No description available.

Bakgrund: Att få en bröstcancerdiagnos innebär för de flesta en omvälvande tid i livet. Som sjuksköterska kan man komma att möta dessa kvinnor i alla vårdsammanhang. Det är därför viktigt att kunna skapa relationer där patientens behov synliggörs. Sjuksköterskan bör se patienten som en individ för att kunna ge personcentrerad omvårdnad, annars riskerar patienten att bli reducerad till en i mängden vilket kan leda till onödigt lidande. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka på vilket sätt den vårdande relationen har betydelse för patientens upplevelse av omvårdnad hos bröstcancerdrabbade kvinnor. Metod: Till litteraturstudien valdes en kvalitativ ansats. Tretton artiklar inkluderades i resultatet. Databaserna CINAHL och PubMed användes i litteratursökningen. SBU:s mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik användes och analysen utfördes med Popenoe m.fl. (2021) metod för analys.Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier: Tillgänglighet (Etablera en relation, Sjuksköterskan som vägledare), Stöd (Sjuksköterskan som stöd, När stödet blir en börda, Att tolka det osagda, Hopp och humor) och Information (Personcentrerad information, Rätt till sanningen). Konklusion: Sjuksköterskan har ett omfattande ansvar i att skapa en relation till patienten där sjuksköterskan ser människan bortom sjukdomen. Genom att vara tillgänglig kan sjuksköterskan anpassa stöd och information till människan som vårdas.

Trots att hjärtinfarkt fortfarande är den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige har överlevnadsstatistiken ständigt ökat under det senaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka patientens upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt med fokus på upplevelse av mening, lidande och den mellanmänskliga relationen med sjuksköterskan. En modifierad version av Goodmans sju steg nyttjades som metod. Resultatet visar att en andlig övertygelse hos patienten kan hjälpa denne att finna mening med sitt insjuknande. Patienterna upplevde lidande i form av fatigue, fysiska begränsningar, oro inför framtiden, rädsla inför döden, förlust av kontroll samt ett förändrat självförtroende. I relationen med sjuksköterskan upplevde patienterna stöd och trygghet men likaså att de inte blev sedda eller att utrymme inte gavs för deras existentiella funderingar. Det är av vikt att sjuksköterskan har förståelse för patientens upplevelse då detta möjliggör en individanpassning av omvårdnaden och skapar mer gynnsamma förutsättningar för sjuksköterskan att identifiera patientens resurser och förmåga till egenvård. / Despite the fact that myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden, the numbers of survivors have constantly increased over the last decade. The aim of this systematic literature review was to explore the patient´s experience of having a myocardial infarction with focus on the experience of meaning, suffering and the human to human relationship with the nurse. A modified version of Goodman´s seven steps was used as method. The results showed that a spiritual conviction could guide the patient to find meaning in the situation. The patients experienced suffering in terms of fatigue, physical limitations, anxiety about the future, fear of death, loss of control and changed self-esteem. In the human to human relationship with the nurse, patients experienced support and safety but also that they were not really acknowledged by the health-care personnel, neither that any space were given for their existential reflections. Understanding patient´s experience makes it possible for the nurse to individualize care and identify the patient´s resources and ability to self-care.

Bakgrund: Våld i nära relationer är ett globalt samhällsproblem och drabbar främst kvinnor. Våldet kan ha olika uttryck och är förödande för den utsatte. Som sjuksköterska finns det ett stort ansvar att uppmärksamma dessa kvinnor och erbjuda en hjälpande hand. Dock är mörkertalet stort och många kvinnor får aldrig den hjälp som de behöver. Syfte: Att beskriva kunskapsläget om sjuksköterskors upplevelse och erfarenheter av att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Metod: En strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologin som används vid systematiska översikter. Litteraturstudien baseras på tolv utvalda artiklar, tio är kvalitativa och två är kvantitativa. Sökningarna gjordes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Dataanalysen resulterade i en huvudkategori med två kategorier samt sju underkategorier. Huvudkategorin Det är personligt har kategorierna Begränsningar i mötet samt Främjande i mötet. Mötet påverkade sjuksköterskorna på ett personligt plan. Något som kunde begränsa sjuksköterskan i mötet var en bristande kunskap, känslomässig börda, tystnadskulturer och normer samt etiska konflikter. Det som kunde främja mötet var erfarenhet och kunskap hos sjuksköterskorna, en välvilja och förståelse samt ett organisatoriskt stöd. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att möta kvinnor utsatta för våld i nära relationer påverkade dem personligen och mötet väckte olika känslor. Aspekter i samhället och på arbetsplatsen påverkade sjuksköterskors upplevelse och kunde skapa etiska konflikter. / Background: Intimate partner violence is a social problem globally and mainly affetcs women. The violence can have different expressions and is devastating for the victim. As a nurse, there is a great responsibility to notice these women and offering a helping hand. However, the numbers of unreported cases is large and many women never get the help they need. Aim: To describe the state of knowledge about nurses' experiences of encountering women exposed to intimate partner violence. Method: A structured literature study with elements of the methodology used in systematic reviews. The literature study is based on twelve selected articles, ten are qualitative and two are quantitative. The searches were made in the databases CINAHL and PubMed. Results: The data analysis resulted in a main category with two categories with seven subcategories. The main category It´s personal has the subcategories Restrictions in the meeting and Promotion in the meeting. The meeting affected the nurses on a personal level. Something that could limit the nurse in the meeting was a lack om knowledge, emotional burden, culture of silence and norms as well as ethical conflicts. What could promote the meeting was the experience and knowledge of the nurses, goodwill and understanding as well as organizational support. Conclusions: Nurses felt that meeting women exposed to intimate partner violence affected them personally and the meeting evoked different emotions. Aspects in society and in the workplace influenced nurses´experience and could create ethical conflicts.