Bakgrund: Riskfaktorer för hjärtinfarkt inkluderar bland annat högt blodtryck, fetma, diabetes och rökning. Bristande kunskap om riskfaktorer för män och kvinnor leder till en sämre primär prevention och onödig lidande. Sjuksköterskan har ett ansvar att upptäcka och åtgärda ohälsotillstånd som kan leda till hjärtinfarkt samt stödja individen utifrån behov.  Syftet: Syftet är att beskriva skillnader och likheter i förhållande till riskfaktorer hos vuxna män och kvinnor kopplat till hjärtinfarkt.  Metod: En allmän litteraturöversikt med nio kvantitativa artiklar som analyserats enligt Fribergs (2022) analysmodell. Resultat: Sex huvudkategorier identifierades: Rökning, diabetes, hypertoni, BMI & omfång, lipidrubbingar och övriga riskfaktorer. Diabetes och rökning var utmärkande i resultatet och hade störst påverkan hos kvinnor. Hypertoni, BMI & omfång visade att 50% av artiklarna hade samma påverkan mellan båda könen och 50% visade att kvinnor hade ökad risk för att få hjärtinfarkt.  Slutsats: Den allmänna litteraturöversikten presenterade skillnader och likheter mellan män och kvinnor i förhållande till hjärtinfarkt. Kvinnor hade en ökad risk vid rökning, diabetes, medan män främst hade en ökad risk av lipidrubbningar för att utveckla hjärtinfarkt. Både hypertoni och fetma presenterades som gemensamma riskfaktorer, men presenterade entydiga resultat, därav behovet av ytterligare forskning.

Sammanfattning Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett akut tillstånd och är den vanligaste enskilda orsaken till dödsfall i Sverige. Vid en hjärtinfarkt uppstår en syrebrist i hjärtmuskeln och omedelbar behandling krävs dock väljer många patienter att inte söka akut vård i tid. Kvinnors får atypiska symtom vilket kan bidra till en fördröjd vård.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelse att drabbas av hjärtinfarkt. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats användes i resultatet.  Huvudresultat: Resultatet visade att kvinnor ofta upplever diffusa och atypiska symtom, vilket ledde till en svårighet att associera symtomen till en hjärtinfarkt. Kvinnorna förminskade ofta symtomen i hopp om att dessa skulle försvinna och utövade många copingstrategier för att hantera symtomen. Kvinnorna väntade med att söka vård tills symtomen blev outhärdliga och blev då ofta uppmanade av anhöriga att söka vård. Många kvinnor upplevde en rädsla för att bli kallad hypokondriker vid uppsökande av vård. Resultatet beskrevs i fyra teman: Kvinnors upplevelse av symtom vid hjärtinfarkt, Kvinnors upplevelse av förnekelse/förminskning av symtomen vid hjärtinfarkt, Kvinnors upplevelse av oro och rädsla i samband med hjärtinfarkt och Kvinnors upplevelser och copingstategier som bidrog till en fördröjd vård. Slutsats: Kvinnor upplevde en svårighet att associera sina symtom till en hjärtinfarkt. Kvinnornas diffusa och otydliga symtom bidrog till en fördröjd vård. Kvinnorna upplevde en rädsla och oro att bli ignorerad och inte bli tagen på allvar av sjukvården i samband med hjärtinfarkten.    Nyckelord: Hjärtinfarkt, kvinnor, upplevelser. / Abstract Background: Myocardial infarction is an acute condition and the most common single cause of death in Sweden. In the event of a myocardial infarction, a lack of oxygen occurs in the heart muscle and immediate treatment is required, however, many patients choose not to seek emergency care in time. Women get atypical symptoms, which can contribute to delayed treatment. Aim: The aim of this literature study was to describe women's experience of suffering a myocardial infarction.Method: Descriptive literature study. Ten scientific articles with a qualitative approach were used in the result. Main Results: The result showed that women often experience diffuse and atypical symptoms, which led to a difficulty in associating the symptoms with a myocardial infarction. The women often downplayed the symptoms in the hope that they would go away and used many coping strategies to deal with the symptoms. The women waited to seek care until the symptoms became unbearable and were then often urged by relatives to seek medical care. Many women experienced a fear of being called a hypochondriac when seeking care. The results were described in four themes: Women's experience of symptoms during a myocardial infarction, Women's experience of denial/reduction of symptoms during a myocardial infarction, Women's experience of anxiety and fear associated with myocardial infarction and Women's experiences and copingstategies that contributed to delayed care.  Conclusion: Women experienced a difficulty in associating their symptoms with a myocardial infarction. The women's diffuse and unclear symptoms contributed to delayed care. The women experienced a fear and worry of being ignored and not being taken seriously by the healthcare system in connection with the myocardial infarction.     Keywords: Experiences, myocardial infarction, women

Bakgrund: Under 2022 drabbades ca 23 400 personer i Sverige av tillståndet hjärtinfarkt varav 4700 avled. Hjärtinfarkt påverkar patienternas vardagliga tillvaro och det är därmed viktig att kunna bidra med god omvårdnad under återhämtningsperioden.   Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att beskriva patienternas upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt utifrån Neumans systemteori.   Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv design baserad på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningarna har skett genom databaserna CINAHL samt PubMed.   Resultat: 3 huvudkategorier utifrån Neumans systemteori har identifierats. Utifrån dessa huvudkategorier har 9 underkategorier tagits fram. Sjuksköterskors ansvar är att kunna ge patienter goda förutsättningar inför den återhämtande fasen, detta innebär att kunna ge information om sjukdomen hjärtinfarkt samt råd om livsstilsförändringar för optimalt välbefinnande. Slutsats: Neumans systemteori kan tillämpas på patienternas upplevelse av återhämtning efter en hjärtinfarkt för att kunna forska vidare gällande förståelse av patienternas stressorer och hur det kan påverka återhämtningsprocessen för att uppnå optimal hälsa.   Sökord: hjärtinfarkt, omvårdnad, patientupplevelse, rehabilitering, prevention, återhämtning.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och orsakas oftast av en blodpropp som bildas från en plackruptur i något av hjärtats kranskärl. Risken att drabbas av en hjärtinfarkt ökar med åldern, även faktorer som diabetes, ärftliga anlag, stress, rökning, högt blodtryck och övervikt är riskfaktorer för att drabbas av sjukdomen. Män drabbas oftare av sjukdomen än kvinnor och kvinnors symptom vid insjuknandet kan ibland vara diffusa och det kan vara svårt ställa en diagnos. För att sjuksköterskan skall kunna tillgodose grundläggande behov hos personer med hjärtsjukdom så krävs god kompetens. Målet är att främja hälsa och välbefinnande hos patienten samt att förebygga ohälsa och lindra lidande.       Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av vardagen efter en hjärtinfarkt. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie bestående av tio vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Resultatet speglar hur kvinnorna på ett fysiskt och känslomässigt sätt påverkas efter insjuknandet. Rädslan som finns hos dem att de skall drabbas av en ny hjärtinfarkt samt behovet av att utföra livsstilsförändringar. Betydelsen av stöd och hjälp från närstående samt hur arbetet påverkas efter insjuknandet. Vikten av beröring och intima relationer och dess betydande del i återhämtningen för kvinnorna.  Slutsats: Efter genomgången hjärtinfarkt har närstående en viktig betydande roll för återhämtningsprocessen. För att bibehålla en god egenvård är det viktigt att kvinnorna får hjälp från kompetent sjukvårdspersonal. Som sjuksköterska är det viktigt att besitta kunskap kring kvinnornas erfarenheter samt om sjukdomen / Background: Myocardial infarction is the most common cause of death in Sweden and is usually caused by a blood clot that formed from a plaque rupture in one of the coronary arteries. The risk of suffering a heart attack increases with age, but also factors such as diabetes, hereditary predisposition, stress, smoking, high blood pressure and obesity are risk factors for developing the disease. Men are affected more often by heart diseases than women, and women's symptoms at onset can sometimes be diffuse to make a diagnosis. The nurse need to be able to meet the basic needs of people with heart disease that requires good skills. The goal is to promote health and well-being of the patient and to prevent illness and relieve suffering. Aim: The aim of this study was to describe how women experiences the everyday life after a heart attack. Furthermore, the aim was to describe the articles included data collection method. Method: A descriptive literature of ten scientific articles. Main Results: The results reflect how the women on a physical and emotional way are affected by the myocardial infarction. They feel a fear that they will suffer a heart attack again and they need to do some lifestyle changes. The support and help from the family, is important for them such as touch and intimate relationships and its significant part in the recovery of women. Conclusion: After myocardial infarction have been related to a major significant role in the recovery process. To maintain a good self-care, it is important that women receive help from skilled health professionals. As a nurse, it is important to have knowledge about women's experiences and about the disease

Bakgrund: I Sverige är den vanligaste dödsorsaken kranskärlssjukdom, vilket kan innebära hjärtinfarkt. Riskfaktorer för hjärtinfarkt är låg fysisk aktivitet, höga blodfetter, rökning, låg inkomst och låg utbildning. En hjärtinfarkt uppstår vanligtvis på grund av att ett åderförfettningsplack har brustit och bildat en blodpropp.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kvinnor och mäns erfarenheter efter en hjärtinfarkt. Metod: Nio kvalitativa vetenskapliga studier analyserades enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: Resultatet sammanställdes i de tre kategorierna Begränsningar i vardagen, Stöd respektive brist på stöd från omgivningen, Förändrad syn på livet.  Konklusion: De personer som drabbats av en hjärtinfarkt lider ofta av hälsoproblem som fatigue i efterförloppet. Livsstilsförändringar kan vara svåra att genomföra och framförallt att bibehålla. Hälso- och sjukvårdspersonal bör vara väl insatta i vad livet efter en hjärtinfarkt innebär och ge gott stöd till de som drabbats. Livsstilsförändringar bör genomföras några få i taget istället för alla på samma gång för att det ska bli hållbart på lång sikt. / Background: The most common cause of death in Sweden is coronary heart disease, which can imply myocardial infarction. Risk factors for myocardial infarction are low physical activity, high blood lipids, smoking, low income and poor levels of education. A myocardial infarction occurs when a fatty, calcified plaque has ruptured and formed a trombosis. Aim: The aim of this literature study is to examine women and men’s experiences after a myocardial infarction. Method: Nine qualitative scientific studies were analyzed according to Friberg’s model for literature review. Results: The results were complied into three categories named Restrictions in daily life, Support or lack of support from the community, Altered life vision. Conclusion: The people who have suffered a myocardial infarction often sustain health problems such as fatigue in the aftermath. Lifestyle changes may be difficult to adopt and above all to maintain. Healthcare professionals should be well informed of what life after a myocardial infarction can implicate and give good support to those affected. Lifestyle changes should be carried out a few at a time rather than all at once to make them sustainable in the long term.

<p>Vetskapen om att hjärtinfarkt till stor del kan förebyggas genom en hjärtskyddande livsstil gör området mycket intressant.</p><p><strong>Syfte:</strong> Att göra en undersökning över tid angående livsstilskunskap och beteende hos patienter som haft hjärtinfarkt med fokus på fysisk aktivitet, stresspåverkan, intag av frukt och grönsaker, samt rökning.</p><p><strong>Metod:</strong> Enkätutskick gjordes till två patientgrupper, som haft hjärtinfarkt för 2-4 månader sen (grupp 1, n = 35) respektive för ca 2 år sedan (grupp 2, n = 32). Svarsfrekvensen uppgick till 83 %. </p><p><strong>Resultat:</strong> Kunskapsmässigt framgick det att båda grupperna hade överlägset bäst kunskaper gällande rökning och stress. Störst osäkerhet rådde inom området frukt/grönsaker. Efter två år såg man att samtliga områden hade minskat i sin betydelse, dock marginellt inom fysisk aktivitet. Ett relativt gott hjärtskyddande beteende kan konstateras i patientgrupperna inom samtliga områden förutom stresshantering, vilket skilde sig markant från de övriga. En förändring till något sämre beteende över tid såg man inom rökning och marginellt rörande fysisk aktivitet. Gällande intag av frukt och grönt hade förändring skett både till det sämre och till det bättre. En förändring till ett bättre beteende sågs dock beträffande stresshanteringen. Beträffande hur kunskap stämde överens med beteende ses samma mönster för båda grupperna, d v s att det inom rökningen är bäst överensstämmelse, följt av fysisk aktivitet, intag av frukt och grönt, samt sist området stress. En minskning angående överensstämmande kan konstateras i grupp 2 i följande ordning, frukt/grönsaker, fysisk aktivitet och sist rökning. Inom stressområdet ökade istället överensstämmandet mellan kunskap och beteende över tid.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Denna kartläggning antyder att koronarpatienters kunskaper och beteende är relativt tillfredsställande på kort och lång sikt, men kunskapsmässigt är det främst inom området frukt/grönsaker det finns utrymme för ytterligare förbättringar och beteendemässigt inom stresshantering, vilket bör främjas genom större vårdinsatser inom respektive område. </p>

<p>Att ena dagen vara frisk och mitt i livet och nästa dag drabbas av akut och allvarlig sjukdom leder för patienten till en känsla av kaos. Under vårdtiden ska sjuksköterskan hjälpa patienten genom detta kaos och förbereda patienten för att lämna sjukhuset och fortsätta med sitt liv. Detta görs genom vårdande samtal som syftar till att informera om sjukdomen, riskfaktorer och livsstilsförändringar. Samtalen har också en stödjande funktion.</p><p>Syftet med examensarbetet är att utifrån hjärtinfarktpatienters upplevelser beskriva innebörden av det vårdande samtalet med sjuksköterskan. Det teoretiska perspektivet är det vårdande samtalet. Data utgörs av intervjuer med tio hjärtinfarktpatienter cirka två veckor efter utskrivningen. Lindseth och Norbergs (2004) fenomenologiska hermeneutiska metod användes vid analysen av berättelserna. Resultatet visar att samtalen innebär en möjlighet för patienten att få kunskap om sjukdomen men för att samtalet ska hjälpa patienten vidare kan det inte standardiseras utan det måste fördjupas. Patienten måste få känna att sjuksköterskan har tid att lyssna och vara närvarande för att delaktighet ska uppnås. Först då kan samtalet djupna och få den vårdande innebörd som är så viktig för patienten.</p> / <p>That one day be healthy and in the middle of the life and the next day suffering from acute and severe illness leads for the patient to a sense of chaos. During the time at the hospital the nurse will help the patient through this chaos and prepare the patient to leave hospital and get on with his life. This is done through caring conversation, which aims to provide information on the disease, risk factors and lifestyle changes. The caring conversations also have a supporting role.</p><p>The aim of the study is to, on the basis of the heart infarction patient’s perspective, describe the meaning of nurse’s conversation. The frame is the caring conversation. Data consists of interviews with ten heart infarction-patients two weeks after discharge from the hospital. The methodological approach was phenomenological- hermeneutic as described by Lindseth and Norberg (2004). The result showed that the conversation means an opportunity for the patient to get knowledge about the disease, but the conversation can not be standardized if the patient should get help to get on with his life. The patient must feel that the nurse have time to listen, being present and involve the patient in the conversation. At that time, and not before that, the conversation turns to the caring conversation that means so much for the patient’s recovery.</p>

Forskningen gällande hjärt-kärlsjukdom har tidigare utgått från män och överförts till kvinnor trots att det finns skillnader i sjukdomsförlopp och påverkan på livssituationen mellan kvinnor och män. Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt utifrån ett transitionperspektiv. Metoden var en deskriptiv litteraturstudie där tio artiklar med kvalitativ metod ingick. Fyra rubriker med tillhörande kategorier togs fram. Första rubriken Hälsa omfattar kategorierna Diffusa fysiska symptom före den akuta fasen, Sjukdomsupplevelse i den akuta fasen och Fysisk försämring i återhämtningsfasen. Andra rubriken Livsförändring omfattar rubrikerna Svårigheter med att förstå vad som hänt i den akuta fasen, Oro inför anpassningen till ett nytt liv i återhämtningsfasen, Livsstilsförändringar i återhämtningsfasen och En ny mening med livet i omvärderingsfasen. Tredje rubriken Relationer omfattar kategorierna Vill inte vara en börda i den akuta fasen och i återhämtningsfasen, Behovet av stöd i återhämtningsfasen och En förändrad roll i familjen i omvärderingsfasen. Fjärde rubriken Omgivning omfattar kategorierna Stöd från rehabiliteringsgruppen i återhämtningsfasen och Att börja arbeta igen i återhämtningsfasen. Författarna drar slutsatsen att när kvinnor drabbas av hjärtinfarkt genomgår de en transition inom flera områden, så som identitet, relationer, kroppslig kapacitet och beteendemönster i samband med att deras hälsostatus förändras. / Cardiovascular research was originally based on men and applied on women, despite differences in disease course and effect on life between women and men. The study’s aim was to describe women’s experience of myocardial infarction from a transition perspective. The method was a descriptive literature study and ten qualitative articles were included. Four titles with associated categories were found. The first title Health included the categories Diffuse physical symptoms before the acute phase, Illness experience in the acute phase and Physical deterioration. The second title Life change included the categories Difficulties with understanding what happened, Concern regarding the adaptation to a new life, Life style changes and A new meaning with life. The third title Relations included the categories Not wanting to be a burden, Need for support and A changed role in the family. The fourth title Environment included Support from the rehabilitation and Back to work. The authors concluded that when women experience a myocardial infarction, they experience a transition in several areas such as identity, relations, physical capacity and behavioral patterns as their health status change.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är ett sjukdomstillstånd varpå delar av hjärtat får akut syrebrist. Tillståndet kan leda till bestående komplikationer för patienten, men kan även ha dödliga konsekvenser. Patienter som överlever kan uppleva en krisreaktion och ett nedsatt välbefinnande. Sjuksköterskor kan ha en betydelsefull roll att hjälpa patienter att återfå sitt välbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att främja patienters välbefinnande i det icke-akuta skedet efter en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ ansats med intervjuer som metod har använts för att besvara syftet med studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundsmans tolkning av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskorna ansåg att de hade möjlighet att främja patienters välbefinnande genom en öppen dialog med patienten. Även genom att delge individanpassad information, att uppmuntra patientens delaktighet i sin egenvård samt genom teamsamverkan. Slutsats: Enligt sjuksköterskornas erfarenhet var arbetet i att främja en patients välbefinnande efter en hjärtinfarkt individuellt och beroende på den enskilda patienten. Gemensamt var att sjuksköterskorna ville göra dessa patienter, som upplevt nedsatt välbefinnande, trygga i sin nya situation. Huruvida sjuksköterskorna kunde främja patienters välbefinnande berodde på patientens intresse av att samtala, mottaglighet för information samt motivation till och delaktighet i sin egenvård.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är en vanlig dödsorsak i världen och i Sverige. Hjärtinfarkt orsakas av ateroskleros som i sin tur leder till syrebrist i hjärtmuskulaturen. Symtombilden är individuell och symtom som bröstsmärta, illamående och andningspåverkan kan förekomma. Förekomsten av att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom skiljer sig mellan män och kvinnor. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva och jämföra kvinnor och mäns symtombild vid hjärtinfarkt samt att granska undersökningsgrupper i de valda studierna. Metod: En beskrivande litteraturstudie. 13 kvantitativa artiklar valdes ut till den föreliggande litteraturstudien. Huvudresultat: Bröstsmärta var det vanligaste och mest förekommande symtomet hos både män och kvinnor vid hjärtinfarkt. Kvinnor beskrev mer ryggsmärta, smärta lokaliserat till skulderbladen och nacksmärta. Män rapporterade mer smärta i höger sida av bröstkorgen och arm. Illamående, andningsbesvär och svaghetskänsla visade sig mer förekommande hos kvinnor medan män presenterade mer svettningar. Tydliga skillnader fanns i antal rapporterade symtom i samband med hjärtinfarkt, kvinnor rapporterade fler än män. Slutsats: Det framkom både likheter och skillnader i män och kvinnors symtombild vid hjärtinfarkt, symtomen var varierande och individuella. För att sjuksköterskan ska kunna tillgodose patientens individuella omvårdnadsbehov krävs kunskap om hjärtinfarktens varierande symtombild. Detta är viktigt för att i god tid kunna handla korrekt för att förhindra komplikationer och bestående men hos patienter som drabbas av hjärtinfarkt. Mer forskning inom området skulle öka kunskapen hos sjuksköterskan och bidra till en bättre omvårdnad för patienter som drabbas av hjärtinfarkt. / Background: Cardiovascular disease is a common cause of death in the world and in Sweden. Myocardial infarction is caused by atherosclerosis, which in turn leads to hypoxia in the heart muscles. The symptoms are individual and symptoms such as chest pain, nausea and respiratory effects may occur. The existence of suffering from cardiovascular disease differ between men and women. Purpose: The purpose of this study was to describe and compare women's and men's symptoms of myocardial infarction and to review the study groups in the selected studies. Method: A descriptive literature. 13 quantitative articles were selected to the present literaturestudy. Main Results: Chest pain was the most common symptom in both men and women with myocardial infarction. Women described more frequent back pain, pain localized to the shoulder blades and neck pain. Men reported more pain in the right side of the chest and arm. Nausea, dyspnea and weakness proved to be more common in women, while men presented more sweating. Distinct differences were found in the number of reported symptoms associated with a myocardial infarction, women reported more symptoms than men. Conclusion: The litteraturstudy revealed both similarities and differences in men's and women's symptoms of myocardial infarction, symptoms were variable and individual. For the nurse to meet individual patient care needs requires knowledge of myocardial infarctions varying symptoms. This is important in order to act properly and in an early stage to prevent complications and permanent damage in patients who suffer from myocardial infarction. More research in this area would empower the nurse and contribute to better care for patients who suffer from myocardial infarction.