Bakgrund: En hjärtinfarkt är en irreversibel ischemisk skada i hjärtmuskeln orsakad av en ocklusion. I Sverige är hjärt- och kärlsjukdomar den största folksjukdomen och årligen drabbas cirka 26 400 människor, av de avlider ungefär 5 900. För att uppnå en god livskvalitet är aspekterna gemenskap, mening, trygg identitet och en känsla av glädje grundläggande. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalitet efter en hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 13 studier med deskriptiv kvalitativ ansats. Studierna identifierades med hjälp av databasen PubMed och dess kvalitet granskades genom SBU:s (2014) granskningsmall. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån sju kategorier och fem subkategorier vilka beskrev att: Patienterna drabbades primärt av chock och en nära-döden-upplevelse som resulterade i tacksamhet över att leva. Oro, rädsla, osäkerhet, ångest, depression, bröstsmärta, andfåddhet och fatigue var vanliga psykologiska och fysiologiska följder som kom att påverka patienterna i det dagliga livet. Relationen till familjemedlemmar blev negativt påverkad och de kände sig socialt begränsade. För att klara av den förändrade livssituationen var stöd och bearbetning nödvändigt. I efterförloppet ledde händelsen till nya prioriteringar och en förändrad syn på livet. Slutsats: Efter en hjärtinfarkt påverkas livskvaliteten negativt ur ett socialt, psykologiskt, emotionellt, fysiologiskt och existentiellt perspektiv. Då människan dagligen begränsas samt ställs inför utmaningar och påfrestningar krävs det en stor ansträngning för att klara av och hantera det dagliga livet. Denna information kan tillsammans med vidare forskning kring området användas som grund för utökade riktlinjer. / Background: A myocardial infarction is an occlusion-caused, irreversible ischemic injury in the heart muscle. In Sweden cardiovascular disease is the largest public health disease and approximately 26 400 people suffer from a myocardial infarction annually, of which about 5 900 die. To achieve a good quality of life it’s fundamental to have community, meaning, a secure identity and a sense of joy. Aim: The aim was to describe how patients experience their quality of life after a myocardial infarction. Method: A general literature review of 13 studies with descriptive and qualitative approaches. The studies were identified using the PubMed database and their quality was assessed using the SBU (2014) review template. Results: The result was compiled on the basis of seven categories and five sub-categories which described that: Patients were primarily affected by shock and a near-death experience that resulted in a gratitude for being alive. Concerns, fears, insecurities, anxiety, depression, chest pain, shortness of breath and fatigue were common psychological and physiological consequences that affected the patients in their daily life. The relationship with family members was negatively affected and they felt socially restricted. In order to cope with the changed life situation, it was of the utmost importance to get support and to process the consequences of the disease. In the aftermath, the event led to new priorities and a changed view of life. Conclusion: A myocardial infarction affects the patient's quality of life in a negative way from a social, psychological, emotional, physiological and existential perspective. Mainly because they are limited and daily faced with challenges and stress, which means that a great deal of effort is required in order for them to be able to carry out and manage their daily life. This information can together with further research be used as a basis for extended guidelines.

Hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste orsaken till plötslig död i Sverige. För att minska risken för återinsjuknande är fysisk aktivitet en viktig komponent i behandling och rehabiliteringsprocessen. Dock är inte individer som haft en hjärtinfarkt fysiskt aktiva enligt de rekommendationer som finns. Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka hinder inför fysisk aktivitet individer upplever efter hjärtinfarkt. Denna kunskap är viktig för att sjuksköterskan i sitt hälsofrämjande ska kunna stödja och motivera individer till ökad fysisk aktivitet. Åtta artiklar granskades i denna litteraturstudie, varav sju kvalitativa och en kvantitativ. Två gemensamma teman identifierades: inre begränsningar och yttre begränsningar. De inre begränsningarna innefattade fatigue, motivationsbrist och rädsla inför fysisk aktivitet. De yttre begränsningarna som framkom var att otillräcklig information skapade ett hinder för fysisk aktivitet samt att socialt stöd var av stor vikt för att lyckas vara aktiv. Slutsatserna av studien var att fatigue bör uppmärksammas tidigt för att minska dess påverkan på livet. Individer har behov av individanpassad information samt träningsprogram efter hjärtinfarkt, likaså är gemenskap viktigt för att lyckas vara fysiskt aktiv.

No description available.

Hjärtinfarkt och instabil angina ingår i de sjukdomar som ökar mest bland kvinnor runt om i världen. Återhämtning är en viktig del av tillfrisknandet och innebär att personen kämpar för att återgå till livet innan sjukdomen och återfå sina tidigare funktioner. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av återhämtning efter hjärtinfarkt och instabil angina. I litteraturstudien ingick nio vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats för att få en djupare förståelse av upplevelser. Analysen resulterade i fyra kategorier: att begränsas i sitt dagliga liv, att dela erfarenheter med andra innebar stöd, att eftertrakta normalitet och information, att ta ansvar och bli självständig.   Resultatet visade att kvinnor hade behov av stöd från andra och att vårdpersonal utgjorde en viktig del i deras återhämtningsprocess. Författarna anser att vidare forskning om kvinnors återhämtning kan vara värdefull för vårdpersonal för att bli medvetna om behov och kunna anpassa sitt bemötande för att uppnå en mer jämlik vård.

Varje år insjuknar många patienter med hjärtinfarkt till följd av bakomliggande riskfaktorer och riskbeteenden (WHO 2021). Patienten behöver därför utföra förändringar i vardagen för att främja återhämtningen. Genom personcentrerad vård kan patientens individuella behov och hinder synliggöras. Det ökar möjligheten för sjuksköterskan att motivera patienten att ta ett eget ansvar för att utföra egenvård men också stötta när förmågan är otillräcklig. Studiens syfte är därför att beskriva patienters upplevelse av återhämtning efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metoden är en allmän litteraturöversikt som består av tio vårdvetenskapliga artiklar som analyserats och sammanställts till fyra huvudteman: En förändrad tillvaro, Att utföra livsstilsförändringar, Behovet av stöd och Att fortsätta framåt. Utifrån dessa fyra huvudteman kunde sedan åtta underteman skapas: Brist på kunskap, Begränsade förmågor, Att vara självständig, Det egna ansvaret, Familj och vänner som stöd och hinder, Delaktighet i vården, Acceptera den nya tillvaron och Att leva livet. Slutsatsen resulterade i att sjuksköterskor kan uppmärksamma patienters individuella behov och hinder efter hjärtinfarkt. Det kan medföra att patienterna stöttas i återhämtningen och på så sätt accepterar tillvaron.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom, som drabbar både män och kvinnor. Syretillförseln till hjärtat minskar, vilket försämrar hjärtats vitala funktion. Hjärtinfarkt kan påverka människans hälsa och livskvalitet ur olika aspekter. Det behövs mer kunskap om detta. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av livet samt livskvalité efter en hjärtinfarkt. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl. Studiens resultat grundar sig på tio utvalda vetenskapliga artiklar, varav sju kvantitativa, två kvalitativa samt en mixed method. Resultat: I studiens resultat framkom att hjärtinfarktpatienters erfarenheter av sin livskvalitet kan delas upp i två huvudkategorier, nämligen negativ samt positiva erfarenheter av sin livskvalitet. Många patienter upplever en kraftig trötthet, psykiska besvär i form av oro/rädsla samt fysiska begränsningar. Vissa patienter kan känna tacksamhet för att de faktiskt fortfarande lever, samt att det framkommit hur viktigt det är med coping. De negativa erfarenheterna delades upp i underkategorier trötthet/sömnbrist, psykisk påverkan, social påverkan samt fysiska begränsningar. Motsvarande delades de positiva erfarenheterna upp i underkategorierna hopp/tacksamhet samt copingstrategier. Slutsats: Denna studie visade på hur patienters erfarenheter speglade deras livskvalitet efter drabbad hjärtinfarkt. Erfarenheterna kunde efter analys delas upp i två olika huvudkategorier, positivt samt negativt. I denna studie beskrivs hur patienternas vardag påverkas av diagnosen hjärtinfarkt och hur den influerar på dennes livskvalitet. Det mest påtagliga som uppkom från resultatet var de olika begränsningar som patienterna ansåg påverka deras livskvalité. Vårdpersonal kan med fördel ta del av denna studie för att i fortsatt omvårdnadsarbete kunna se patienten i centrum och identifiera dennes behov för att upprätthålla en bra livskvalitet.

Bakgrund: En hjärtinfarkt ger en irreversibel ischemisk skada genom ocklusion i koronarkärlen runt hjärtat. I Sverige drabbas årligen ca 24 300 personer av en hjärtinfarkt, av dessa överlever ca 75%. Att genomleva en infarkt kan innebära en stor påverkan för individens livskvalitet och relativa hälsa. Känsla av sammanhang och meningsfullhet (KASAM) har en tydlig förankring i individers livskvalitet. Syfte: Syftet var att undersöka patientens livskvalitet efter en genomlevd hjärtinfarkt. Metod: Den icke-systematiska litteraturöversikten baseras på åtta inkluderade kvantitativa artiklar. Artiklarna identifierades och hämtades i databaserna Cinahl och Pubmed. Kvalitetsgranskning har skett med hjälp av granskningsmall för att identifiera utvalda artiklar. Resultat: Fem kategorier framkom: samhällsfaktorer, psykologiska aspekter, fysiologiska aspekter, återgång till vardagen, upplevelser av livskvalitet. Slutsats: Genom att belysa patienters känsla av sammanhang och meningsfullhet efter en hjärtinfarkt, kan det hjälpa sjuksköterskor att få en förståelse och kunskap i främjande av livskvalitet hos patienter som genomlevt en hjärtinfarkt.

Patienter som drabbas av hjärtinfarkt upplever sig delaktiga, men önskar vara mer delaktiga i sin vård och behandling. För att de ska kunna vara delaktiga i vård och behandling måste sjuksköterskan utgå från vad den enskilda patienten upplever som delaktighet och utifrån det skapa förutsättningar för att göra patienten delaktig. En förutsättning för att patienten ska känna sig delaktig är en bra relation och dialog med vårdpersonalen, där patienten visas respekt och blir lyssnad på då hen berättar om sin situation. Det är viktigt för patienten att bli sedd som en individ och inte som en sjukdom, där patientens egna resurser att hantera sin situation tas tillvara på. När vårdpersonalen utgår från patientens erfarenhet, önskemål och resurser kan hen vara delaktig och ta ett större ansvar för sin hälsa.

Bakgrund: Hjärtinfarkt ingår i hjärt-och kärlsjukdomar och manifesteras som ett akut tillstånd. Hjärt- och kärlsjukdomar är världens ledande folkhälsosjukdom, varav hjärtinfarkt bedöms vara den vanligaste dödsorsaken globalt. Personer som drabbas av en hjärtinfarkt är beroende av sjukvård och medicinsk behandling för överlevnad. De ställs inför en nära-döden-upplevelse där de riskerar sitt fysiska såväl som psykiska välmående. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att vårdas på sjukhus efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie baserat på 11 vetenskapliga artiklar som analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, i enlighet med Graneheim & Lundmans (2003) metodartikel. Resultat: Analysen resulterade i 4 kategorier: "Att ha behov av tydlig information", "Att vilja bli bemött som en person och inte ett sjukdomstillstånd", "Att behöva lägga sitt liv i någon annans händer" och "Att vilkja vårdas i en lugn vårdmiljö". Slutsats: Patienter upplever ett behov av att vårdas i en lugn vårdmiljö av sjukhuspersonal som arbetar personcentrerat. Resultatet bidrog till en ökad försåelse för patienters upplevelser av att vårdas på sjukhus efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt, vilket sjuksköterskan har stor nytta av i sitt hälsofrämjande arbete.

En litteraturstudie om hur män och kvinnor beskriver sina symtom vid hjärtinfarkt.