Hjärt- och kärlsjukdomar och däribland hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Successivt har stora framsteg gjorts inom behandlingen av hjärtinfarkt vilket har lett till att dödligheten minskat. En hjärtinfarkt orsakas av en blodpropp som förs vidare med blodet och fastnar i något av hjärtats kranskärl. Kända riskfaktorer för hjärtinfarkt är övervikt, rökning, diabetes, fysisk inaktivitet och stress. Syftet med uppsatsen är att beskriva patienters upplevelse av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Uppsatsen är en litteraturstudie där åtta artiklar som sökts fram i Cinahl och PubMed har analyserats med Fribergs kvalitativa/kvantitativa analysmodell (Friberg, 2006). Ur analysen framkom tre huvudteman: “Begränsning i dagligt liv”, “Förändrat liv” och “Upplevelse av stöd”. De fynd som kom fram var att många patienter kände begränsningar i sina liv till följd av trötthet på grund av infarkten och rädsla för en ny infarkt. Många patienter upplevde att stödet de fick från både familj och vården var bra. Det fanns dock en del som tyckte att de kunde fått bättre hjälp hemifrån och något som betonades var att informationen från läkarna var otillfredsställande. För att minska lidande hos patienterna är det av stor vikt för sjuksköterskan att ge stöd och information. I resultatet framgår det att patienterna hade en positiv syn på sjuksköterskan där han eller hon stod för kontinuitet, trygghet och stöd. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att möta närstående i vården som upplevt en omtumlande händelse då maken/makan drabbats av en hjärtinfarkt kan ibland kännas svårt. Denna upplevelse av maktlöshet för anhöriga medför ofta en känsla av rädsla, oro och stress. De är då i behov av information angående sjukdomen, även stöd och stöttning är av stor vikt för dem i en främmande situation. För att kunna skapa en bra relation till de närstående krävs empati, förmåga att lyssna och känna av det anhöriga förmedlar. Det är även av stor betydelse att de närstående får sin röst hörd i det som rör deras tankar och funderingar om situationen samt inför framtiden.Syftet med vår uppsats är att belysa upplevelser från närstående efter partnerns hjärtinfarkt med hjälp av studier som gjorts inom detta område. Arbetet är en litteraturstudie och grundas på både kvalitativa och kvantitativa artiklar där tio artiklars resultat har granskats och sammanställts till ett resultat. Resultatet presenteras i 4 huvudteman, att känna rädsla, behov av stöd, behov av information och att uppleva stress. Respektive huvudtema har därefter delats in i 2-3 underteman. Resultatet visar på att närstående upplever en stor brist i bemötandet, informationen och ofta känner de sig inte inkluderade i vården av den drabbade, ibland inte ens välkomna på sjukhuset. Detta visar sig leda till stor stress och oro för den närstående. Diskussionen i uppsatsen har utarbetats med hjälp av aktuell forskning och vårdteoretisk litteratur. Där diskuteras tre av huvudtemana, fokus ligger på de närståendes upplevda brister gällande information. Även deras upplevelser av stress och rädsla berörs och diskuteras. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar människor över hela världen och kan leda till döden. Efter hjärtinfarkten påbörjar individerna sin återhämtningsperiod. Då ska individerna påbörja sina livsstilsförändringar samtidigt som de måste hantera den krissituation de plötsligt hamnat i. Syfte: Att beskriva individers upplevelser av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturbaserad studie med tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Individernas vardag förändrades drastiskt efter hjärtinfarkten och alla hinder var inte lika lätta att överkomma. Ur analysen framträdde tre teman; Ny verklighet att förhålla sig till, En andra chans samt Hjälp till återhämtning, med åtta underteman. Slutsats: Hjärtinfarkt är en sjukdom som drabbar hela individen. Individerna behöver arbeta med både fysiska och psykiska aspekter av sitt välmående under återhämtningsperioden. Sjuksköterskan är ett stöd under sjukhustiden som hjälper patienten att återgå till hemmet och sitt vardagliga liv. Dock måste sjukvården ta sitt ansvar på större allvar när det kommer till informationsbehovet hos de individer som drabbats av hjärtinfarkt. / Background: Myocardial infarction affects people all over the world and can result in death. After the myocardial infarction the individuals initiate their recovery. The individuals have to cope with lifestyle changes and at the same time dealing with the crisis that they are in. Aim: To describe individual's experiences of the daily life after a myocardial infarction. Method: A literature based study including twelve qualitative articles. Results: The individuals daily life drasticly changed after the myocardial infarction and all obstacles were not as easy to overcome.Three themes emerged from the analysis; New reality to relate to, A second chance and Help to rocery, with eight subthemes. Conclusion: Myocardial infarction is a disease that affects the whole individual. The individuals need to work with physical as well as psychic aspects of their well-being during the recovery. The nurse is a support during the hospital stay that helps the patient return to the home and their daily life. However the health care needs to take responsibility for the need of information that the individuals require more seriously.

<p>Många personer drabbas årligen av hjärtinfarkt, ofta rekommenderas livsstilsförändringar i rehabiliteringsfasen. Det är en utmaning för hälso- och sjukvårdspersonal att motivera och stödja patienten i deras strävan mot en förbättrad livsstil. Syftet med studien var att belysa de faktorer som underlättar respektive försvårar patientens livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 12 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom sex kategorier. Dessa var socialt stöd, professionellt stöd, rehabiliteringsprogram, självcentrerat perspektiv, existentiellt perspektiv samt miljö. I omvårdnaden är det viktigt att hänsyn tas till den enskilda individen vid livsstilsförändringar, det krävs då både medvetenhet och kunskap från hälso- och sjukvårdspersonal. De sex kategorier som framkom ger kunskap som underlättar arbetet med patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Beträffande framtida forskning vore det intressant att se vad som påverkar den eventuella varaktigheten av livsstilsförändringar, då följsamheten är viktig för att undvika att patienten drabbas av ytterligare hjärtinfarkter.</p>

<p>Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser. Stödet från familjen är betydelsefullt för genomförandet av livsstilsförändringar, och rehabiliteringen kan påverkas negativt om anhöriga ställer för höga krav eller agerar överbeskyddande. Patienterna fann stöd i gemenskapen i rehabiliterings- eller stödgrupper och lyckades i större utsträckning med företagna livsstilsförändringar. Dock ansågs grupperna vara svåra att anpassa efter deltagarnas individuella behov. Individanpassad information och hjälp med strategier att hantera stress i det dagliga livet efterfrågas av patienterna. För att erbjuda optimala rehabiliteringsmöjligheter krävs att sjukvården tar hänsyn till varje enskild patient och individanpassar rehabiliteringsprocessen inom ramen för befintliga riktlinjer och möjligheter. Vidare forskning inom stöd och rehabilitering efter hjärtinfarkt är önskvärd för att utreda hur rehabiliterings- respektive stödgrupper optimalt kan anpassas efter deltagarnas olika behov.</p> / <p>To be stricken with a myocardial infarction implies psychological and physical strain for the patient, and the following cardiac rehabilitation make demands on lifestyle changes. Support from nursing staff and social network are of importance for the patient's ability to deal with the disease and its consequences. The aim of this study was to describe patients need for social support in rehabilitation following a myocardial infarction. The results are based on 13 research articles. The results indicate that the patients are in need of professional support, support in the daily life and support through shared experiences. The social support from the family is significant for the accomplishment of lifestyle changes, and the rehabilitation is negatively affected if the family makes too high demands or act overprotective. The patients found social support in the fellowship of rehabilitation- or support groups and succeed to a greater extent in achieving lifestyle changes. However there are difficulties in adjusting these groups to the participants’ individual needs. Individually adjusted information and assistance with strategies to handle stress in the daily life are demanded by the patients. To be able to offer optimum rehabilitation, the healthcare needs to take into consideration every patient and individualize the rehabilitation process within available guidelines and possibilities. Further research in support and rehabilitation after a myocardial infarction is desirable to investigate how rehabilitation- and support groups can be adjusted based on the different needs of the participants.</p>

<p>The aim of the study was to describe how women and men with diagnosed heart disease experience their health-related quality of life and what differences there is between genders in their quality of life and also describe problems after receiving the diagnosis. The study also aimed to describe rehabilitation of patients with heart disease. The study was a descriptive literature study based on scientific articles. It emerged that both women and men with heart disease experienced lower quality of life compared to normative data. There was a significant difference between women and men both one year and three years after receiving the diagnosis heart disease, which showed that women experienced lower quality of life than men. The most common psychological reaction to heart disease was anxiety. Women were more anxious than men. Women were also, generally, more depressed than men after diagnosis. To suffer from heart disease resulted in great changes in lifestyle. How the patient was affected seems to depend on the social roll of the patient prior the heart disease and how the disease affected it.</p> / <p>Syftet med studien var att beskriva hur kvinnor och män med diagnostiserad hjärtsjukdom upplever sin hälsorelaterade livskvalitet och vad som skiljer i livskvaliteten mellan könen samt att beskriva efterföljande problem. Studien syftade också till att beskriva rehabilitering av patienter med hjärtsjukdom. Studien gjordes som en deskriptiv litteraturstudie baserad på vetenskapliga artiklar. I studien framkom att både män och kvinnor med hjärtsjukdom upplever lägre livskvalitet än normativ data. Det fanns en signifikant skillnad mellan män och kvinnor både 1 och 3 år efter hjärtsjukdom, som visade att kvinnor upplever lägre livskvalitet än män. Den vanligaste psykologiska reaktionen till hjärtsjukdom var oro. Kvinnor upplevde oro i större utsträckning än män. Kvinnor var även generellt mer deprimerade än män efter hjärtsjukdom. Att drabbas av hjärtsjukdom medförde stora livsstilsförändringar och hur patienten påverkades tycktes bero på den samhällsroll som patienten tidigare haft och hur mycket den förändrats.</p>

<p>Syftet med denna studie var att beskriva patienters psykiska hälsa efter en hjärtinfarkt.</p><p>Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökorden myocardial infarction, mental health, experience, psychological health och quality of life kombinerades för att hitta artiklar. Arton artiklar inkluderades i studien och hittades i databaserna PubMed och Cinahl och genom andra artiklars referenslista. Undersökningarna i artiklarna var genomförda med intervjuer, enkäter och observationer. Resultatet visade att män upplevde en bättre hälsorelaterad livskvalitet än kvinnor samt att kvinnors psykiska hälsa påverkades mer efter en hjärtinfarkt. Kvinnorna ansåg det var svårare att göra livsstilsförändringar än männen, de förmodade att deras förändringar kunde ha negativ inverkan på familjen. Undersökningarna i artiklarna visade att det är vanligt med depressioner efter hjärtinfarkt och att många upplever det som arbetsamt att göra livsstilsförändringar. Patienterna ansåg att det är viktigt att ha nära relationer med deras anhöriga för att få det stöd de behöver under tillfrisknandet.</p> / <p>The aim of this study was to describe patient's mental health status after a myocardial infarction. The study was preformed as a literature study. The words myocardial infarction, mental health, experience, psychological health and quality of life were used in combinations to find the articles. Eighteen articles included in the study which were found in the databases Cinahl and PubMed and from other article references. The interventions in the articles were made by interviews, questionnaires and observations. The results showed that men experience better health related quality of life than women and that women's mental health was more affected after a myocardial infarction. The women thought it was harder to change their life style than men, because the women believed that it would have a bad influence on the family. The interventions in the articles showed that it is usual with depressions after a myocardial infarction and that many experience it hard perform life style changes. The patients think it is important with close relations to their relatives to get the support they need under the recovery period.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p>Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka och beskriva hur hjärtinfarktsymtom yttrar sig och upplevs av kvinnor och vilka atypiska symtom sjuksköterskan bör vara uppmärksam på i mötet med kvinnor i sjukvården. En beskrivande litteraturstudie genomfördes där vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ karaktär analyserades. Huvudresultatet visade att central bröstsmärta var ett vanligt rapporterat symtom men att många kvinnor inte hade bröstsmärta som det enda och huvudsakliga symtomet. Kvinnor tenderade mer ofta än män att uppleva besvär från käke, hals och nacke. Rygg och skulderbladsmärta visade sig förekomma i liknande utsträckning som bröstsmärta hos kvinnor med hjärtinfarkt. Extrem trötthet tillsammans med dyspné var två av de mest frekvent rapporterade <em>tidiga</em> teckenen vid hjärtinfarkt, dessa upplevdes ofta lång tid innan hjärtinfarkten men var för kvinnorna svåra att sammankoppla med hjärtinfarkt. Illamående och kräkning var frekvent rapporterande symtom som framför allt visade sig i den akuta fasen av hjärtinfarkt. Svettningar i kombination med andra symtom var också vanligt i den akuta fasen av hjärtinfarkten, kraftig svettning var något som fick kvinnor att reagera på att något var allvarligt fel och det påverkade kvinnors beslut att söka sjukvård.</p> / <p><strong>Abstract</strong></p><p>The aim of this literature study was to explore and describe how the heart attack symptoms manifested and were experienced by women and the atypical symptoms the nurse should be alert to when meeting women in health care. A descriptive literature review was conducted in which scientific papers of qualitative and quantitative characteristics were analyzed. The main results showed that central chest pain was a commonly reported symptom, but that many women did not have it as the only and main symptom. Women tended more often than men to experience symptoms of jaw, neck and throat. Back and shoulder pain were found to occur in a similar extent as chest pain in women with myocardial infarction. Extreme fatigue with dyspnoea' were two frequently reported early signs of heart attack, often felt long before the heart attack but difficult for women to connect with myocardial infarction. Nausea and vomiting were symptoms that mainly appeared in the acute phase of myocardial infarction. Sweating in combination with other symptoms were also common in the acute phase of myocardial infarction, excessive sweating was something that got women to respond to that something was seriously wrong and it affected women's decisions to seek care.</p><p> </p><p> </p>

<p>Syftet med studien var att undersöka hur patienter som haft en hjärtinfarkt och/eller genomgått en kranskärlsoperation skattar sin oro och nedstämdhet före och efter ett års hjärtrehabilitering samt om det fanns skillnader mellan mäns och kvinnors skattningar.</p><p>Enkäter innehållande patienters självskattning av oro och nedstämdhet före och efter hjärtrehabilitering, Hospital Anxiety and depression scale (HAD), samlades in från Hälsoinvest i Högbo. Författarna till denna studie valde att samla in enkäter från 1996- 2001.</p><p>För att få delta i hjärtrehabiliteringen måste patienterna vara i arbetsför ålder och haft hjärtinfarkt och/eller genomgått kranskärlsoperation samt vara icke rökare. HAD- formuläret innehöll sju frågor rörande oro och sju frågor rörande nedstämdhet. Undersökningsgruppen bestod av 115 personer: 34 kvinnor och 81 män. Medelåldern på deltagarna var 52,4 år (range = 33-61 år). Huvudresultatet visade att deltagarna signifikant hade minskat graden av oro och nedstämdhet över tid. Det fanns inga signifikanta skillnader mellan mäns och kvinnors skattningar av oro och nedstämdhet före eller efter hjärtrehabilitering. Kvinnor respektive män minskade signifikant sin grad av oro och nedstämdhet över tid. Denna studie indikerar att hjärtrehabilitering behövs för att minska patienters oro och nedstämdhet i samband med kranskärlssjukdom.</p>

<p>Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att undersöka och sammanställa befintlig</p><p>forskning från 2000-talet om patienters behov av olika stöd efter en hjärtinfarkt.</p><p>Litteraturstudien innefattade14 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultatet visade två</p><p>huvudkategorier; individuellt/informationsstöd samt grupp/socialt stöd. Kategorin</p><p>individuellt/informationsstöd innehöll en önskan om mer information gällande hjärtat, dess</p><p>funktion och konsekvenserna av hjärtinfarkten. Råd och information angående förändringar i</p><p>livsstil, återanpassning till vardagsliv och stresshantering efterfrågades också liksom mer</p><p>information om läkemedlen och dess effekter. Allt detta skulle hjälpt till under</p><p>tillfrisknandefasen. Under kategorin grupp/socialt stöd framkom att stödgrupper och</p><p>rehabiliteringsprogram hade en betydande roll för tillfrisknandet efter hjärtinfarkten. Genom</p><p>att dela upplevelser med andra i samma situation, inte känna sig ensam och att ha en</p><p>kontinuerlig kontakt med professionell sjukvårdspersonal ökade också livsglädjen. Stöd från</p><p>familj och vänner hade också en viktig mening för tillfrisknandet.</p><p>Samtidigt framkom också ofta en överbeskyddarroll hos anhöriga vilket hos de flesta</p><p>upplevdes ha en negativ effekt och inverkan på tillfrisknandet. Slutsatsen visar att</p><p>sjuksköterskor har en betydande roll i att kunna hantera, bemöta, visa förståelse och stödja</p><p>varje individs individuella behov.</p><p>Nyckelord:</p> / <p>The aim of this literature review was to examine and compile existing research from the</p><p>beginning of the 21 st century about patients needs for different kind of support after a</p><p>myocardial infarction. This literature review included 14 scientific articles who where</p><p>analyzed. The result showed two main categories; individual/information support and</p><p>group/social support. Individual/information support showed a wish for more information</p><p>about the heart, its function and the consequences of the myocardial infarction. Advice and</p><p>information about lifestyle changes, readjustment to daily life and to cope with stress as well</p><p>as information about the medical treatment and its effects was asked for. That would have</p><p>helpt uring the process of recovery. Under the category of group/social support it emerged</p><p>that supportgroups and rehabilitationprograms had an significant part for the recovery after</p><p>the myocardial infarction. Through sharing experiences with others in the same situation, not</p><p>feeling alone and to have a continuous contact with health care professionals the zest for life</p><p>increased. Support from family and friends also had an important meaning for recovery. At</p><p>the same time it also often emerged an overprotective role in relatives that by most of the</p><p>patients seemed to have a negative effect and influence on the recovery. The conclusion</p><p>show´s that nurses have an important role to handle, treat, show understanding and support</p><p>every persons individual needs.</p><p>Keywords:</p>