Bakgrund: Hjärtinfarkt har tidigare ansetts vara en sjukdom som främst drabbar män. Forskning har på senare år indikerat att även kvinnor i stor utsträckning drabbas av akut hjärtinfarkt med symtom som ofta skiljer sig från de ”klassiska” symtom som många män uppvisar. Detta har fört med sig att kvinnor fått en felaktig diagnos eller inte tagits på allvar när de sökt sjukvård. Detta för även med sig att många kvinnor negligerar sina symtom. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats gjordes. Vetenskapliga artiklar söktes och fyra teman identifierades. Resultat: De identifierade teman bidrog till att skapa en bild över kvinnors behov av stöd och information. Det framkom även att kvinnor har svårigheter att hantera psykologiska problem samt att de upplever ett själsligt och kroppsligt lidande. Vissa drabbade kvinnor tenderade att dölja eller minimera sina symtom. Brist på adekvat information var framträdande och kunde bero på felaktiga föreställningar om att endast män drabbas av akut hjärtinfarkt. Sammanfattning: Resultatet visar att drabbade kvinnor har ett stort behov av stöd och information för att kunna bemästra sin livssituation. / Background: Myocardial infarction has earlier been regarded as a disease that has struck mainly men. Research has in the recent years indicated that also women suffer from myocardial infarction, although they often show different symptoms compared to men. This has caused incorrect diagnosis and treatment of women who suffer from myocardial infarction. Aim: The aim was to describe women’s experiences in relation to their myocardial infarction. Method: A literature review was carried out with the intention to describe women’s experiences of myocardial infarction. Scientific articles were sought and four main themes and seven subthemes were identified. Result: The identified themes helped create an image of the women’s needs of support and information following myocardial infarction. It also emerged that the women experienced difficulties managing psychological issues and also that these women experience a suffering. Some affected women tended to hide or minimize their symptoms. The lack of adequate information was prominent and was mainly caused by false conceptions that only men suffer from myocardial infarction. Conclusion: The result indicates that the affected women are in great need of support and information in order to cope with their lived situation.

Syftet med denna studie var att beskriva patienters psykiska hälsa efter en hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Sökorden myocardial infarction, mental health, experience, psychological health och quality of life kombinerades för att hitta artiklar. Arton artiklar inkluderades i studien och hittades i databaserna PubMed och Cinahl och genom andra artiklars referenslista. Undersökningarna i artiklarna var genomförda med intervjuer, enkäter och observationer. Resultatet visade att män upplevde en bättre hälsorelaterad livskvalitet än kvinnor samt att kvinnors psykiska hälsa påverkades mer efter en hjärtinfarkt. Kvinnorna ansåg det var svårare att göra livsstilsförändringar än männen, de förmodade att deras förändringar kunde ha negativ inverkan på familjen. Undersökningarna i artiklarna visade att det är vanligt med depressioner efter hjärtinfarkt och att många upplever det som arbetsamt att göra livsstilsförändringar. Patienterna ansåg att det är viktigt att ha nära relationer med deras anhöriga för att få det stöd de behöver under tillfrisknandet. / The aim of this study was to describe patient's mental health status after a myocardial infarction. The study was preformed as a literature study. The words myocardial infarction, mental health, experience, psychological health and quality of life were used in combinations to find the articles. Eighteen articles included in the study which were found in the databases Cinahl and PubMed and from other article references. The interventions in the articles were made by interviews, questionnaires and observations. The results showed that men experience better health related quality of life than women and that women's mental health was more affected after a myocardial infarction. The women thought it was harder to change their life style than men, because the women believed that it would have a bad influence on the family. The interventions in the articles showed that it is usual with depressions after a myocardial infarction and that many experience it hard perform life style changes. The patients think it is important with close relations to their relatives to get the support they need under the recovery period.

Varje dag drabbas cirka 100 personer av hjärtinfarkt i Sverige, vilket visar att hjärtinfarkt är ett stort samhällsproblem. Det är viktigt att skapa en samlad bild av dessa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen för att vårdpersonal ska kunna genomföra en god omvårdnad. Syftet med studien är därför att med hjälp av Katie Erikssons hälsokors belysa patienters upplevelser av hälsa och välbefinnande i vardagen efter en hjärtinfarkt. Metoden som har använts är en kvalitativ litteraturstudie som baserats på självbiografier. I resultatet togs sju kategorier fram som speglar patienternas upplevelser i vardagen. Kategorierna är Känsla av osäkerhet, En stressad livssituation, En livslång sjukdom, Längtan efter en normal vardagstillvaro, Behov av stöd och information, Livsstilsförändringar samt En andra chans. Varje kategori har kopplats till Katie Erikssons hälsokors för att få en bild av patienternas upplevelse av hälsa och välbefinnande. Resultatet visar att alla fyra hälsopositionerna i hälsokorset finns representerade i vardagstillvaron hos patienter som genomgått hjärtinfrakt. Upplevelsen av hälsa och välbefinnande är skiftande beroende på situation, omgivning, vårdpersonalens engagemang samt hjärtinfarktens svårighetsgrad. Resultatet visar att patienter har lättare att uppleva hälsa och välbefinnande ju längre tiden går efter insjuknandet. / Approximately 100 people suffer from heart attacks in Sweden every day, showing that myocardial infarction is a major problem in society. In implementing good health care it is important for health professionals to create an overall picture of these patients' experiences of health and wellbeing in their daily life. The purpose of this study is therefore to emphasize patients' experiences of health and wellbeing in daily life after a heart attack, with Katie Eriksson's health positions as theoretical base. A qualitative study based on seven autobiographies was conducted. Analysis of the data revealed seven major categories, showing the patients' experiences  the daily life after a heart attack: Feeling of insecurity, A stressful life situation, A lifelong disease, Striving for a normal daily life, The need for support and information, Lifestyle changes and A second chance. To get a picture of the experiences of health and wellbeing in these different situations, each category was added to Katie Eriksson's health positions. The findings show that all four health positions are represented in the daily life of patients' suffering from a heart attack. Patients are more likely to experience health and wellbeing as time passes after the heart attack.

This study aims to highlight the crisis and adjustment process in individuals who suffered myocardial infarction. The research questions focus on the informants’ experiences of the crisis and life adjustment process, and illuminate the coping strategies that the informants describe important. By using a narrative method and applyingthe crisis theory and coping theory as theoretical guidelines, this study endeavors to illuminate individuals' experiences of the disease from their own perspective. The empirical material consists of four life stories gatheredthrough semi-structured interviews. The result indicates general patterns that characterize the course of the diseaseat the same time as individual aspectsof the crisis process are shown, where individual coping strategies have proven necessary through the different phases. The individual aspect on how one cope with crisis seems to depend on personality and life situation. Major life adjustments have proven necessary in the course of the disease. Changes and priorities seem to be revalued through the different phases, along with a greater appreciation for life. Importance of social support is being emphasized; however the most important element appears to be their own, personalefforts and transformation.

Patienter vet att det är viktigt att vara fysiskt aktiv trots det vet få varför, vilket leder till brist på motivation. Patienter saknar kunskap angående livsstilsförändringar och vilka effekter som sekundärpreventiva åtgärder har efter hjärtinfarkt. Sjuksköterskan har en skyldighet att ge information och rådgivning efter en hjärtinfarkt. Syftet med litteraturstudien var att beskriva effekten av fysisk aktivitet som sekundärprevention efter hjärtinfarkt. I studien ingick 17 vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet visar att fysisk aktivitet har många fördelar efter hjärtinfarkt. Studien visar att även en kort period av hjärtrehabilitering har goda effekter och leder till varaktighet i träningen. Högre intensitet och varierad träning ger bättre resultat vilket minskar risken för reinfarkt. Dessutom reducerar fysisk aktivitet stress vilket kan vara till stor fördel för patienter efter hjärtinfarkt. Vid eftervård av dessa patienter kan det vara lämpligt att införa standardvårdplaner för att informera om effekter av fysisk aktivitet. För att motivera patienter till att fortsätta träna efter att hjärtrehabiliteringen avslutats är uppföljning av vikt för att hjälpa patienter till en varaktig livsstilsförändring. Sjuksköterskor har användning för mer evidensbaserad kunskap kring effekter av fysisk aktivitet för att kunna erbjuda säker vård. Vidare forskning om patienternas upplevelse av effekter i samband med fysisk aktivitet kan vara relevant för att uppnå bredare kunskap. / Patients know the importance of being physically active but   few know why, which leads to lack of motivation. After myocardial infarction patients don´t have enough knowledge about lifestyle changes and the effects of secondary prevention. Nurses have got the responsibility to give information and guidance after myocardial infarction. The purpose with the literature study was to describe the effects of physical activity as secondary prevention after myocardial infarction. In the study 17 scientific articles was used. The result shows that physical activity has got a lot of advantages after myocardial infarction. The study shows that even a short period of heart rehabilitation has got god effects and leads to duration in physical activity. High intensity and variation in training gives better result which prevent a re-infarction. Physical activity also reduces stress which can be a big advantage for heart patients. In the aftercare of myocardial infarction patients it can be suitable to introduce a standard treatment plan to inform about the effects of physical activity. To maintain an enduring lifestyle change monitoring times are important. Nurses could use more evidence-based knowledge about the effects of physical activity to be able to provide safe healthcare. Further science about the patient experience of effects in relation with physical activity could be relevant to reach wider broad knowledge.

Background When women have breast pain this usually is not associated with myocardial infarction, which results in that they get less attention and wrong treatment. The nurse has an important role in informing and educating patients and families during hospitalization, which is usually short. Continuous training, written information and repetition for patient and family throughout the hospital stay are of considerable importance to clarify that the patient understands and to reduce the anxiety of being discharged. Aim The aim is to describe nurses' experiences of caring for older women with myocardial infarction. Methods A qualitative method was used. The collection of data was done by six interviews with nurses in geriatric care and elderly care. Dataset has been processed based on a content analysis and divided into subcategories and main categories using meaningful units. Results Not having knowledge of older women with myocardial infarction was expressed as frustrating and nurses described how they were afraid to ask their colleagues. Some of the nurses experienced the opposite, they felt safe in their professional role and had confidence to ask. The nurses experienced difficulties in caring for older women with myocardial infarction because they often had multiple illnesses and was not fully oriented. Perceptions of stress, nervousness and depression were described as part of caring. Making time for reflection was of great importance to cope with stressful care situations. Discussions The results highlight the fact that some nurses experienced stress, it can be difficult to utilize the patient's life world and have a holistic approach in caring when it's a stressful work situation. The study has highlighted different experiences nurses may face in caring for the older woman with myocardial infarction. To get an understanding of these experiences may contribute to a better understanding of what resources are needed to be taken to improve care for these women.

Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär psykisk och fysisk påfrestning för patienten, och efterföljande hjärtrehabilitering ställer krav på livsstilsförändringar. Stödet från vårdpersonal och socialt nätverk har betydelse för patientens förmåga att hantera sjukdomen och dess konsekvenser. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att beskriva patienters behov av stöd i samband med rehabilitering efter en hjärtinfarkt. Studiens resultat baseras på 13 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patienterna är i behov av professionellt stöd, stöd i det dagliga livet samt stöd genom delade upplevelser. Stödet från familjen är betydelsefullt för genomförandet av livsstilsförändringar, och rehabiliteringen kan påverkas negativt om anhöriga ställer för höga krav eller agerar överbeskyddande. Patienterna fann stöd i gemenskapen i rehabiliterings- eller stödgrupper och lyckades i större utsträckning med företagna livsstilsförändringar. Dock ansågs grupperna vara svåra att anpassa efter deltagarnas individuella behov. Individanpassad information och hjälp med strategier att hantera stress i det dagliga livet efterfrågas av patienterna. För att erbjuda optimala rehabiliteringsmöjligheter krävs att sjukvården tar hänsyn till varje enskild patient och individanpassar rehabiliteringsprocessen inom ramen för befintliga riktlinjer och möjligheter. Vidare forskning inom stöd och rehabilitering efter hjärtinfarkt är önskvärd för att utreda hur rehabiliterings- respektive stödgrupper optimalt kan anpassas efter deltagarnas olika behov. / To be stricken with a myocardial infarction implies psychological and physical strain for the patient, and the following cardiac rehabilitation make demands on lifestyle changes. Support from nursing staff and social network are of importance for the patient's ability to deal with the disease and its consequences. The aim of this study was to describe patients need for social support in rehabilitation following a myocardial infarction. The results are based on 13 research articles. The results indicate that the patients are in need of professional support, support in the daily life and support through shared experiences. The social support from the family is significant for the accomplishment of lifestyle changes, and the rehabilitation is negatively affected if the family makes too high demands or act overprotective. The patients found social support in the fellowship of rehabilitation- or support groups and succeed to a greater extent in achieving lifestyle changes. However there are difficulties in adjusting these groups to the participants’ individual needs. Individually adjusted information and assistance with strategies to handle stress in the daily life are demanded by the patients. To be able to offer optimum rehabilitation, the healthcare needs to take into consideration every patient and individualize the rehabilitation process within available guidelines and possibilities. Further research in support and rehabilitation after a myocardial infarction is desirable to investigate how rehabilitation- and support groups can be adjusted based on the different needs of the participants.

Hjärt- och kärlsjukdomar är en av de främsta dödsorsakerna i Sverige. Tiden från symtom tillbehandling av kvinnor kan bli fördröjd på grund av tvetydiga symtom, kvinnan väntar längremed att söka vård jämfört med mannen. Detta kan bero på att kvinnan förnekar sina symtomdå hon inte tror att det är något allvarligt, såsom en hjärtinfarkt. Studiens syfte är att belysakvinnors upplevelser under det första året efter en hjärtinfarkt. Metoden som valdes är enlitteraturöversikt av kvantitativa och kvalitativa forskningsresultat vilka analyserades ochresulterade i fyra teman. Resultatet visar att kvinnan behöver stöd och support från människori omgivningen. Stödet som ges av familj och närstående upplevs vara viktigt, likaså stödet frånden övriga omgivningen såsom exempelvis arbetskamrater, grannar eller liknande. Kvinnornautrycker även ett stort behov av stöd från hälso- och sjukvårdspersonal, vilka de upplever somalltför medicinskt fokuserade. Resultatet visar även att kvinnor använder sig av en relativtförnekande copingstrategi i hopp om ett snabbare återhämtande, denna förnekelse kan dockutgöra en risk för kvinnans relationer samt för kvinnans självkänsla, vilket i sin tur kan bidratill oro och depressioner i efterförloppet. / The time from symptoms to treatment of women is generally longer because of the ambiguoussymptoms, the woman waits longer before seeking care compared with men. This may be thereason why the woman denies their symptoms when she doesn’t think there is somethingserious, such as a heart attack. The aim of this study is to illustrate women's experiencesduring the first year after an acute myocardial infarction. The chosen method is a literaturebasedstudy of quantitative and qualitative research results which were analyzed and resultedin four themes. The results show that the woman needs support from various instances andpeople in their surroundings. The support given by family and relatives indicates by theinformants to be important, as well as support from the rest of the surroundings such ascolleagues, neighbors, or similar are seen as important. The women also expressed a greatneed for support from health care professionals, which they perceive as poor. The results alsoshow that women use a denial coping strategy in hopes for faster recovery. This denial mayconstitute a risk to the woman's relationships, as well as for the woman's self-esteem, which inturn can contribute to anxiety and depressions.

Hjärtinfarkt drabbar årligen ett stort antal människor och är den vanligaste dödsorsaken inom hjärt- och kärlsjukdomar. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär ofta ett plötsligt och oförberett insjuknande och påverkar stora delar av en människas liv. Kunskap kring sjukdomen har ökat de senaste åren men mer kunskap kring hur patienten upplever sjukdomen behövs. Syftet med denna studie är därför att beskriva patienters upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturbaserad studie med utgångspunkt i 10 kvalitativa artiklar. Resultatet sammanställs i fem teman: Förändrad tillgång till livet, Att acceptera eller förneka sjukdomen, Att göra förändring i livsstilen, Betydelsen av stöd och information och Att få en andra chans. Livet efter en hjärtinfarkt upplevs som förändrat och sättet att hantera sjukdomen är individuellt. Stöd anses som viktigt i återhämtningen men stödet från sjukvården ses stundtals som bristfällig. Somliga ser positivt på sin situation och upplever förändringar som resulterar i ett förbättrat liv. Slutsatsen är att tiden efter en hjärtinfarkt upplevs individuellt, därav bör vården anpassas till varje enskild individ. Stöd från sjukvården bör fokusera på att hjälpa drabbade hantera situationen livet ut. / A great number of people suffer yearly from myocardial infarction (MI) and it´s the most common cause of death within cardiovascular disease. An MI often strikes suddenly and the patient is often unprepared, yet the diagnosis will interfere with the victim for the rest of their life. Knowledge about this illness has steadily increased but more has to be researched concerning the patients experience of their illness. The aim of this study is to describe patient experiences after an MI. The research method is a literature review, which consists of ten qualitative articles. The result is presented in five different themes: A changed approach to life, To accept or deny your illness, To make change in your lifestyle, The importance of personal support and information and To get a second chance. Most people experiences are different to each other and they cope with this change in different ways. Personal support is important but the support from medical society is often not optimal. Some people look at life in a positive way and find that their new way of life is rewarding, but others find their new situation to be scary and restrained. Thus patients experience recovery after an MI quite differently and our conclusion is that the support to patients should be individualized and often life-long.

I Sverige har antalet människor som drabbas av hjärtinfarkt minskat samtidigt som överlevnaden bland de drabbade har ökat. Att hjärtinfarkter minskat beror bland annat på att vi lever mer hälsosamt. Trots mer hälsosam livsstil är det livsstilsfaktorer som är förändringsbara som är den största orsaken till hjärtinfarkt idag. Under sjukdomsförloppet genomgår patienten en kris och svårigheten är att hitta motivation till varaktiga livsstilsförändringar. Syftet med studien var att belysa faktorer som kan påverka patienters möjlighet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Till litteraturstudien valdes 15 vetenskapliga artiklar och utifrån deras resultat framkom fyra kategorier; sociala, fysiska, kognitiva och emotionella faktorer. Resultatet visade bland annat att socialt stöd i samband med livsstilsförändringar var viktigt för patienten, men kunde även försvåra. Även de andra kategorierna innehöll faktorer som försvårade respektive underlättade livsstilsförändringar för patienten. Ett av de viktigaste fynden visade sig vara behovet av individuellt utvecklat stöd för patienten. Kunskap om personliga riskfaktorer, delaktighet och förståelse för det egna ansvaret ökade motivationen. Framtida forskning om livsstilsförändringar efter hjärtinfarkt bör fokusera på beteendevetenskap inom stress och hjärtrehabilitering. Varaktighet av livsstilsförändringar och kvinnors syn på behov av förändring är också värt att undersöka. / The numbers of people in Sweden suffering from heart attacks have diminished, while the survival rate among those affected has increased. The reason why heart attacks reduced is partly because we live more healthily. Despite a healthier lifestyle, the major causes of heart attacks today are lifestyle factors that are changeable. During the course of the disease, the patient undergoes a crisis and the difficulty is to find the motivation for long-term lifestyle changes. The purpose of this study was to elucidate factors that may affect patient’s ability to make lifestyle changes after a myocardial infarction. For the study 15 scientific articles were selected. The result revealed four categories: social, physical, cognitive and emotional factors. Social support was showed to be important in connection with lifestyle changes but can also constrain. The other categories also contain factors that impede and facilitate lifestyle changes for the patient. One of the most important findings in the result proved to be the need for individually designed support for the patient. Knowledge of personal risk factors, participation and understanding of their responsibilities increased motivation. Future research on the topic lifestyle changes after myocardial infarction should include behavioral, cardiac rehabilitation, stress and women’s views on the need for lifestyle change.