Bakgrund: Hjärtinfarkt är en utbredd sjukdom som drabbar ett stort antal människor varjeår. Ett stort lidande infinner sig ofta hos personer som drabbas och skrämmer många i denakuta fasen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa personers upplevelser ivardagen efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Totalt 15 artiklar från databasernaCINAHL och PubMed inkluderades i litteraturöversikten varav 12 artiklar av kvalitativdesign och tre av kvantitativ design. Resultat: Tre kategorier skapades efter analys avartiklarna med kvalitativ design; känslomässig påverkan, fysiska aspekter och behov av stöd. Dekvantitativa artiklarna analyserades och skapade tillsammans kategorierna; begränsningar ivardagen och i vården och PTSD efter hjärtinfarkt. Diskussion: Personers upplevelser ivardagen efter hjärtinfarkt kantades av mycket som kunde kopplas till Erikssons teori omlidande. Lidandet berodde i grunden på den fysiska och känslomässiga påverkan somuppstått efter hjärtinfarkten, men även på att sjukvårdens arbete inte fullföljdes på ettkorrekt sätt. Därför borde vården vara personcentrerad och ges enligt den enskildaindividens specifika behov. Slutsats: Personer som drabbades av hjärtinfarkt hade ett ökatbehov av stöd från vårdpersonalen men också av andra personer i samma situation. Attgenom ökad förståelse för dessa upplevda känslor bör vården se till vilket stöd som finns inuläget och att detta förbättras. / <p>Examinationsdatum 2019-11-25</p>

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige bland både män och kvinnor. Hjärtrehabilitering är en viktig funktion för att förbättra personens fysiska status och undvika återinsjuknande i hjärtinfarkt. Personen genomför en hjärtrehabilitering som innebär ett övervakat program i flera steg, där målet är att kunna återgå till sitt normala liv. I sjuksköterskans roll ingår bland annat att informera patienten om tillståndet samt stödja och uppmuntra personer till nödvändiga livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av rehabilitering efter hjärtinfarkt. Metod: En beskrivande litteraturstudie utifrån en sammanställning av 12 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Socialt stöd från familj, vänner, vårdpersonal och kamrater upplevdes värdefullt. Hjärtrehabiliteringen hade en positiv inverkan på personernas hälsa tack vare kunskap och information. Önskemål om familjens delaktighet i rehabiliteringen framkom. Personliga copingstrategier användes för att hantera situationen som uppstått i livet. Upplevelser av rädsla vid fysisk aktivitet var vanligt hos personerna där pulsökningen förknippades med ännu en hjärtinfarkt. Även rädsla över att vara ensam upplevdes. Slutsats: Personerna upplevde hjärtrehabiliteringen mestadels positiv där det sociala stödet var avgörande. Även negativa upplevelser som rädsla och brist på information var framträdande. Resultatet speglade hur personen hanterade sina livsstilsförändringar med hjälp av olika copingstrategier. Det framkom även att familjen önskades vara mer involverad i processen. Sjuksköterskans roll i hjärtrehabiliteringen upplevdes betydelsefull, dock finns det utvecklingsområden som hälso- och sjukvården bör uppmärksamma och ta hänsyn till gällande personernas individuella behov under ett hjärtrehabiliteringsprogram. / Background: Myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden amongst men and women. Cardiac rehabilitation is an important function to improve the persons physical status and avoid relapse in myocardial infarction. The person goes through cardiac rehabilitation which involves a supervised program in several steps, the goal being that the person should be able to return to a normal life. The nurses role comprises for instance to inform the patient about the condition, and also support and encourage to necessary lifestyle changes. Aim: The aim of this study was to explore how persons experienced the rehabilitation after a myocardial infarction. Method: A descriptive literature study based on 12 qualitative scientific articles. Results: The social support from family, friends, health professionals and peers was experienced as valuable. The cardiac rehabilitation had a positive impact on the person's health thanks to knowledge and information. Wishes for family involvement in the rehabilitation also emerged. They used personal coping strategies to deal with the situation that have occurred in life. Fear of physical activity was common and also fear of being alone. Conclusion: The person experienced the cardiac rehabilitation mostly positive where the social support was crucial. Also negative experiences such as fear and lack of information appeared. The result reflected how the person handled the lifestyle changes and also found that the family wished to be more involved in the process. The nurses role in the cardiac rehabilitation was important. However there is areas of development that the public health care should pay attention to and take into consideration about the persons individual needs.

Bakgrund: Varje år insjuknar ett stort antal människor i en hjärtinfarkt. Många människor dör också av en hjärtinfarkt. Det är vanligt att få andra sekundära problem efteråt. Depression, nedsatt livskvalitet och trötthet är vanligt återkommande. Sjuksköterskans roll är att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av stöd efter en hjärtinfarkt. Metod: Detta arbete har genomförts som en litteraturöversikt med kvalitativ design. Innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman tillämpades vid analys av artiklarna. Artiklarna söktes fram genom två databaser, CINAHL och Pubmed. Totalt sammanställdes femton artiklar till resultatet. SBU:s mall för “kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik” tillämpades under kvalitetsgranskningen. Resultat: Det var av stor vikt att de insjuknade kände att de fick tillräckligt med stöd för att kunna hantera den svåra situationen och för att kunna återhämta sig. De upplevde att de stöd de fick inte var tillräckligt. Ett ökat stöd från hälso- och sjukvården var viktigt för återhämtningen. Hjälp och stöd från familj, närstående och vänner samt stöd från att dela sina erfarenheter med andra lyftes också i resultatet. Diskussion: Personers upplevelser av stöd kunde kopplas till Antonovskys teori. Sjuksköterskan bar på en viktig roll i att arbeta utifrån personcentrerad omvårdnad. Slutsats: Personer som insjuknat i en hjärtinfarkt har ett ökat behov av stöd i olika former. Mer forskning och kunskap inom ämnet kan leda till att bättre stöd kan utformas i framtiden. / <p>Examinationsdatum 2020-04-29</p>

I Sverige är hjärtinfarkt den vanligaste orsaken till dödsfall. Kunskap kring upplevelser av hjärtinfarkt hos olika patientgrupper brister hos både allmänheten, patienter och sjukvårdspersonal. Kunskapsbristen beror dels på att förutfattade meningar om hur en hjärtinfarkt bör kännas och hur den faktiskt upplevs, inte stämmer överens. Legitimerad sjuksköterska skall undervisa och bidra till kunskap hos såväl patienter som anhöriga och andra yrkesprofessioner. Sjuksköterskan skall också arbeta för att etablera, bibehålla och tillämpa en jämlik vård. Syfte: Syftet var att belysa kvinnor respektive mäns upplevelser av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Tio artiklar analyserades utifrån en innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier uppkom: (1) varierad symtombeskrivning, (2) bristande kunskap om hjärtinfarkt, (3) rädsla och osäkerhet, och (4) varierande förtroende för sjukvården, med tillhörande underkategorier: kvinnor respektive män. Litteraturstudien visade att upplevelser av hjärtinfarkt kunde både vara liknande och skiljas åt hos kvinnor respektive män. Konklusion: Individanpassad vård och god kunskap framkom vara centrala delar för rätt bedömning av patienter med hjärtsjukdom. Det framkom att en osäkerhet eller okunskap präglade patienternas upplevelse av hjärtinfarkten, vilket påverkade hur en patient agerade i relation till sjukdomstillståndet. / In Sweden, myocardial infarction is the most common cause of death. Knowledge about experiences of myocardial infarction in various patient-groups is lacking in both the general public, patients and healthcare professionals. The lack of knowledge is partly due to the fact that preconceptions about how a heart attack should feel and how the actual experience is experienced, do not agree. A registered nurse should educate and support knowledge in patients as well as relatives and other professional professions. The nurse should also work to establish, maintain and apply and provide equal care. Aim: The aim was to illustrate women and men’s experiences of myocardial infarction. Method: A general literature study was conducted. Ten articles were analyzed based of a content analysis. Results: Four main categories emerged: (1) varied symptom description, (2) lack of knowledge about myocardial infarction, (3) fear and uncertainty and (4) varying trust in healthcare, with associated subcategories: women and men. The literature study showed that experiences of myocardial infarction could be both similar and various among women and men. Conclusion: Individualized care and high knowledge appeared to be central parts for the proper assessment of patients with heart disease. It was found that uncertainty or lack of knowledge characterized the patients' experience of myocardial infarction, which linked how a patient acted in relation to the condition.

Bakgrund: Att drabbas av en hjärtinfarkt är livsomställande för patienten. Genom livsstilsförändringar kan riskfaktorer elimineras och risk för att återinsjukna reduceras. Genom att patienten är följsam i sin egenvård och deltar i hjärtrehabiliteringsprogram kan risken minska. Trots det är följsamheten låg och dödligheten är fortfarande en ledande dödsorsak i Sverige.   Syfte: Syftet är att beskriva patientens upplevelse av egenvård efter hjärtinfarkt.   Metod: Studien har en induktiv ansats och de 15 kvalitativa resultatartiklarna har analyserats med hjälp av Fribergs femstegsanalys.    Resultat: Tre teman framkom i resultatet, “Betydelsen av stöd från omgivningen för att kunna bedriva egenvård ”, “Sjukvårdens betydelse för att möjliggöra egenvård” och “Begränsande och främjande upplevelser av egenvård”.  Socialt stöd, hjärtrehabilitering samt information och kunskap var några av de drivande komponenterna till att patienten upplevde motivation till att utföra betydande livsstilsförändringar. De komponenter som begränsade patienten var bland annat att rehabiliteringen inte ansågs vara individuellt anpassad men även att informationen som gavs av sjuksköterskan var bristande.    Slutsatser: Patienter som har drabbats av hjärtinfarkt behöver tydlig information för att de ska få kunskap och rätt verktyg till sin egenvård. Närstående och sjukvården är en viktig del av stödet då patienten ofta ställs inför prövningar i livet efter hjärtinfarkten, både fysiskt och mentalt.

Bakgrund: Sexuell hälsa är ett tillstånd av emotionellt, fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och kan förändras efter en hjärtinfarkt. Sjuksköterskor kan uppleva samtal om sexuell hälsa som tabu, samtidigt önskar kvinnor information om sexuell hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin sexuella hälsa efter hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med nio artiklar med kvalitativ metod genomfördes. Resultat: Huvudtemat som framkom var Rädsla och oro, med sex subteman: Att sakna information, Att vara rädd för att återinsjukna, Att vara rädd för fysisk kontakt, Att sakna tilltro till sig själv, Att kommunicera med partnern och Att ha behov av närhet. Kvinnorna upplevde rädsla och oro efter hjärtinfarkten som kunde spegla sig på hur de såg på sin sexuella hälsa. Bristfällig information från sjukvården var den bidragande faktorn till kvinnornas rädsla som utgjorde hinder för kvinnan gällande hennes sexuella hälsa. Stödet från partnern upplevdes ha stor betydelse för hennes självkänsla, lust och trygghet. Slutsats: Bristande eller felaktig information kan leda till onödiga begränsningar i kvinnans liv. Kunskapen hos sjuksköterskor gällande sexuell hälsa behöver förbättras för att en adekvat behandling ska kunna ges. Likväl behöver sjuksköterskor ges mer gynnsamma förutsättningar för att kunna identifiera kvinnans resurser och förmåga till egenvård. / Background: Sexual health is a state of emotional, physical, mental and social well-being and can change after a heart attack. Nurses can experience conversations about sexual health as taboo, while women want information about sexual health. Aim: The aim was to describe women's experience of their sexual health after a heart attack. Method: A literature review with nine articles with a qualitative method was conducted. Result: The main theme that emerged was Fear and anxiety, with six sub-themes: Lacking information, Being afraid of re-illness, Being afraid of physical contact, Lacking confidence in oneself, Communicating with the partner and Having a need for closeness. The women experienced fear and anxiety after the heart attack that could be reflected in how they viewed their sexual health. Lack of information from the health service was the contributing factor to the women's fear that posed obstacles for the woman regarding her sexual health. The support from the partner was felt by the woman to be of great importance for her self-esteem, desire and security. Conclusions: Lack of or incorrect information may lead to unnecessary restrictions in the woman's life. The knowledge of nurses regarding sexual health needs to be improve for adequate treatment to be given to women. Nevertheless, nurses need to be given more favourable conditions to be able to identify the woman's resources and ability to self-care.

Introduction: Every year 17,9 million people dies of myocardial infarction. People with cardiovascular disease have larger risks to be affected again, therefore it’s important with secondary prevention. Things like genetics, age and gender are things that we can´t affect, but some life changes lower the risk for another myocardial infarction. The risk factors that we can affect are example smoking, high blood pressure, hyperlipidemia, diabetes and metabolic syndrome.  Aim: The aim of this study was to chart information to patients about lifestyle changes to reduce the risk of secondary myocardial infarction   Method: A descriptive literature review (Forsberg &amp; Wengström, 2016). The result was based on ten randomized articles. Results: Individualized information about risk factors contributed to an increased understanding and motivation for life changes. The information was adjusted after the level of knowledge and the information was provided from the nurses several times during the hospitalization. Providing the information at an early stage in the hospital as well as follow-up after returning home was an important part for the patients, which contributed to an increased quality of life, motivation and created security. Conclusion: By giving the patients individual support and education the level of knowledge developed. As a result of the patient's strengthened self-confidence and the involvement of relatives, the opportunities to return to a healthy life after a heart attack increased. Person- and family-centered care, participation and personalized information result in reduced risk of recurrent heart attack. Further follow-up was an important part for the patients as they could get answers to questions and concerns that had come up. / Introduktion: Varje år dör cirka 17,9 miljoner människor i hjärtinfarkt. Personer som drabbats av hjärt-och kärlsjukdom har större risk att drabbas igen, därför är förebyggandet extra viktigt efter första insjuknandet. Ärftlighet, ålder och kön är ingenting som individen kan påverka, men det finns livsstilsförändringar som individen kan göra för att minska risken för hjärtinfarkt. De riskfaktorer som finns, som i sin tur kan orsaka en hjärtinfarkt är exempelvis rökning, högt blodtryck, höga blodfetter, diabetes mellitus och det metabola syndromet.   Syfte: Syftet var att kartlägga information om livsstilsförändringar till hjärtinfarktpatienter för att minska risken för återkommande hjärtinfarkt.    Metod: En deskriptiv design användes, med litteraturöversikt som metod (Forsberg &amp; Wengström, 2016). Resultatet baserades på tio randomiserade artiklar.    Resultat: I resultatet framkom det att individanpassad information om riskfaktorer bidrog till en ökad förståelse och motivation för livsstilsförändringar. Informationen anpassades efter kunskapsnivå och gavs av vårdpersonal flertalet gånger under sjukhusvistelsen. Att ge informationen i ett tidigt skede på sjukhuset samt uppföljning efter hemgång var en viktig del för patienterna som bidrog till ökad livskvalité, motivation och skapade trygghet.    Slutsats: Genom att ge patienterna individanpassat stöd och utbildning utvecklades kunskapsnivån. Till följd av stärkt självförtroende hos patienten samt involvering av anhöriga ökade möjligheterna att återgå till ett hälsosamt liv efter hjärtinfarkt. Person-och familjecentrerad vård, delaktighet och individanpassad information resulterar i minskad risk för återkommande hjärtinfarkt. Vidare uppföljning var en viktig del för patienterna då de kunde få svar på frågor och funderingar som hade uppstått.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken globalt och den vanligaste orsaken var åderförkalkning som skapar ett hinder i hjärtats kranskärl vilket leder till syrebrist i hjärtat. Det finns olika typer av hjärtinfarkt och symtomen skiljer mellan män och kvinnor och tidig behandling räddar liv. Hjärtinfarkt drabbar patientens hälsa och skapar ett lidande förpatienten. Metod: Studien är en litteraturöversikt på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenhet efter enhjärtinfarkt. Resultat: Ur analysen framträdde två huvudtema; 1) Vardagslivet begränsas och 2) samspel med närmaste omgivningen med sex underteman. Under tema ett framkom undertema; bristande motivation att förändra, oförutsedd orkeslöshet och osäker tillvaro. Under tema två framkom följande undertema; sociala nätverket kan både främja och lindra, partners avgörande förståelse och brister i uppföljning efter vårdepisoden. Konklusion: Patienters erfarnheter varierade mellan de drabbade men en slutsats var att livet efter en hjärtinfarkt påverkades både fysiskt och psykiskt. Vikten av stöd från vården saknades och det fanns förhoppningar att hjärtskolan som nu var digital skulle täcka behovet av stöd. / Background: Myocardial infarction is the most common cause of death globaly. This Infarction is caused by atherosclerosis which creates an obstruction in the coronary arteries of the heart which leads to a lack of oxygen in the heart. There are different types of heart attacks and the symptoms differ between men and women and early treatment saves lives. Suffering from a heart attack affects the patient's health and creates suffering for the patient. Method: The study is a literature review of 16 scientific articles. Aim: The purpose of the study was to describe patients' experiences after a myocardial infarction. Findings: Two main themes emerged from the analysis; 1) Everyday life is limited and 2) interaction with the immediate surroundings with six subthemes. Under theme one, subthemes emerged; lack of motivation to change, unforeseen lack of energy and uncertain existence. Under theme two, the following subthemes emerged; The social network can both promote and alleviate, partners' crucial understanding and shortcomings in the follow-up after the care episode. Conclusion: Patients' experiences vary between those affected, but the conclusion was that life after amyocardial infarction had an impact both physically and mentally. The support from healthcare professionals was missing. There was hope that the heart school, now in it´s digital form, would satisfy the need for support.

No description available.

Bakgrund: Sexualitet är mångdimensionellt och omfattar emotionellt, fysiskt, socialt och mentalt välbefinnande. Sexualitet och sexuell hälsa samspelar med varandra och kan äventyras då kvinnan insjuknar i hjärtinfarkt. Det är vanligt förekommande med sexuell problematik samt minskad sexuell aktivitet och funktion vid kardiovaskulär sjukdom, vilket innefattar hjärtinfarkt. Trots att kvinnor upplever sviktande sexuell hälsa efter hjärtinfarkt, söker de sällan vård för det. Syfte: Att beskriva upplevd sexuell hälsa hos kvinnor som genomgått hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod och induktiv ansats. Tio resultatartiklar har analyserats med Fribergs analysstruktur. Resultat: Resultatet presenterades i tre teman och sju subteman. Kvinnorna upplevde förändringar i sexuallivet, partnerskapet och i sig själva efter hjärtinfarkt. Kvinnorna beskrev den sexuella hälsan som försämrad, främst relaterat till minskad lust, ointresse och rädsla. Kvinnorna upplevde psykiska och fysiska förändringar samt att det var svårt att samtala med partnern om sexuallivet. En nära relation till partnern, närhet och intimitet framkom som viktigt efter insjuknandet. Information delgiven av vårdpersonal visade sig avgörande relaterat till upplevd sexuell hälsa. Slutsats: Kvinnors sexuella hälsa påverkas av att insjukna i hjärtinfarkt. Förändringar i partnerskapet, sexuallivet och kvinnans psykiska och fysiska mående kan identifieras efter hjärtinfarkt. Vårdpersonal behöver belysa sexualitet och delge kvinnor information som berör ämnet för att främja sexuell hälsa hos kvinnliga hjärtinfarktpatienter. / Background: Sexuality is multidimensional and includes emotional, physical, social and mental well-being. Sexuality and sexual health interact with each other and can be endangered when the woman becomes ill in a myocardial infarction. It is common that sexual problems occur as well as reduced sexual activity and function in cardiovascular disease, which includes myocardial infarction. Despite the fact that women experience declining sexual health after myocardial infarction, they rarely seek care for it. Aim: To describe women’s experienced sexual health after myocardial infarction. Method: A literature overview with qualitative method and inductive approach. Ten scientific articles have been analyzed with Friberg’s analysis structure. Result: The result was presented in three themes and seven subthemes. The women experienced changes in sexual life, partnership and in themselves after a myocardial infarction. The women described sexual health as deteriorated, mainly related to decreased desire, disinterest and fear. The women experienced psychological and physical changes and that it was difficult to talk to their partner about sexual life. A close relationship with the partner, nearness and intimacy emerged as important after the illness. Information provided by healthcare professionals proved crucial in relation to perceived sexual health. Conclusion: Women's sexual health is affected by becoming ill in myocardial infarction. Changes in the partnership, sexual life and the woman's mental and physical state can be identified after a myocardial infarction. Healthcare professionals need to shed light on sexuality and provide women with information touching the subject to promote sexual health of female myocardial infarction patients.