Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa män och kvinnors upplevelser av att återvända till det vardagliga livet, efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt.Bakgrund: Trots att dödssiffran i hjärtinfarkt halverats med hjälp av dagens avancerade behandlingsåtgärder, är hjärtinfarkt än idag ett folkhälsoproblem och räknas vara en av de vanligaste dödsorsaker i Sverige. Sättet vi väljer att leva kan utgöra en orsak till att insjukna i hjärtinfarkt, där exempelvis tobaksrökning samt hypertoni utgör riskfaktorer. Hjärtinfarkt är påfrestande för den drabbade och det är väsentligt att stöd och hjälp med att bearbeta händelsen kan erbjudas. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie som följde SBU:s tillvägagångssätt och bestod av tio kvalitativa studier. Databaserna som valdes till denna studie var PubMed, CINAHL samt PsycINFOResultat: Resultatet var en syntes av tio kvalitativa studier som utgick ifrån första nivåns teman samt andra nivåns teman med tillhörande tredje nivåns teman. Tredje nivåns tema som uppstod, benämndes: Att blicka framåt trots nedsatt livskvalitet. Resultatet presenterades utifrån andra nivåns teman som var: Begränsningar i det dagliga livet, oro inför framtiden, hopp inför framtiden, känsla av trygghet samt att ta steg mot förändring. Slutsats: Hjärtinfarkten hade medfört till en förändrad livsstil där individerna fick omprioritera sitt vardagliga liv. Resultatet visade att individerna var i behov av stöd för att lyckas med livsstilsförändringarna samt kunna möta rädslan och osäkerheten som hjärtinfarkten medfört. Nyckelord: Hjärtinfarkt, livskvalitet, stöd, systematisk litteraturstudie, upplevelser. / Aim: The purpose of this systematic literature review was to elucidate women and men´s experiences of returning to everyday life, after having suffered a heart attack.Background: Although the mortality of myocardial infarction has decreased by today´s advanced treatment, myocardial infarction is still a public health problem and is considered to be one of the most common causes of death in Sweden. The way we choose to live can be a leading cause to a myocardial infarction, in which for example tobacco smoking and hypertension are risk factors. Myocardial infarction can be demanding for the afflicted individual and it is essential that support and help can be provided. Method: The method was a systematic literature review that followed the SBU approach and consisted of ten qualitative studies. The databases that were selected for this study were PubMed, CINAHL and PsycINFOResult: The result was a synthesis of ten qualitative studies that consisted of first level themes and second level themes with related third level themes. The third level theme that emerged was called: Looking forward despite reduced quality of life. The result was presented from the second level themes which were: Limitations in daily life, concern for the future, hope for the future, a feeling of security and to take steps toward change.Conclusion: Myocardial infarction caused a changed lifestyle where the individuals had to reprioritize their everyday lives. The results showed that individuals were in need of support in order to succeed with lifestyle changes and be able to face the fear and uncertainty that the myocardial infarction caused. Keywords: Experiences, heart attack, support, systematic literature review, quality of life

As a public nurse there is a great probability that you will meet patients that have had a myocardial infarction. We want to contribute to create a greater understanding of how a nurse can support and understand these people. The last 30 years the infarction care has made a big progress. Still many conceptions remain which means that for many people a myocardial infarction leads to a belief that this is the end of the working life, social life, sparetime activities and travelling. Due to this misbelief it is important that the nurse creates good conditions for the patient right from the start. The purpose of this literature study is in part to describe how the nurse can inform and support people that have suffered a myocardial infarction to promote the quality of life from their perspective. Our research questions are: What does life quality mean to patients that have suffered a myocardial infarction? What kind of nursing care can a nurse use to support patients that have suffered a myocardial infarction in order to make it possible for them to achieve quality in their lives? This is a qualitative literature study. The themes that grew emerges during this research are belief, fear, motivation/lack of motivation in lifestyle changes, understanding and coping of the situation of illness, caring, understanding and education. Our result shows the importance that the patient understand what it means to live with a myocardial infarction. It also shows the importance of belief and knowledge for the patients to achieve quality of life. / Som allmän sjuksköterska är sannolikheten stor att man någon gång kommer att träffa på patienter som har genomgått en hjärtinfarkt. Vi vill skapa en större förståelse för hur man som sjuksköterska kan stödja och förstå dessa människor. De senaste 30 åren har infarktvården genomgått stora framsteg. Än idag lever dock gamla föreställningar kvar d.v.s. att för många innebär en hjärtinfarkt en tro på att det är slut med det yrkesverksamma livet, samliv, fritidsaktiviteter och resor. Just därför är det viktigt att sjuksköterskan skapar ett bra förhållningssätt till patienten redan från början. Syftet med vår litteraturstudie är dels att beskriva sjuksköterskans stödjande omvårdnadsåtgärder hos människor som har genomgått en hjärtinfarkt för att befrämja livskvalitet samt beskriva livskvalitet utifrån patientens perspektiv. Våra frågeställningar är: Vad innebär livskvalitet för patienter som genomgått en hjärtinfarkt? Vilka omvårdnadsåtgärder kan man som sjuksköterska vidta för att stödja patienter som genomgått en hjärtinfarkt för att de ska uppnå livskvalitet. Detta är en kvalitativ litteraturstudie. De teman som växte fram under arbetets gång är tro, rädsla, motivation/brist på motivation gällande livsstilsförändringar, förståelse och hanterande av sin sjukdomssituation, omhändertagande, förståelse och undervisning. I resultatet framkommer vikten av att patienten förstår vad det innebär att leva med hjärtinfarkt. För att patienter ska uppnå livskvalitet har det i vår studie visat sig att tro och kunskap har stor betydelse.

The purpose of this review was to examine in what situations patients with myocardial infarction could feel anxiety. We also wanted to examine what a nurse could do to relieve the anxiety. The results are based on eight scientific articles and one literature review. The results shows that the patient could feel anxiety before examinations and transfers. The patient's anxiety increased if relatives had anxiety and if there were a lack of information from the nurse. Information, support, teaching in different relaxations and music therapy are useful interventions, which the nurse could use to relieve the anxiety among patients with myocardial infarction. / Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka i vilka situationer patienten med hjärtinfarkt kunde känna ångest. Vi ville även undersöka vad sjuksköterskan kunde göra för att lindra denna ångest. Resultatet baserades på åtta vetenskapliga artiklar samt en litteraturstudie. Resultatet visade att patienten kunde känna ångest inför undersökningar, förflyttningar, brist på information från sjuksköterskan och vid överföring av ångest från anhöriga. Information, stöd, undervisning i olika avslappningsövningar och musikterapi är användbara omvårdnadsåtgärder, som sjuksköterskan kunde använda för att lindra ångest hos patienten med hjärtinfarkt.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste förekommande sjukdomarna som framför allt drabbar vuxna och är en av de främsta orsakerna till ökad dödlighet i Sverige och över hela världen. Att uppleva en hjärtinfarkt är en händelse som förändrar livet. Genom att beskriva kvinnors upplevelser av hur deras liv påverkas efter en hjärtinfarkt och kan sjuksköterskor ge personcentrerad vård och hjälpa patienter återställa hälsa och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevda livssituation efter att ha genomgått en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt där 14 artiklar granskades och analyserades. Resultat: Litteraturöversiktens centrala fynd sammanställdes i följande kategorier. Begränsningar i vardagen, känslor av rädsla och osäkerhet, förlust av identitet, förändringar i relationer och det sexuella livet, och anpassning och acceptans till det nya livet. Sammanfattning: Litteraturöversikten visar att många kvinnor upplever förändringar i sin identitet och självbild till följd av sin hjärtinfarkt eftersom att de måste anpassa sig till de nya livssituationerna och inte längre kan leva som de brukade. Förändringar i relationer och sexliv förekommer också hos många kvinnor som konsekvens av den rädsla och begränsningar de upplever efter en hjärtinfarkten. Många kvinnor har också svårt att anpassa sig till sitt nya liv och hitta en balans på grund av alla dessa faktorer. / Background: Heart attack, or myocardial infarction, is one of the most common diseases that mainly affect adults and is one of the most common causes of mortality in both Sweden and globally. Experiencing a heart attack is a life-changing event. By exploring women’s experiences of how their lives are affected by heart attacks nurses can provide person-centered care and help patients restore their health and well-being. Aim: The aim was to describe women’s lived experiences of their life situations after a heart attack. Method: A literature review where 14 articles were reviewed and analyzed. Results: The central findings of this literature review were compiled in the following categories; limitations in the everyday life, emotions of fear and anxiety, loss of identity, changes in relationships and the sexual life, and adaptation and acceptance of the new life. Summary: This literature review indicates that many women experience changes in their identity and self-image as a result of their heart attack because they have to adapt to new life situation and cannot live as they used to. Changes in relationships and the sexual life are also common among women as consequences of the fear and limitations they experience following their heart attacks. Many women also find it difficult to adapt to a new life and find balance because of all these factors.

Bakgrund: Fler män än kvinnor drabbas av hjärtinfarkt, vilket har resulterat i att tidigare forskning kring sjukdomen har baserats på mäns upplevelser. Kvinnor upplever ett större spektrum av symtom och har annorlunda riskfaktorer gentemot män. Tydliga förseningar i kvinnors vårdsökande kan ses. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes på 11 artiklar. Innehållet av artiklarna analyserades och teman urskildes. Resultat: Fyra teman identifierades: brist på kunskap, känslan av ansvar, bemötandet av vården och livet efter hjärtinfarkten. I resultatet framkom det att kvinnor upplevde prodromala symtom som var atypiska, vilket försvårade kvinnornas förmåga att identifiera orsaken till symtomen. Kvinnorna prioriterade bort att söka vård, då kvinnorna präglades av känslan av ansvar gentemot sina anhöriga och sitt arbete. Många kvinnor kände sig ignorerade när de till slut sökte vård. Konklusion/implikation: Bristen på kunskap kring kvinnors atypiska symtom kan leda till förseningar i vårdsökande. Genom vidare forskning på kvinnors upplevelser, symtom och riskfaktorer kan kunskap spridas och bidra till att kvinnor får möjlighet till adekvat vård. / Background: More men than women suffer from myocardial infarction, which has resulted in previous research being based on men’s experiences. Women experience a greater spectrum of symptoms and have different risk factors than men. A distinct delay can be seen when women seek care. Aim: The purpose was to shed light on women's experiences when suffering a myocardial infarction. Method: A general literature study approach was conducted on 11 articles. The content of the articles was analyzed, and themes were distinguished. Result: Four themes were identified: lack of knowledge, feeling of responsibility, treatment in healthcare services and life after a myocardial infarction. The result showed that women experienced prodromal symptoms that were atypical, which complicated women’s ability to identify the cause of the symptoms. The women did not prioritize seeking care, as the women were influenced by the feeling of responsibility towards their relatives and work. Many women felt ignored when they finally sought care. Conclusion/implication: The lack of knowledge about women's atypical symptoms can lead to delays in seeking care and diagnosis. Through further research into women's experiences, symptoms and risk factors, knowledge can be spread and contribute to women having the opportunity for adequate care.

Bakgrund: Hjärtsjukdomar är ett omfattande folkhälsoproblem i dagens samhälle. Det akuta sjukdomstillståndet hjärtinfarkt kräver snabb behandling eftersom tiden är en avgörande faktor för utfallet. Till följd av kvinnans diffusa symtombild föreligger könsskillnader i tiden för ett akut omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse och hantering av symtom vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. I litteraturöversikten inkluderades 11 artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I litteraturöversikten uppenbaras det att kvinnor vanligen upplever icke karaktäristiska symtom samt att de är omedvetna om den diffusa symtombilden vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Kvinnorna hanterar symtomen genom att söka efter logiska förklaringar och självmedicinera. Kvinnans unika upplevelser och hantering medför att mötet med vården blir försenat. Slutsats: Kvinnorna upplevde att samhället och vården hade bristande kunskaper om den icke karaktäristiska symtombilden. För att öka informationen till kvinnorna krävs det att sjuksköterskan är medveten om kvinnors upplevelse vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Detta för att möjliggöra en hälsofrämjande vård som förser kvinnorna med information om den diffusa symtombilden. Sjuksköterskans kunskap om kvinnans upplevelser minskar även risken för att kvinnans akuta omhändertagande uteblir. Således kan en vård som minskar lidande och främjar hälsa utformas.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett livshotande tillstånd och en av den vanligaste orsaken till dödsfall i Sverige. Att drabbas av hjärtinfarkt är en traumatisk händelse både för den drabbade samt dennes närstående, vilket ställer höga krav på den yngre vuxna personen att kunna anpassa sig till den nya tillvaron. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva yngre vuxna personers upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: kvalitativ manifest innehållsanalys med inifrånperspektiv användes för att besvara syftet där målet var att studera personers upplevelser. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar ingick i analysen. Resultat: Att drabbas av en hjärtinfarkt påverkar personen både fysiskt, psykiskt och socialt. Analysen resulterade i fem kategorier som beskrev yngre vuxna personers upplevelser efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. I kategorin Att omvärdera och värdesätta livet efter insjuknandet, visade sig att yngre vuxna personer kände att dem fått “en andra chans” i livet och valde att se det positiva med livet. I kategorin Att uppleva fysiska och mentala begränsningar efter insjuknandet, visade det sig att yngre vuxna personer upplevde att kroppen blivit ett hinder och att trötthet begränsade vad man kunde utföra. I kategorin Att hjälp och stöd från närstående kan upplevas både positivt och negativt, visade det sig att närstående har en viktig del i återhämtningsprocessen men kan även upplevas som stjälpande. I kategorin Att vården inte är anpassad efter ålder samt individuella behov, visade det sig att yngre vuxna personer upplevde ett behov av en mer personcentrerad vård vilket utgår från yngre vuxnas livssituation. I kategorin Att känna sin existens hotad, framkom att yngre vuxna personer tvingats till att möta sin egen dödlighet vilket hotade tillvaron och hade konsekvenser på självbilden. Slutsats: Det uppenbarade sig ett tydligt behov av individuell vårdplan som utgår från yngre vuxna personers individuella mål och livssituation.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd som drabbar människor världen över och utgörfara för livet. I vårdförloppet är fungerande kommunikation särskilt viktig mellan patient ochsjuksköterska. Verbal och icke verbal kommunikation är mångfacetterad i uttryckssätt ochmissförstånd kan uppstå samt kunskap går förlorade i vårdmöten.Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av kommunikation med sjuksköterskan isamband med vård efter en hjärtinfarkt.Metod: En systematisk litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, Medline och PsycInfo.Artiklarna kvalitetsgranskades efter urvalsprocessen och följdes sedan av integrerad analys. 8artiklar valdes.Resultat: Fem kategorier var framträdande i studierna vilka var muntlig och skriftlig information,individanpassad information, delaktighet, bristande kommunikation och sjuksköterskorsegenskaper.Slutsats: Resultatet ger insikter i vad som bidrar till en god kommunikation samt vad som bidrartill det motsatta, vilket kan användas i det kliniska arbetet. Det finns utrymme för fortsatt forskninginom ämnet.

Bakgrund. Hjärtinfarkt är en ledande orsak till för tidig död i många länder. Patienter behöver ofta genomgå en lång rehabiliteringsperiod, och anpassa livsstilen, vilket kan påverka deras livskvalitet på olika sätt. För att stödja förändringar i livsstilen krävs en förståelse för dess komplexitet. Att hjälpa  individer i denna process förutsätter en djupare insikt. Syftet. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av livskvalitet hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt. Metod. Metoden var litteraturstudie med induktiv ansats baserad på  tio vetenskapliga artiklar som togs fram via systematiskt sökning i databaserna Pubmed och CINAHL. De tio artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades därefter enligt Fribergs modell. Resultat. Efter analys och sammanställning av data, framkom tre huvudsakliga kategorier: ̈Vårdrelaterad upplevelse ̈, "Samhälle och kulturella påverkan", samt  ̈Hälsorelaterade upplevelser ̈. Dessa tre kategorier visade att det finns flera olika aspekter och upplevelser  av att genomgå förändring i livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Dessutom identifierades sex underliggande underkategorier som ytterligare beskrev de individuella upplevelserna och perspektiven som påverkade patientens livskvalitet. Slutsats. För att stödja hälsa och lindra lidande efter en hjärtinfarkt är det betydelsefullt och helt avgörande att implementera en personcentrerad eftervård. Varje individ är unik med sina specifika erfarenheter och behov, vilka måste vägas in för att åstadkomma en långsiktig och målinriktad vård. Genom att belysa individuella erfarenheter av hur livskvaliteten påverkas efter en hjärtinfarkt kan möjligheter till förbättring och utveckling av vården öppnas upp, vilket i sin tur möjliggör en säker och personcentrerad vård.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de ledande dödsorsakerna i landet. Trots medicinska framsteg och minskade riskfaktorer kvarstår stora utmaningar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av tiden efter utskrivning från sjukhus efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie av 17 kvalitativa artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier, sjukdomens negativa effekter på den kroppsliga hälsan, oro inför att drabbas av en ny hjärtinfarkt, vikten av socialt stöd och god information, att hantera sjukdomen och anpassa sig till det nya livet. Slutsats: Personer som upplevt en hjärtinfarkt möter omfattande utmaningar som påverkar deras fysiska, psykosociala och sociala hälsa, varvid sjuksköterskors centrala roll i att tillhandahålla individualiserat stöd och vägledning är avgörande. Vikten av effektiv kommunikation mellan vårdgivare och person framhävs som en nyckelfaktor för att förbättra livskvaliten och underlätta återhämtning.