The aim of this study has been to investigate actors’ methods for acquiring information that is necessary for their profession, with a focus on the more random methods they might possibly use. The study is based on the following questions: What information needs do actors have in relation to their profession? Which methods do actors use to procure information? Which information systems do actors use? What role does the library play in the actors’ acquisition of information? Through an interview study with 10 informants a picture is formed of the actors’ information behavior. With the help of theoretical ideas regarding random methods of acquisition, we describe which information needs actors have and how they acquire that information. They primarily use a constant gathering of information or, as they choose to call it, inspiration. It turns out that what they consider to be of greatest importance considering inspiration is to have access to their own innermost, their inner voice and their own experience. Therefore they gather sources of inspiration sometimes at apparently illogical places, through social contacts, studies of human behavior, other theater productions, libraries, a ride in the public transportation system, or a visit to a café. The informants are positive towards their experience with libraries as institutions. They reveal that they often utilize library resources in their information and inspiration gathering. Even though not all informants are active library users, they have all at least once been that. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this thesis is to show students’ information behaviour in everyday life and towards the Student Union of Borås. Methods of active information seeking and more random information encountering as well as information ignorance are of interest. The study focused on three issues; the first was to examine what information behaviour the students presented while acquiring information in their everyday life. The second was to find out what information behaviour the students had to acquire information from the Student Union of Borås. The third was what barriers prevented information from the Student Union of Borås from reaching the students and how the students would prefer to get information. The theoretical framework was a combination of Tom Wilson’s theories of Information Behaviour, Carol C. Kuhlthau’s model of the Information Search Process, Sanda Erdelez’s concept Information Encountering, Donald O. Case’s study of the concept information avoidance, ignorance and filtering and Michael Buckland’s list of information barriers. With a combination of methods, a questionnaire and qualitative interviews with 8 respondents the study was carried through. The analysis of the empirical material was conducted by comparing the respondents’ statements with the combined theoretical framework. The result of the study shows that the students combined methods of active information seeking, random information encountering and information ignorance in their everyday life as well as towards the Student Union of Borås. The study also shows that the most important part in removing information barriers between the Student Union and the students were to make the Student Union an interesting source of information, and that the students wanted the information in the easiest way possible, on their terms. A well functioning and updated webpage was one of the top priorities identified in this study.

Bakgrund   Sedan mitten av 1990-talet har dödligheten av hjärtinfarkt halverats tack vare forskning kring hjärt- och kärlsjukdomar. Då flera studier visar att många patienter som överlever en hjärtinfarkt upplever lågt välbefinnande behöver dessa stöd i sin återhämtningsprocess. Syfte Syftet var att belysa betydelsefulla faktorer vid bemötandet av patienter under återhämtningsprocessen efter hjärtinfarkt, detta ur ett patientperspektiv. Metod   En litteraturstudie har gjorts utifrån tio kvalitativt vetenskapliga artiklar  hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Efter att kritiskt ha granskat artiklarnas resultat sammanfördes dessa i en översiktstabell. Utifrån detta identifierades återkommande nyckelord, vilka alla svarade på syftet, för att därefter sammanställas under fem kategorier.                              Resultat  De fem kategorier som framkom är: Kunskap och information, Acceptans och hanteringsstrategier, Den upplevda kroppen, Goda sociala relationer och Existentiell mening. Resultatet visar att patienter som överlevt en hjärtinfarkt är i stort behov av relevant kunskap och information, såväl verbal som skriftlig sådan. Även acceptans är väsentligt liksom möjligheten att skapa strategier för att kunna hantera den förändrade livssituationen. Genom familj och vänner men även genom medpatienter med liknande upplevelser visar sig goda sociala relationer ha stor betydelse för patienterna. Slutligen visar resultatet hur känslan av hopp och existentiell mening är ett viktigt stöd för en positiv återhämtningsprocess. Diskussion Diskussionen har berört de fem kategorierna utifrån såväl tidigare relevant forskning som Antonovskys teoribildning om Känsla av sammanhang, KASAM. Sjuksköterskor kan bidra till en god återhämtningsprocess genom att öka patienters kunskap och stärka förmågan att acceptera för att de ska kunna få en ökad förståelse och begriplighet för sitt aktuella hälsotillstånd. Verktyg och strategier för livsstilsförändringar bör erbjudas vilket kan underlätta för patienterna att kunna hantera sin situation. Dessutom ska sjuksköterskan inge stöd och hopp för att öka känslan av meningsfullhet. / Background  Thanks to cardiovascular science, myocardial infarction has been halved by fifty percent since the 1990’s. However, many studies show that the majority of the ones who survive from a myocardial infarction experience low levels of wellbeing why support is needed in the process of recovery. Aim The aim of this study was to illuminate significant factors in the encounter of patients recovering from a myocardial infarction, from a patient’s perspective Methods  A literature review was made based on ten qualitative, scientific articles retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The contents of the                     articles were critically reviewed and put together in an overview table. Accordingly to the results of the studies significant keywords were identified and compiled into five categories. Results The five categories is: Knowledge and information, Acceptance and strategies, Experience of the body, Significant social relations and Existential meanings. The findings show that patients who survives a myocardial infarction is in great need of relevant knowledge and information, both verbally and in writing. Acceptance and strategies is important to handle the life changing factors. The result shows that social relations like family and friends, as well as other patients with similar experiences, also has a significant impact on the patients. Finally, hope and the experience of living a meaningful life is an important support in a positive process of recovery. Discussions The five categories have been discussed by previous, significant science and the theoretical base Sense of coherence, by Antonovsky. To achieve a positive process of recovery nurses can help patients by increasing their knowledge and strengthening their ability to accept and understand the new state of health. Life changing tools and coping strategies should be provided by nurses as well as giving hope and support to facilitate the situation and increase the experience of a meaningful life.

Bakgrund: Personer med psykisk ohälsa har ofta även en somatisk samsjuklighet. Forskning har visat att patienter med psykisk ohälsa ofta upplever sig orättvist behandlade och missförstådda när de söker somatisk vård. Ett bra bemötande är en förutsättning för skapandet av en vårdande relation vilket utgör grunden för en god omvårdnad. Bemötandet har även betydelse för patientens hälsa, följsamhet för behandling och upplevelse av vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer av betydelse för bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk vård ur sjuksköterskans perspektiv. Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar. Såväl kvantitativa som kvalitativa artiklar inkluderades. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I resultatet framkom att faktorer som hade betydelse för bemötandet kunde delas in i tre teman: attityder, faktorer kopplade till patientmötet och faktorer kopplade till organisation. Såväl positiva som negativa attityder till patienter med psykisk ohälsa framkom. Faktorer som kunde kopplas till patientmötet var oro och rädsla, komplex kommunikation, samt otillräcklig kompetens. Faktorer som koppades till organisationen var miljö, tid och resurser, stöd samt prioritering av somatisk vård. Slutsats: Slutsatser som kan dras av studien är att det finns ett antal olika faktorer som kan ha betydelse för bemötandet, samt att det finns utrymme för förbättringar. Viktiga förbättringsområden som framkom är sjuksköterskors attityder och kompetens. Resultatet tyder även på att organisationen inom den somatiska vården inte är anpassad för vård och bemötande av patienter med psykisk ohälsa. / Background: People with mental health problems often have a somatic comorbidity. Research shows that patients with mental health problems often experience that they are treated unfairly and being misunderstood when seeking somatic care. Good encountering is a prerequisite for the creation of a caring relationship which forms the foundation for good care. Encountering also affect the patient's health, compliance, and experience of care. Aim: The aim was to illuminate factors of significance for the encountering of patients with mental health problems in somatic care from nurse’s perspective. Method: A literature review based on 15 articles with both quantitative and qualitative design. Searches were made in the databases PubMed and Cinahl. Result: Factors of significance for encountering could be divided into three themes: attitudes, factors related to the patient meeting and factors related to organization. Both positive and negative attitudes to patients with mental health emerged. Factors related to the patient meeting were anxiety and fear, complex communication, and insufficient skills. Factors related to organization were environment, time and resources, support and prioritization of somatic care. Conclusion: Conclusions that may be drawn from this study are that several different factors may be relevant to encountering, and that there is room for improvement. Important areas of improvement that emerged are nurse´s attitudes and competence. The result also indicates that the organization within somatic care is not adapted to the care and encountering of patients with mental health problems.

Bakgrund: Våld i nära relationer mot kvinnor involverar fysiskt, psykiskt, sexuellt och materiellt våld och sker oftast i det egna hemmet. Våldet påverkar både den psykiska och fysiska hälsan och konsekvenser kan bland annat ses i form av stress, depression, ångest, kronisk smärta och huvudvärk. Sjuksköterskor har en viktig rollvid identifierandet av kvinnor vilka blivit utsatta för våld och arbetet kan stärkas genom personcentrerad vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor påakutmottagningar. Metod: Induktiv litteraturöversikt med kvalitativ design baserad på 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna har analyserats utifrån Fribergs (2017) fem steg. Resultat: Resultatet bildade tre huvudkategorier och åtta subkategorier vilka var; Kunskapsläge (god utbildning, rutiner och verktyg, osäkerhet kring ansvar). Arbetsmiljö (inverkan på arbetet, stöd på arbetsplatsen, tiden påverkar insatsen) och Egenskaper (attityder i bemötandet, känslor i mötet). Slutsatser: Kunskap, utbildning, rutiner samt tid var viktigt för sjuksköterskor i möte med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Sjuksköterskors attityder och arbetsmiljö hade också påverkan. Resultatet kan öka insikten kring olika hinder och belysa organisatoriska förbättringar. / Background: Intimate partner violence against women involves physical, psychological, sexual, and material violence and usually occurs in one's own home. Violence affects both mental and physical health and consequences can be seen in theform of stress, depression, anxiety, chronic pain and headaches. Nurses play animportant role in identifying women who have been victims of violence and the work can be strengthened by person-centred care. Aim: To describe nurse's experience of meeting women who are victims of violence inemergency rooms. Method: Inductive literature review with qualitative design based on 11 scientificarticles. The articles have been analysed using Friberg's (2017) five steps. Result: The result formed three main categories and eight subcategories which were; Knowledge situation (good education, routines and tools, uncertainty aboutresponsibility). Work environment (impact on the work, support in the workplace, time affects the effort) and Characteristics (attitudes in the treatment, emotions in themeeting). The nurse's experienced state of knowledge, the nurse's experienced working environment and the nurse's experienced own valuations. Eight subcategories were created: Education and knowledge, workplace routines and tools, work environment, time, Support, attitudes, and emotions. Conclusions: Knowledge, training, routines and time were important for the nurse's in meeting with women exposed to intimate partner violence. The nurse's attitudes and working environment also had an impact. The results can increase insight into various obstacles and highlight organizational improvements.

No description available.

Bakgrund: Att leva utan våld och diskriminering är en grundläggande mänsklig rättighet. Utsatthet för våld i nära relation orsakar negativa hälsokonsekvenser däribland depression, ångest samt en ökad känsla av skam. Kvinnor som varit med om våld i nära relation tenderar att söka vård för kroniska eller akuta skador orsakat av våldet. Det är betydelsefullt att sjuksköterskan är bekväm i den professionella rollen för sjuksköterska-patientrelationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relation upplever bemötandet i vården. Metod: Den kvalitativa litteraturöversikten genomfördes med originalartiklar, med kvalitativ ansats. Analysförfarandet var en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens analys urskilde två kategorier: 1) Hälso- och sjukvårdspersonalens faktorer och egenskaper med underkategorierna: trygghet och tillit; lyssna; attityder samt; icke-påverkbara faktorer. 2) Samtalet och dess innehåll med underkategorierna: stöd och information; att få frågan samt; tid och rum. Slutsats: Mötet med hälso- och sjukvårdspersonal kan inge känsla av tillit och trygghet men även förstärka känslan av skam. Genom att inte skuldbelägga samt avsätta tid till kvinnan minskar känslan av skam. Vidare forskning bör fokusera på hinder för sjuksköterskor i bemötandet med offer för våld i nära relation. / Background: Living without violence and discrimination is a fundamental human right. Exposure to intimate partner violence causes negative health consequences including depression, anxiety and an increased sense of shame. Women who have experienced intimate partner violence tend to seek treatment for chronic or acute injuries caused by the violence. It is important that the nurses are competent in their professional role in order to foster the nurse-patient relation. Aim: The aim of this study was to investigate how women who have been exposed to intimate partner violence experience healthcare encounter. Method: The qualitative literature review was implemented with original articles, with a qualitative approach. The analysis procedure was a qualitative content analysis. Results: The analysis of the study distinguished two categories: 1) The healthcare professional factors and characteristics with the subcategories: safety and trust; listening; attitudes and; non-influencing factors. 2) The conversation and its content with the subcategories: support and information; to receive the question and; time and space. Conclusion: Meeting with healthcare professionals can generate a feeling of trust and safety, however, it can also increase a feeling of shame. When the healthcare professional does not impose guilt upon the woman and provides the time necessary, the feeling of shame is reduced. Further research should focus on the barriers for nurses in dealing with victims of intimate partner violence.

Introduktion: Våld i nära relationer är ett samhällsproblem som resulterar i allvarliga konsekvenser. Var tredje kvinna i världen drabbas av fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. I Sverige har under 2022 mer än 38 000 misshandelsbrott mot kvinnor rapporterats. Hälso- och sjukvårdspersonal har en viktig roll i att upptäcka och stödja våldsutsatta kvinnor. Syfte: Att beskriva röntgensjuksköterskans roll i att identifiera och bemöta våldsutsatta kvinnor i nära relationer. Metod: Denna studie har genomförts som en allmän litteraturöversikt där data samlades in från två olika databaser, PubMed och CINAHL. Tolv vetenskapliga kvalitativa och kvantitativa studier kvalitetsgranskades, analyserades och presenterades i form av tre kategorier. Resultat: De kategorier som uppkom i resultatet var identifikation av våldets struktur och sammansättning, hinder för upptäckt och bemötandet av våldsutsatta. Resultatet visade att våldsrelaterade fysiska skador uppstår oftast i huvudet, nacken och övre extremiteter. Dessa skador varierar beroende på våldets mekanism och allvarlighetsgrad. Psykiskt våld påverkar kvinnors välmående. Det har visat sig att brist på kunskap, riktlinjer och tid kan hindra våldsutsatta kvinnor och vårdpersonal från att arbeta mot våldsutsatthet. Ett empatiskt och respektfullt bemötande ansågs vara viktigt gentemot våldsdrabbade kvinnor. Slutsats: Kunskap om hur fysiskt och psykiskt våld visar sig är avgörande för upptäckt och hantering av våldsutsatthet. Dessutom kan ett empatiskt bemötande hjälpa våldsutsatta kvinnor att känna sig trygga och villiga att prata om sin utsatthet. Det är viktigt att ha tydliga rutiner och riktlinjer som främjar bättre arbetssätt och säkerställer att adekvata åtgärder vidtas. / Introduction: Violence in close relationships is a problem in society that results in serious consequences. Every third woman in the world suffers from physical, psychological or sexual violence. In Sweden, during 2022, more than 38,000 crimes of assault against women have been reported. Healthcare professionals have an important role in detecting and supporting abused women. Purpose: To describe the radiographer’s role in identifying and encountering abused women in close relationships. Method: This study has been conducted as a general literature review where data were collected from two different databases, PubMed and CINAHL. Twelve scientific qualitative and quantitative studies were quality reviewed, analyzed and presented in the form of three categories. Results: The categories that emerged in the results were identification of the structure and composition of the violence, barriers to detection and encountering victims of violence. The results showed that violence-related physical injuries occur most often in the head, neck and upper extremities. These injuries vary depending on the mechanism and severity of the violence. Psychological violence affects women's well-being. It has been shown that a lack of knowledge, guidelines and time can prevent abused women and healthcare professionals from working against violence. An empathetic and respectful encounter was considered important towards women affected by violence. Conclusion: Knowledge of how physical and psychological violence manifests is crucial for the detection and management of violence. In addition, an empathetic encounter can help abused women feel safe and willing to talk about their situation. It is important to have distinct routines and guidelines that promote better working methods and ensure that adequate measures are taken.