I bakgrunden förklaras att årligen drabbas ett stort antal människor av hjärtinfarkt. Sjukdomen inträffar ofta plötsligt och påverkar stora delar av patientens liv. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap kring hur patienten upplever sjukdomen för att kunna ge vård utifrån ett patientperspektiv. Syftet med studien var därmed att beskriva hur patienter upplever att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturbaserad studie där kvalitativ forskning analyserats. Resultatet sammanställdes i fyra olika teman: Ett förändrat och hotat liv, rädslan för en ny hjärtinfarkt, Livsstilsförändringars påverkan på stress och välbefinnande samt känslan av sårbarhet och brist på individanpassad vård. Livet efter en hjärtinfarkt upplevdes som förändrat. Patienterna såg inte på sig själv och sin kropp på samma sätt som tidigare. Betydelsen av stöd ansågs som viktigt i återhämtningsprocessen, dock sågs sjukvårdens stöd stundtals som bristande. Vissa patienter upplevde förändringarna i livet som positiva och som vägen till ett förbättrat liv. Slutsatsen är att upplevelserna tiden efter hjärtinfarkten är individuella, därmed bör vården vara individanpassad för att uppnå så bra vård som möjligt. Vården bör fokusera på att hjälpa patienterna att hantera vardagliga situationer. / In the background it is explained that every year a large number of people suffer from a heart attack. The disease often occurs very sudden and affects the patients life in many ways. As a nurse it’s very important to have knowledge about how the patient experiences the disease and to be able to give the right treatment from a patient perspective. The purpose with this study was by that to describe how patients experience to have suffered a heart attack. The method is a literature based study where qualitative research has been analyzed. The result was then complied into four different themes, A changed and threatened life, the fear of another heart attack, lifestyle changes impact on stress and well-being and the sense of vulnerability and lack of individualized care The life after a heart attack was seen as altered. Patients did not look at themself and there body in the same way as before. The importance of support was considered significant in the recovery process, though the support provided by health care was sometimes vied as insufficient. Some patients experienced the changes in life as positive and as the road to a new improved life. The conclusion is that the experiences from the time after a heart attack is individual and thereby should the healthcare be adapted for individuals to achieve as good healthcare as possible. The healthcare should focus on helping the patients dealing with everyday situations.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Hjärt-kärlsjukdom ansågs länge vara ett manligt problem, så det finns därför inte lika mycket forskning om kvinnor och hjärtinfarkt. Symtomen hos kvinnor är mer diffusa och svårtolkade än hos män. Som sjuksköterska är det viktigt att förstå hur kvinnor upplever en hjärtinfarkt för att kunna hjälpa och minska deras lidande. Syfte: Att studera kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt samt att undersöka hur deras livsvärld påverkas. Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats med ett livsvärldsperspektiv. Tio artiklar analyserades utifrån Graneheim & Lundmans (2004) kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde sex olika kategorier. De var: Kvinnors beslut att söka vård, Behovet av kontroll, Upplevelsen av stöd och brist på stöd, Upplevelsen av en förändrad livsvärld, Förnekelse och Livsstilsförändring. Slutsatser: Det framkom att kvinnor med hjärtinfarkt hade en tendens att inte söka vård i tid. Kvinnornas hälsa påverkades av upplevelsen av stöd.  Ett positivt stöd genom rehabilitering, nätverk och samtal ökade välbefinnandet. Kvinnorna upplevde rädsla som hämmade dem i deras vardag. Kvinnorna ifrågasatte meningen med livet, vilket ledde till en existentiell osäkerhet. Insikten om livets sårbarhet gjorde att de omvärderade sina liv och använde hjärtinfarkten som starten till en positiv nyorientering.

<p>Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ”klassiska” symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes. Vetenskapliga artiklar söktes och fyra teman identifierades. Resultat: De identifierade teman bidrog till att skapa en bild över kvinnors behov av stöd och information. Det framkom även att kvinnor har svårigheter att hantera psykologiska problem samt att de upplever ett själsligt och kroppsligt lidande. Vissa drabbade kvinnor tenderade att dölja eller minimera sina symtom. Brist på adekvat information var framträdande och kunde bero på felaktiga föreställningar om att endast män drabbas av akut hjärtinfarkt.</p><p>Sammanfattning: Resultatet visar att drabbade kvinnor har ett stort behov av stöd och information för att kunna bemästra sin livssituation.</p> / <p>Background: Myocardial infarction has earlier been regarded as a disease that has struck mainly men. Research has in the recent years indicated that also women suffer from myocardial infarction, although they often show different symptoms compared to men. This</p><p>has caused incorrect diagnosis and treatment of women who suffer from myocardial infarction. Aim: The aim was to describe women’s experiences in relation to their myocardial infarction.</p><p>Method: A literature review was carried out with the intention to describe women’s experiences of myocardial infarction. Scientific articles were sought and four main themes and seven subthemes were identified. Result: The identified themes helped create an image of the women’s needs of support and information following myocardial infarction. It also emerged that the women experienced difficulties managing psychological issues and also that these women experience a suffering. Some affected women tended to hide or minimize their</p><p>symptoms. The lack of adequate information was prominent and was mainly caused by false conceptions that only men suffer from myocardial infarction. Conclusion: The result indicates that the affected women are in great need of support and information in order to cope with their lived situation.</p>

<p> </p><p>För många personer som drabbas av hjärtinfarkt är det en traumatisk upplevelse och det kan också förekomma problem i dagliga livet lång tid efter infarkten. Syftet med studien var att analysera och beskriva upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt utifrån levd erfarenhet. Datamaterialet har utgjorts av självbiografier och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalysmetod. Samtliga självbiografier var skrivna av män. Resultatet utgörs av fyra huvudkategorier; <em>Insjuknandet, Vårdrelationen, Behov </em>och<em> Bemästring.</em> Informanterna hade inte kontroll över sin situation vid det akuta omhändertagandet och de kände sig utlämnade till sjukvårdspersonalen. Upplevelserna var också positiva, så som att kunna lämna över ansvaret för sin hälsa till vårdpersonalen och känna välbehag, trots sin utsatta situation. Det fanns behov av att dela erfarenhet med personer som drabbats av hjärtinfarkt och också behov av professionell närhet och distanserad närhet och de hanterade sin situation genom att se framåt, att anpassa sig och ta ett steg i taget.</p><p> </p> / <p>Being suffered by myocardial infarction is for many people a traumatic experience and problems can also occur in the daily life, for a long time after the infarction. The aim of the study was to analyse and describe experiences when suffering a myocardial infarction, by lived experience. Autobiographies were used to collect data. Data were analysed using qualitative content analysis. All of the autobiographies were written by men. The result is represented by four main categories; <em>Become ill, The caring relation, Needs </em>and<em> Coping</em>. In the acute care the informants’ did not have control of their situation and they had a feeling of being deserted to the caring staff. The experience could also be positive, like the possibility to be able to leave the responsibility for their health to the caring staff. There was a need of sharing experiences with fellow patients and there was also a need for professional nearness and distanced nearness and they coped with the situation by looking forward, to adjust oneself and to take one step at the time.</p>

No description available.

Bakgrund   Sedan mitten av 1990-talet har dödligheten av hjärtinfarkt halverats tack vare forskning kring hjärt- och kärlsjukdomar. Då flera studier visar att många patienter som överlever en hjärtinfarkt upplever lågt välbefinnande behöver dessa stöd i sin återhämtningsprocess. Syfte Syftet var att belysa betydelsefulla faktorer vid bemötandet av patienter under återhämtningsprocessen efter hjärtinfarkt, detta ur ett patientperspektiv. Metod   En litteraturstudie har gjorts utifrån tio kvalitativt vetenskapliga artiklar  hämtade från databaserna Cinahl och PubMed. Efter att kritiskt ha granskat artiklarnas resultat sammanfördes dessa i en översiktstabell. Utifrån detta identifierades återkommande nyckelord, vilka alla svarade på syftet, för att därefter sammanställas under fem kategorier.                              Resultat  De fem kategorier som framkom är: Kunskap och information, Acceptans och hanteringsstrategier, Den upplevda kroppen, Goda sociala relationer och Existentiell mening. Resultatet visar att patienter som överlevt en hjärtinfarkt är i stort behov av relevant kunskap och information, såväl verbal som skriftlig sådan. Även acceptans är väsentligt liksom möjligheten att skapa strategier för att kunna hantera den förändrade livssituationen. Genom familj och vänner men även genom medpatienter med liknande upplevelser visar sig goda sociala relationer ha stor betydelse för patienterna. Slutligen visar resultatet hur känslan av hopp och existentiell mening är ett viktigt stöd för en positiv återhämtningsprocess. Diskussion Diskussionen har berört de fem kategorierna utifrån såväl tidigare relevant forskning som Antonovskys teoribildning om Känsla av sammanhang, KASAM. Sjuksköterskor kan bidra till en god återhämtningsprocess genom att öka patienters kunskap och stärka förmågan att acceptera för att de ska kunna få en ökad förståelse och begriplighet för sitt aktuella hälsotillstånd. Verktyg och strategier för livsstilsförändringar bör erbjudas vilket kan underlätta för patienterna att kunna hantera sin situation. Dessutom ska sjuksköterskan inge stöd och hopp för att öka känslan av meningsfullhet. / Background  Thanks to cardiovascular science, myocardial infarction has been halved by fifty percent since the 1990’s. However, many studies show that the majority of the ones who survive from a myocardial infarction experience low levels of wellbeing why support is needed in the process of recovery. Aim The aim of this study was to illuminate significant factors in the encounter of patients recovering from a myocardial infarction, from a patient’s perspective Methods  A literature review was made based on ten qualitative, scientific articles retrieved from the databases Cinahl and PubMed. The contents of the                     articles were critically reviewed and put together in an overview table. Accordingly to the results of the studies significant keywords were identified and compiled into five categories. Results The five categories is: Knowledge and information, Acceptance and strategies, Experience of the body, Significant social relations and Existential meanings. The findings show that patients who survives a myocardial infarction is in great need of relevant knowledge and information, both verbally and in writing. Acceptance and strategies is important to handle the life changing factors. The result shows that social relations like family and friends, as well as other patients with similar experiences, also has a significant impact on the patients. Finally, hope and the experience of living a meaningful life is an important support in a positive process of recovery. Discussions The five categories have been discussed by previous, significant science and the theoretical base Sense of coherence, by Antonovsky. To achieve a positive process of recovery nurses can help patients by increasing their knowledge and strengthening their ability to accept and understand the new state of health. Life changing tools and coping strategies should be provided by nurses as well as giving hope and support to facilitate the situation and increase the experience of a meaningful life.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige.   Varje år insjuknar cirka 30 500 män och kvinnor, varav 8 500 avlider.   Hjärtinfarkt uppstår när blodtillförseln till hjärtats kranskärl har varit   avstängt i mer än 20 minuter, vilket leder till en irreversibel   hjärtmuskelskada. Ateroskleros, med flera livsstilsrelaterade riskfaktorer,   är den vanligaste bakomliggande orsaken till att personer insjuknar.   Omvårdnaden kring dessa patienter ser olika ut beroende på var i   sjukdomsförloppet de befinner sig men syftar till att förebygga riskfaktorer,   motivera till livsstilsförändringar och egenvård samt ge stöd utifrån   patientens behov.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet efter hjärtinfarkten. Metod: Tio vetenskapliga artiklar ligger till grund för denna   litteraturöversikt. Artiklarna kvalitetsanalyserades först för att sedan   sammanställas till nya uppkomna teman efter de likheter som framkom i deras resultatdelar.  Resultat: Resultatet visar på hur livet efter hjärtinfarkten förändrades och hur   det sociala nätverket och sjukvården påverkade patienternas återhämtning. Detta redovisas under följande sex teman och ett subtema: Sjukdomens inverkan på livet med subtemat Ökad kroppsmedvetenhet och förändrade emotioner, Omvärdering av livet, Att söka förståelse kring sjukdomens uppkomst, Det sociala nätverkets betydelse för återhämtning, Upplevelser av sjukvårdens stöd och information och Upplevelser av att göra livsstilsförändringar.  Diskussion: Resultatet diskuteras både utifrån patientens och sjuksköterskans perspektiv, med Orems omvårdnadsteori som teoretisk utgångspunkt. Patientdelaktighet främjas när sjuksköterskan tillsammans med patienten planerar omvårdanden utifrån patientens perspektiv, kunskap och behov. Sjuksköterskan innehar genom sin utbildning specifik kunskap i omvårdnad och är den som ska stödja patienten till en ökad egenvårdskapacitet. / Background: Myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden. Every year approximately 30 500 men and women suffer from the disease, of which 8 500 decease. A myocardial infarction occurs when the blood supply to the coronary arteries has been turned off for more than 20 minutes, which leads to an irreversible myocardial damage. Atherosclerosis, with several lifestyle-related risk factors, is the most common underlying cause for falling ill. The provided nursing care for these patients varies depending on where in the course of the disease they are. The aim of the care is to prevent risk factors, motivate to lifestyle changes and self-care, and to support these patients according to their own needs. Aim: To describe patients’ experiences of life after myocardial infarction. Methods: This literature review is based on ten scientific articles. The articles were initially analyzed to see if they met the criteria of quality. Similarities in the articles were then compiled into new emerging themes. Results: The findings show in which way life changed after the myocardial infarction and in which way the social network and the health care service affected the patients’ recovery. These findings are presented in the following six themes with one subtheme: The disease’s impact on life with subcategory Increased body awareness and changed emotions, Reassessment of life, Trying to understand the cause of the disease, The social network’s impact on recovery, Experiences of support and information from the health care service and Experiences of making lifestyle changes. Discussions: Based on Orem’s nursing theory, the findings will be discussed both from the patient’s and the nurse’s perspective. Patient-participation is promoted when the nurse and the patient together plans the nursing care, based on the patent’s perspective, knowledge and needs. The nurse holds through training specific knowledge in nursing care with the purpose to support the patient to an increased self-care-agency.

Hjärtinfarkt drabbar årligen mer än 7 miljoner människor i världen. Detta är den vanligaste dödsorsaken bland både kvinnor och män. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kvinnor och mäns upplevelser av livet efter en första hjärtinfarkt. Metod: En litteratursökning genomfördes med systematiska sökningar i databaser, där relevanta sökord som motsvarade syftet tillämpades. Vidare genomfördes kvalitetsgranskning, urval och en kvalitativ innehållsanalys av insamlat material. Resultat: Efter bearbetning av tio artiklar framkom två kategorier och fem subkategorier. Starka upplevelser identifierades såsom fruktan, utanförskap och förlust. Men även läkande krafter som trygghet och tröst. Det fanns många kunskapsluckor hos både kvinnor och män om sjukdomen, vilket gjorde att de kände sig oroliga för hur de skulle hantera vardagen efter hemkomsten från sjukhuset. Konklusion: Den som drabbas av en första hjärtinfarkt är i stort behov av specifika och individuella åtgärder, för att få en god återhämtning och anpassning till ett gott liv. Medvetenheten bör bli bättre, om hur livet påverkas efter en första hjärtinfarkt. Det är viktigt att ge de drabbade möjligheten till kunskap om tillståndet, för att lindra lidande. / Acute myocardial infarction is affecting more than 7 million peoples in the world. This is the most common deathly cause both for woman and men’s. Aim: The aim of this study was to explore woman and men’s experiences of life after being affected of an acute myocardial infarction. Method: A literature study was done with relevant search terms, which answered to the aim of the study. Furthermore, a quality review, selection and qualitative content analysis of collected material was carried out. Results: After processing ten articles two main categories and five subcategories where identified. Strong experiences where identified as frightening, alienation and loss. But also healing factors as security and consolation. There were gaps of knowledge about the disease in both woman and men, which caused anxiety with continued daily life after discharge from hospital Conclusion: Those who suffer from an acute myocardial infarction, need specific and individual actions to recover and adapt to a good life. Awareness should be better about how the life is affected after a first myocardial infarction. It is important to give the affected opportunity to more knowledge about their condition, to relief suffering.

Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar årligen 25 700 personer i Sverige och med varje drabbad person drabbas också anhöriga. Inläggningstiden på sjukhus för en hjärtinfarkt är kortare än vad den tidigare varit och förväntas bli ännu kortare i framtiden. Anhöriga får då ett större ansvar i att stödja den drabbade. Familjefokuserad omvårdnad synliggör hela familjens gemensamma resurser och behov.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse, då en närstående drabbats av en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturöversikt med induktiv design. Sökningen gjordes i databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.Resultat: Litteraturöversiktens resultat baserades på 10 artiklar med kvalitativ design. Resultatet genererade totalt sju subkategorier som sedermera grupperades i tre huvudkategorier, vilka var: förändrade familjeförhållanden, skapa delaktighet och egna hälsoeffekter. Resultatet visade att anhörigas upplever en ny rollfördelning inom familjen, ett behov av att göras delaktig i vården av både vårdpersonal och den drabbade närstående. Dessutom förekom påverkan på deras egen hälsa utifrån både positiva och negativa upplevelser.Slutsats: Situationen för den anhöriga är komplext betingad och individuell. Således krävs ett individanpassat bemötande från vårdpersonal för att synliggöra anhörigas individuella och unika behov. Detta möjliggörs för sjuksköterskor genom tillämpning av familjefokuserad omvårdnad då hela familjen synliggörs. / Background: Myocardial infarction affect approximately 25 700 people annually in Sweden, and with every affected person is also relatives affected by the disease. The hospitalization period for a myocardial infarction is shorter than it used to be and is expected to be even shorter in the future. Relatives then get more responsibility in supporting the sufferer. Family focused nursing reveal the entire family's common resources and needs.Aim: To describe the relative’s experience when a family member suffered from myocardial infarction.Method: Literature overview with inductive design. The search was made in the databases CINAHL, PsycInfo and PubMed.Results: The results were based on 10 articles with qualitative design. The result generated a total of seven subcategories, which were subsequently grouped into three main categories, which were: changing family relationships, creating participation and own health effects. The result showed that relatives perceive a new distribution of roles within the family, a need to be involved in the care from both healthcare professionals and the affected relatives. In addition, there was an impact on their own health based on both positive and negative experiences.Conclusion: The situation of the relatives is complex and individual. Thus, individualized care from healthcare professionals is required to visualize the relative’s individual needs. This is made possible for nurses through the application of family-focused care when the whole family is visualized.

Ambulansbaserad vård utgör idag en kvalificerad vårdresurs med högutbildad personal som utför medicinska bedömningar och behandling utanför sjukhus. Ambulanssjuksköterskan arbetar utifrån behandlingsriktlinjer och bedömningsinstrument. Bröstsmärta är en av de vanligaste larmorsakerna för ambulanssjuksköterskan och den vanligaste orsaken till bröstsmärtor är akuta koronara syndrom. Det är av stor vikt att behandlingsriktlinjerna följs för att patienterna ska få en likvärdig vård oavsett kön. Syftet var att utvärdera ambulanssjuksköterskans prehospitala omhändertagande av patienter med bröstsmärta. Frågeställningarna var att undersöka vilka skillnader i undersökning, bedömning och behandling avseende patientens kön finns, samt i vilken utsträckning behandlingsriktlinjerna följs gällande undersökning, bedömning och behandling. Designen var en retrospektiv journalgranskningsstudie med kvantitativ ansats och ett randomiserat urval. Ett datainsamlingsformulär arbetades fram och en granskning av 379 patientjournaler i journalsystemen Ambulink och Melior utfördes. Totalt ingick 152 kvinnor och 227 män i studien. Insamlade data analyserades i statistikprogrammet Statistical Package for the Social Sciences. Resultatet visade låg följsamhet till behandlingsriktlinjerna gällande behandling med Acetylsalicylsyra och Nitroglycerin. Det framkom även att kvinnor erhåller mindre läkemedel än män generellt sett, inga kvinnor transporterades direkt till percutan koronar intervention samt att kvinnor triageras lägre än män. En hög andel av patienterna erhöll dock ett prehospitalt EKG. Av dessa var nära hälften bedömda av sjuksköterska på HIA eller av medicinjour. Studien visade också att få patienter smärtskattades i samband med bröstsmärta. En tänkbar anledning till att Acetylsalicylsyra och Nitroglycerin inte givits kan enligt författarna vara att det inte förelåg någon misstanke om underliggande hjärtischemi. Påvisade könsskillnader skulle kunna vara att kvinnor och män uttrycker smärta på olika sätt. En anledning till att ett fåtal patienter blivit smärtskattade kan exempelvis vara språkförbistringar, stress och rädsla. Följsamheten till behandlingsriktlinjerna hos patienter med bröstsmärta är relativt låg och läkemedelsbehandlingen i samband med bröstsmärta kan anses underutnyttjade. Mer forskning behövs gällande behandling relaterat till symtomskillnader mellan kvinnor och män i samband med hjärtinfarkt.