För många människor innebär en hjärtinfarkt en tro på att det är slut med det yrkesverksamma livet, fritidsaktiviteter och samliv. Flertalet av de riskfaktorer som orsakat hjärtinfarkten anses gå att förändra genom att ändra på personens livsstil. Dock är det många personer som har svårt att ta tag i sådana förändringar efter infarkten. En fungerande relation mellan vårdgivare och patient ligger till grund för att omvårdnads- och förändringsprocessen ska bli så fulländad som möjligt.Syftet med litteraturstudien är att beskriva de faktorer som inverkar på patienters livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt samt beskriva vilken betydelse sjuksköterskans stödjande och vägledande roll har för dessa patienter. Detta är en klassisk litteraturstudie som baseras på elva vetenskapliga artiklar. De teman som växte fram under arbetets gång är undervisning, stöd och motivation, och coping. Resultatet visar att personer som drabbas av en hjärtinfarkt påverkas av flertalet faktorer, där undervisning är den huvudsakliga faktorn. Även vårdpersonal och anhöriga har en viktig och stödjande roll vid förändring av livsstilen. / To many people it’s a belief that an acute myocardial infarction is the end of their career, social life and most sport activities as well. The majority of the risk factors that is caused by an acute myocardial infarction are considered to be changeable by altering a person’s lifestyle. Unfortunately there is a quite a few people that have difficulty’s making such changes on there own after an acute myocardial infarction.A working relationship between caregiver and patient is the basic ground for the healthcare- and changing process to be as complete possible.The aim of this literature review is to describe the factors that influence a patients lifestyle changes after an acute myocardial infarction and also to describe what meaning the nurses’ supportive and guiding role has for these patients.This is a classic literature review that is based on eleven scientific articles.The themes that emerged during the writing of this review are teaching, support and motivation, and coping.The result shows that people that had an acute myocardial infarction are often affected by multiple factors, where education is the main factor.Even healthcare personal and relatives has an important and also a supportive role in the change of lifestyle.

The purpose of this study is to investigate men's and women's experiences of a myocardial infarction and what the nurse can do to help the patients return to a normal daily living. / Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka mäns och kvinnors upplevelser av en hjärtinfarkt samt vad sjuksköterskan kan göra för att hjälpa patienterna återgå till ett normalt dagligt liv.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste folksjukdomen och dödsorsaken idet svenska samhället. Sjukdomen beror på en tilltäppning av hjärtats stora kärl. Att entilltäppning inträffar och en hjärtinfarkt uppstår beror på ateroskleros vilket orsakats avindividens levnadsvanor; tobaksrökning, fysisk inaktivitet, dåliga kostvanor, stress ochövervikt. Tilltäppningen av kärlet leder till ischemi vilket medför bröstsmärta. I detakuta förloppet upplever patienter känslor av stress, nedstämdhet och ilska. Efterutskrivning upplevs blandade känslor av patienterna och en oro skapas över att drabbasav en ny hjärtinfarkt.Syftet: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patienters upplevelser under ochefter en hjärtinfarkt.Metod: Den metod som används till litteraturstudien är enligt Polit & Becks (2014). Tillden kvalitativa litteraturstudien gjordes ett flertal sökningar efter tio kvalitativavetenskapliga studier som genomfördes i databaserna CINAHL och PUBMED.Användning av MeSH- termer och Headings har utnyttjats.Resultat: Patienterna upplever känslomässiga reaktioner efter att ha insjuknat i enhjärtinfarkt. Reaktionerna omfattar både det akuta tillståndet och efterförloppet. Detrespondenterna uppfattade var upplevelser från kropp & själ och upplevelser frånomgivningen. Upplevelser från kropp & själ inkluderar symtom, rädsla och ångest,förändringar, insjuknandet och coping. Upplevelser från omgivningen innefattarpatienternas stöd från anhöriga, patienternas syn på vården samt deras roll iåterhämtningsprocessen. / Background: Heart - and vascular diseases are the most common national disease andthe leading cause of death in Swedish society. The disease occurs due to a blockage ofthe heart's large vessels. The reason that a blockage and a heart attack occur depends onatherosclerosis causes by individual lifestyles that includes smoking, physical inactivity,poor diet, stress and being overweight. The occlusion of the vessel leading to ischemiacauses chest pain. In the acute process the patients experience feelings of stress,depression and anger. After discharge from the hospital the patients experience mixedfeelings and concerns of developing another heart attack.The aim: The aim of this study is to illustrate patients' experiences during and after amyocardial infarction.Methods: The method which is used to the literature study is according to Polit & Beck(2014). To the qualitative literature study was several searches after ten qualitativescientific studies was made conducted by the databases PUBMED and CINAHL.MeSH- terms and Headings have been used.Results: The result shows that patients experience emotional reactions after beingdiagnosed with a myocardial infarction. The reactions include both the acute processand after the illness. The respondents expressed experiences from the body & soul andexperiences from the environment. The experiences from the body & soul includesymptoms, fear and anxiety, changes, becoming ill and coping. Experiences from theenvironment include patients support from relatives and the health care’s affect on theirrecovery.

Den vanligaste dödsorsaken hos kvinnor äldre än 55 år är hjärtinfarkt. Kvinnor insjuknar i regel 10 år senare än män. Olikheter i symtombilden har observerats vilket kan leda till att sjukvård inte uppsöks. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka forskningsfältet med mål att belysa kvinnors upplevelser, tankar och känslor vid hjärtinfarkt med atypiska symtom. Vi vill även undersöka vad som finns skrivet om eventuella konsekvenser vad gäller omvårdnaden/vården pga de atypiska symtomen. Metoden är en litteraturstudie som baseras på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ forskningsansats. Resultatet visar att de flesta kvinnorna inte ansåg sig vara i riskzonen för att drabbas av en hjärtinfarkt. Deras förförståelse och kunskaper om hjärtinfarkt var avgörande när de tolkade och analyserade de atypiska symtom som de upplevde i det akuta skedet. Kvinnorna försökte ofta relatera sina symtom till andra sjukdomstillstånd samt lindra och behandla dessa med egenvårdsåtgärder. I kontakten med sjukvården upplevde kvinnorna ett stort obehag av att inte tas på allvar och vara hörda. Kvinnorna gavs ofta andra diagnoser än hjärtinfarkt vilket skapade frustration och tvivel. / The most common cause of death among women older than 55 years of age is myocardial infarction. Women usually fall ill 10 years later than men. Dissimilarities in symptoms have been observed which can lead to that you are not seeking medical treatment. The aim of this study is to investigate the research field and illuminate women´s perceptions, thoughts and feelings during their myocardial infarction with atypical symptoms. We also want to investigate what is written about the consequences when it comes to caring/nursing when the symptoms are atypical. The method is a literature review, which is based upon 11 articles with a qualitative approach. The results shows that most of the women did not see themselves at risk of having a myocardial infarction. Their pre-understanding and knowledge of myocardial infarction was crucial when they interpreted and analyzed the atypical symptoms that they experienced in the acute phase. Women often tried to relate their symptoms to other illnesses and they also tried to relieve and treat these with self-treatment. In their contact with the medical department women often felt discomfort because they felt that they were not taken serious and were not being listened to. Women were often given other diagnosis than myocardial infarction, which lead to frustration and doubt.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den dominerande dödsorsaken i Sverige. En vanlig hjärt- och kärlsjukdom är hjärtinfarkt vilket drabbade cirka 23 000 personer i Sverige år 2021. Hjärtinfarkt kan uppkomma som en följd av utvecklad ateroskleros som kan orsakas av påverkbara riskfaktorer som rökning, fysisk inaktivitet och hypertoni. En betydande del av omvårdnaden för hjärtinfarktsdrabbade patienter är implementering av livsstilsförändringar vilket kan förhindra en sekundär hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en betydande roll för implementeringen av livsstilsförändringar och en stödjande roll för att patienter ska bibehålla livsstilsförändringar. Syfte: Examensarbetet syftade till att sammanställa patienters erfarenheter av livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Metod: Examensarbetet är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet samlades in genom artikelsökningar i databaserna Cinahl och PubMed och kvalitetsgranskades enligt en mall för kvalitativ forskningsmetodik. Artiklarna analyserades med hjälp av innehållsanalys där mindre textenheter kondenserades och därefter sorterades in i större övergripande kategorier. Resultat: Totalt utgörs resultatet av 13 artiklar där fyra övergripande kategorier utformades: att vara eller inte vara motiverad till livsstilsförändringar, rädslan för ett opålitligt hjärta, vardagens frestelser och prioriteringar och stöd som både främjar och begränsar. Konklusion: Patienter upplevde att motivation, olika begränsningar och stöd har betydelse för livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt. Genom ökad förståelse för patientgruppen kan sjuksköterskan förbättra stödet och därmed den personcentrerade omvårdnaden. / Background: Cardiovascular diseases are the most common cause of death in Sweden. Myocardial infarction is a type of cardiovascular disease which affected approximately 23,000 people in Sweden in 2021. Myocardial infarction can occur as a result of developed atherosclerosis, which is caused by risk factors such as smoking, physical inactivity and dietary habits. A significant part of nursing after myocardial infarction is the implementation of lifestyle changes which can prevent a secondary myocardial infarction. The nurse has a significant role in the implementation of lifestyle changes and a supportive role for patients to maintain lifestyle changes. Aim: The thesis aimed to summarize patients' experiences of lifestyle changes after a myocardial infarction. Method: The thesis is a literature review with a qualitative approach. The results were collected through searches in the databases Cinahl and PubMed. In total, the result consists of 13 articles that are quality reviewed according to a template for qualitative research methodology. The articles were analyzed using content analysis where smaller text units were condensed and then sorted into larger overall categories. Results: Four categories were submerged: to be or not to be motivated to lifestyle changes, the fear of an unreliable heart, everyday temptations and prioritization and support that limit and encourage. Conclusion: Patients experience that motivation, various limitations and support are important for lifestyle changes after a myocardial infarction. Through increased understanding of the patient group, the nurse can improve support and person-centered care.

Bakgrund: Ischemisk hjärtsjukdom är den vanligaste dödsorsaken i hela världen. I Sverige insjuknade år 2019 cirka 24 300 personer i akut hjärtinfarkt. Hjärtinfarkt orsakas av en proppbildning som delvis eller helt täpper igen hjärtats kranskärl. Att insjukna och återhämta sig efter  hjärtinfarkt kan vara komplext och kan upplevas olika hos kvinnor och män.  Syfte: Att belysa kvinnors erfarenheter av återhämtning efter hjärtinfarkt.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie som baserades på nio kvalitativa studier som söktes i databaserna Cinahl och PubMed. Studierna kvalitetsgranskades och analyserades för att vidare bilda huvudkategorier och subkategorier.  Resultat: Analysen resulterade i fyra huvudkategorier och tolv subkategorier. Huvudkategorierna var "Betydelsen av stöd och information", "Känslomässiga reaktioner", "Sexuell ohälsa" och "Anpassning till ett nytt liv".  Konklusion: Återhämtning efter hjärtinfarkt kan vara en utmaning för kvinnor och hinder såsom brist på information och rädsla för återfall försvårar återhämtningen. Fler studier inom området behövs för att bidra till ökad kunskap och förståelse. / Background: Ischemic heart disease is the most common cause of death worldwide. In Sweden 2019, approximately 24 300 people had an acute myocardial infarction. Myocardial infarction is caused by a clot that partially or completly clogs the coronary arteries of the heart. Getting sick and recovering from myocardial infarction can be complex and can be experienced differently by women and men.  Aim: The purpose of the study was to shed light on women´s experiences of recovery after myocardial infarction.  Methods: A qualitative literature study based on nine qualitative studies searched in the databases Cinahl and PubMed. The studies have been reviewed in aspects to their quality and analysed to create main categories and subcategories.  Results: The analysis resulted in four main categories and twelve subcategories. The main categories were "The importance of support and information", "Emotional reactions", "Sexual ill health" and "Adaptation to a new life".  Conclusion: Recovery after myocardial infarction can be a challenge for women and obstacles suck as lack of information and fear of relapse make recovery difficult. More research is needed to contribute to increased knowledge and understanding.

SAMMANFATTNING: Kranskärlssjukdom är en av de vanligaste orsakerna till död globalt. Kunskap idag påvisar att det finns ett antal modifierbara riskfaktorer där sjuksköterskan tillsammans med det multiprofessionella teamet har en nyckelroll i det sekundärpreventiva arbetet. De senaste årens forskning har påvisat att det akuta insjuknandet kan påverkas av inre eller yttre faktorer. Som ett exempel har studier visat att risken att insjukna i en hjärtinfarkt under julhelgen är kraftigt ökad. Syftet med studien var att studera förekomsten av potentiella triggers till hjärtinfarkt under julhelgen som kan ha betydelse för sekundärpreventiv vård. Studien genomfördes med en kvantitativ metod i form av en tvärsnittsstudie. En egenkonstruerad enkät användes för att identifiera förekomsten av aktuella triggers. Respondenterna fick själva uppskatta förekomsten av dessa dygnet innan hjärtinfarkten jämfört med vid ett normaltillstånd. I tillägg efterfrågades orsak till eventuell stress som fritextssvar. Enkäten skickades ut via post till en kohort av 135 deltagare från hela landet. Urvalet var konsekutivt. Alla som insjuknat i hjärtinfarkt med symtomdebut under föregående julhelg och som registrerats i det nationella kvalitetsregistret Riks-HIA och var levande vid tid för datauttag inkluderades. Svarsfrekvensen var 66 procent. Studiens resultat påvisar förekomst av en rad negativa faktorer som sömnlöshet, ökat matintag, lägre grad av fysisk aktivitet samt ökad stress. En liten del uppgav stress som var direkt knuten till julhelgen exempelvis i form av upplevt påtvingat umgänge samt allmänt julstök med matlagning och städning. Slutsatsen är att studien har ökat kunskapen kring i vilken utsträckning patienter har upplevt potentiella triggers dygnet före sitt insjuknande. Framträdande var den psykosociala ohälsan hos den undersökta populationen. Kunskapen om att vissa faktorer kan agera som akuta triggers bör införlivas i den sekundärpreventiva vården. Ett personcentrerat förhållningssätt med personens berättelse i centrum är av stor betydelse för att nå bestående livsstilsförändringar och utarbeta strategier för att undvika nya händelser. / ABSTRACT: Coronary heart disease is one of the most common causes of death worldwide. Knowledge of today demonstrates that there are a number of modifiable risk factors where the nurse together with the multi-professional team has a key role in the secondary preventive work. In recent years, research has shown that the disease can be acutely affected by internal or external factors. For example, the risk of having a heart attack during Christmas holiday is significantly increased. The purpose of the study was to study the occurrence of potential triggers for heart attack during Christmas holiday that may be of importance for secondary preventive care. The study was conducted using a quantitative method as a cross-sectional study. A self-designed survey was used to identify the presence of triggers. The respondents themselves were able to estimate the presence of these the day before the heart attack compared with a normal condition. In addition, the reason for any stress was requested as a free text reply. The questionnaire was sent by post to a cohort of 135 participants from all over the country. The selection was consecutive. All patients with myocardial infarction with a symptom onset during the previous Christmas weekend registered in the national quality register Riks-HIA and was alive at the time of data collection, were included.The response rate was 66 percent. The results of the study show the presence of a number of negative factors such as insomnia, increased food intake, lower degree of physical activity and increased stress. A small number stated stress that was directly linked to the Christmas weekend in the form of experienced forced socialization or caused by general Christmas disturbances such as cooking and cleaning.In our conclusion, the study has increased the knowledge about into what extent patients experience potential triggers the day before their illness. Prominent was the psychosocial ill health of the population studied. The knowledge that certain factors can act as acute triggers should be incorporated into secondary preventive care. A person-centered approach with the person's story at the center, is of great importance for achieving lasting lifestyle changes and developing strategies to avoid new events.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och ambulanssjukvården möter patientgruppen ofta. En akut hjärtinfarkt kan innebära lidande för patienten och det kan påverka hur deras upplevelser och erfarenheter blir av att drabbas. God omvårdnad och vård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt från första samtal till Percutan Coronar Intervention (PCI) är av största vikt för att motverka lidande. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av akut hjärtinfarkt i prehospital miljö. Metod: En systematisk litteraturöversikt har genomförts. Insamlingen av data samlades in i databaserna PubMed, CINAHL, Psychinfo samt att manuella fritextsökningar genomfördes för att utöka sökresultatet. Totalt 15 artiklar valdes ut till studien publicerade mellan 2012– 2022. Resultat: Två huvudkategorier tillsammans med fem underkategorier utgjorde resultatet. Det framkom att patienterna ifrågasatte sina symtom, hade felaktiga föreställningar och kunde tillskriva sina symtom med ofarliga anledningar. Det fanns hjälpande faktorer för att tolka symtomen som allvarliga och upplevelserna av symtom och symtomförlopp skiljdes åt mellan patienterna. Emotionella upplevelser var något som också spelade roll i hur patienternas upplevelser och erfarenheter blev vid en akut hjärtinfarkt. Slutsats: Det finns flertalet upplevelser och erfarenheter som uppkommer i samband med en akut hjärtinfarkt. Det skiljer sig även mellan när, hur och var patienterna söker vård. Ambulanssjuksköterskan behöver fortsatt utbildning i hur patienter upplever och erfar en akut hjärtinfarkt. Förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur patienters upplevelser och erfarenheter är vid hjärtinfarkt i interaktion med ambulanssjukvården. / Background: Myocardial infarction is one of the most common causes of death in the world, and the ambulance service often encounters this group of patients. A myocardial infarction can mean suffering for the patient and it can affect how their experiences are of being affected. Good care and care based on a person-centered approach from the first call to the Percutan Coronary Intervention (PCI) is of the utmost importance to counteract suffering. Aim: To describe patients' experience of an acute myocardial infarction in a prehospital environment. Method: A systematic literature review has been carried out. The collection of data was collected in the databases PubMed, CINAHL, Psychinfo and that manual free text searches were carried out to expand the search results. Totally 15 articles were selected for the study and were published between 2012-2022. Results: Two main categories together with five subcategories made up the result. It emerged that the patients questioned their symptoms, had misconceptions and were able to attribute their symptoms to harmless reasons. There were factors helping to interpret the symptoms as serious and the experiences of symptoms and the course of symptoms differed between the patients. Emotional experiences were something that also played a role in how the patients' experiences turned out during a myocardial infarction. Conclusion: There are several experiences and experiences that arise in connection with a myocardial infarction. It also differs between when, how and where patients seek care. The ambulance nurse needs continued training in how patients experience and the experiences that arise during a myocardial infarction. A suggestion for further research is to see what patients' experiences are like when they have suffered a myocardial infarction and when care takes place in interaction with the ambulance.

I dagens samhälle drabbas ett större antal individer av en hjärtinfarkt varje år. Bland de vanligaste komplikationer som kan uppstå efter en hjärtinfarkt är depression som kan leda till återinsjuknande eller för tidig död. Syftet med denna litteraturstudie var att studera vilka effekter rehabiliteringsprogram har på patienten efter insjuknande i hjärtinfarkt samt se om de minskar graden av depression. Metoden var en systematisk litteraturstudie som utgick från åtta kvantitativa artiklar som kvalitetsbedömdes enligt Goodmans sju steg. Den teoretiska referensramen som användes utgick från Carnevalis modell Dagligt Liv ↔ Funktionellt hälsotillstånd. Resultatet visade effekter vid tre av de olika metoderna; Broschyrer, Heart Manual och Hjärt och Lung Skolan. Effekten var god vid alla tre metoder men de patienter som hade deltagit i Heart Manual och Hjärt och Lung Skolan hade fysiska och psykiska fördelar, mer kunskap om sjukdomen, ökad självkänsla, snabbare återhämtning samt upplevde sig ha uppnått god hälsa snabbare. Detta kunde mätas med hjälp av Hospital Anxiety and Depression Scale och The Dartmouth Primary Care Cooperative Information Projects skalor. / In today's society, each year a bigger number of individuals are striken by a myocardial infarction. The most common complication after a myocardial infarction is, among others, depression that can lead to falling ill again or a too early death. The aim of this literature study was to study which effects rehabilitation programmes had on the patient, after becoming ill in a myocardial infarction, and to see if they decrease the degree of depression. The method used was a systematic literature study, conducted on eight quantitative articles that were quality assessed and analysed following Goodman’s seven stages. Carnival’s model of Daily Lives ↔ Functional Health State was the theoretical frame of reference that was used. The result showed effects in three of the different methods; Brochures, Heart manuals and the Heart and Lung School. The effects was good in all three methods, but those patients who had participated in the Heart manual and Heart and Lung School had; greater physical and psychic advantages, more knowledge about the disease, increased selfesteem, more rapid recovery and experienced better health sooner than their counterpart. This could be measured by means of Hospital Anxiety and Depression Scale and The Dartmouth Primary Care Cooperative Information Projects scales.

Trots att hjärtinfarkt fortfarande är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken ständigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt med fokus på upplevelse av mening, lidande och den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjälpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begränsningar, oro inför framtiden, rädsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förändrat självförtroende. I relationen med sjuksköterskan upplevde patienterna stöd och trygghet men likaså att de inte blev sedda eller att utrymme inte gavs för deras existentiella funderingar. Det är av vikt att sjuksköterskan har förståelse för patientens upplevelse då detta möjliggör en individanpassning av omvårdnaden och skapar mer gynnsamma förutsättningar för sjuksköterskan att identifiera patientens resurser och förmåga till egenvård. / Despite the fact that myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden, the numbers of survivors have constantly increased over the last decade. The aim of this systematic literature review was to explore the patient´s experience of having a myocardial infarction with focus on the experience of meaning, suffering and the human to human relationship with the nurse. A modified version of Goodman´s seven steps was used as method. The results showed that a spiritual conviction could guide the patient to find meaning in the situation. The patients experienced suffering in terms of fatigue, physical limitations, anxiety about the future, fear of death, loss of control and changed self-esteem. In the human to human relationship with the nurse, patients experienced support and safety but also that they were not really acknowledged by the health-care personnel, neither that any space were given for their existential reflections. Understanding patient´s experience makes it possible for the nurse to individualize care and identify the patient´s resources and ability to self-care.