra huvudkategorin var: Känslor vid bemötande med subkategorierna: Diskriminering och Viljan att inte vara till besvär. Konklusion: Kvinnornas upplevelser av kontakten med vården var främst negativa då de upplevde att vårdpersonal förminskade dem och bortförklarade deras diffusa symtom. Viljan att inte vara till besvär resulterade i att kvinnorna skämdes över att de sökt vård. Ett fåtal av kvinnorna fick rätt hjälp direkt, däremot feldiagnostiserade och felbehandlades majoriteten av kvinnorna i studierna. För att tillgodose kvinnornas alla behov är det av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om och förståelse för kvinnornas upplevelser. / Background: Myocardial infarction is the most common cause of death both in Sweden and globally. Women are overrepresented in exhibiting atypical symptoms when they become ill. The anatomy and pathophysiology differ between the sexes, however, the decision limit in diagnostics is the same. Mortality is higher for women and may be due to underdiagnosis and undertreatment. The nurse can meet this patient group throughout the entire care chain and therefore needs to have enough knowledge to be able to notice deviations and to be able to see what needs to be done when a patient has suffered a myocardial infarction. Aim: The purpose of the study was to describe women's experiences of healthcare at the onset of a myocardial infarction with atypical symptoms. Method: This literature study is based on ten scientific studies with a qualitative approach. The databases Cinahl and PubMed were used for the literature search. SBU's template for quality review of studies was used and the data analysis was based on Popenoe's guide for literature studies. Result: Two main categories and four subcategories were identified. The first main category was: Diagnosis in myocardial infarction with the subcategories: Not being believed and Correct diagnosis immediately. The second main category was: Emotions when treated with the subcategories: Discrimination and Not wanting to be an annoyance. Conclusion: The women's experiences of contact with healthcare were mainly negative as they felt that the healthcare staff belittled themand explained away their diffuse symptoms. The desire not to be an annoyance resulted in the women feeling ashamed of seeking care. A few of the women got help right away, but the majority of the women in the studies were misdiagnosed and incorrectly treated. In order to meet all the women's needs, it is of great importance that the nurse has knowledge of and understanding of women's experiences.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige, även om dödligheten minskat kraftigt de senaste årtiondena. Både ålder för insjuknande och antalet dödfall har sjunkit successivt genom åren. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa den forskning som fanns gällande hur män och kvinnors liv påverkades efter en hjärtinfarkt. Fokus låg på upplevelser, hantering och livskvalitet. Metod: Som metod nyttjades Goodmans 7-stegsmodell. Litteraturstudien baserades på 11 vetenskapliga artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: Tre teman identifierades; Känna och uppleva, Hitta mening och Gå vidare. Allmänna upplevelser var rädsla, oro och känslor av sårbarhet och värdelöshet, men även kroppsliga symtom såsom bröstsmärtor, andfåddhet och trötthet upplevdes. Det ansågs vara viktigt att fortsätta med det dagliga livet för att inte fastna i den sjuka rollen. Även livsstilsförändringar var till hjälp för att finna balans i livet igen. Stöd och support från familj, närstående och vänner ansågs vara det mest betydelsefulla under återhämtningsprocessen, men även särskilda rehabiliteringsgrupper. Konklusion: Resultatet tyder på att denna patientgrupp behöver ett lämpligt känslomässigt stöd från sjuksköterskor för att motiveras till adekvat hantering och återhämtning. En fördjupad förståelse gällande patientens upplevelser kan hjälpa sjuksköterskor att anpassa omvårdnadsåtgärderna efter den enskilda individen. / Background: Cardiovascular diseases are the most common causes of death in Sweden, although the mortality rate has declined sharply in the recent decades. Both the ages of onset and number of deaths has decreased successively through the years. Aim: The aim of this study was to highlight the research concerning how men and women’s lives were affected by a myocardial infarction. The focus was on experiences, coping and quality of life. Method: Goodman’s 7-step model was used as the method. The literature review was based on 11 scientific articles with both qualitative and quantitative approach. Results: Three themes were identified; Feeling and experiencing, Finding meaning and Moving on. General experiences were fear, anxiety and feelings of vulnerability and worthlessness, but also physical symptoms such as chest pain, shortness of breath and fatigue were experienced. It was considered as important to continue with daily life in order to not get stuck in the sick role. Also lifestyle changes were helpful in order to find balance in life again. Support from family, relatives and friends were considered to be the most important during the recovery process, but also special rehabilitation groups. Conclusion: The results suggest that this group of patients need an appropriate emotional support from nurses to be motivated to adequate treatment and recovery. An in-depth understanding regarding the experiences of the patient can help nurses to adapt individual nursing interventions.