En av fyra socialsekreterare lider av psykisk ohälsa, vilket gör att många blir utbrända och sjukskrivna under en längre period. Det finns olika faktorer som orsakar ohälsan, men en av dem kan vara det som är relaterat till deras arbetsuppgifter. Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares psykiska mående, i relation till deras arbetsuppgifter. Insamling av material har gjorts genom enkäter som skickats ut till totalt 183 socialsekreterare som är yrkesverksamma inom Umeå, Norsjö, Malå, Åsele, Dorotea, Sorsele och Bjurholms kommun. Studien visar att det inte går att se någon större skillnad mellan socialsekreterarnas psykiska mående oavsett om de bor i Umeå kommun eller i någon av de små kommunerna som undersöktes. Varken inflytande över utvecklingen på arbetsplatsen eller fördelning av arbetsuppgifter hade någon påverkan på det psykiska måendet hos socialsekreterarna. Majoriteten av respondenterna ansåg att de i låg utsträckning utförde ett klientnära arbete, utifrån deras utbildning och professionella roll. En fjärdedel av socialsekreterarna upplevde att de i låg utsträckning hann med sina arbetsuppgifter. Resultatet i denna studie visar på områden som är i behov av åtgärder, och som socialtjänsten kan ta del av i sitt arbete mot en förbättrad arbetsmiljö.

Abstract The aim of this paper was to study social workers experience of working with clients that do not have an occupation or who have earlier lacked an occupation and the subsequent work towards change. This study was conducted with a qualitative method. The empirical data is based on five interviews with professional social workers and the result has been analyzed based on systematic theory. The analysis resulted in four different themes; working methods, the process of change, obstacles in the change process and distinctive groups. The result show that the social workers use a variety of working methods in their daily work with clients, such as motivational-, goal-oriented-, empathetic working methods, different kinds of treatment work and by creating a good work alliance with the client. Obstacles that the social workers experience in their work with clients towards change include inadequate cooperation, shame, resources, and the client's negative attitude. The result also show that the respondents of the study agree that participation and a perceived meaningfulness of the client are crucial for the outcome of the work. Another thing that appears in the result is the presence of groups of individuals who are distinguished regarding certain topics. These groups of individuals may be more difficult to motivate than other individuals within the target group or there may be circumstances surrounding the individual, such as alcohol or drug abuse, which makes it difficult to achieve a change. Our conclusion is that the key to successful change is communication and participation. A positive consequence of the client's involvement in (part of) the decision making during the change process means that he or she experiences a sense of meaning with what is happening, which proved to be very important for a successful outcome of the work. Keywords: occupation, mental health, systematic theory / Sammanfattning Syftet med studien var att studera socialarbetares erfarenheter av att möta klienter som saknar eller har saknat sysselsättning samt det påföljande förändringsarbetet. Studien är genomförd med en kvalitativ metod. Empirin baseras på intervjuer med fem yrkesverksamma socialarbetare och resultatet har analyserats utifrån ett systemteoretiskt perspektiv. Analysen utmynnade i fyra olika teman; arbetssätt, förändringsprocessen, hinder i förändringsprocessen samt utmärkande grupper. Resultatet visar att respondenterna i sitt dagliga klientarbete använder sig av en rad olika arbetssätt, så som motiverande-, målfokuserat-, behandlande- och inkännande arbetssätt samt vikten av att skapa en bra arbetsallians med klienten. Hinder som respondenterna upplever i förändringsarbetet med klienterna är bland annat bristfällig samverkan, skam, resurser samt klientens negativa inställning. Resultatet visar även att studiens respondenter är överens om att delaktighet och en av klienten upplevd meningsfullhet är avgörande för arbetets utgång. Ytterligare något som framkommer i resultatet är förekomsten av grupper av individer som utmärker sig rörande vissa frågor. Dessa grupper av individer kan vara svårare att motivera än övriga individer inom den studerade målgruppen eller så kan det finnas andra omständigheter kring individen, till exempel missbruk, som gör det svårt att kunna uppnå en förändring. Vår slutsats är att nyckeln till ett lyckat förändringsarbete är kommunikation och delaktighet. En positiv följd av att klienten själv får vara delaktig i (en del av) de beslut som tas under förändringsprocessen medför att han eller hon i större grad upplever en meningsfullhet med det som händer och sker vilket visat sig vara mycket viktigt för ett lyckat resultat av arbetet. Nyckelord: sysselsättning, psykiskt mående, systemteori

Studien undersöker hur läsförståelse, litteracitet och psykisk mående ser ut förgruppen nyanlända på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Syftet med studien harvarit att bidra till förståelsen av de här faktorernas betydelse för elevers skolframgång ochanpassning till svenska skolan. Studien har genomförts genom en enkät med två klasser på ettspråkintroduktionsprogram. Resultatet visar att gruppen som helhet har god läsförståelse ochatt 94 % helt eller delvis har förmågan att läsa mellan raderna. Vidare har mer än hälften avgruppen inte läst skolböcker/faktaböcker i sina hemländer, och så många som 64 % inte hellerläst skönlitteratur. Elevgruppen uppvisar istället en breddad litteracitet där musik, sånger,religionsstudier och sociala medier präglar deras litteracitetsvanor. Slutligen framkommer attden undersökta gruppen har låga värden gällande känsla av sammanhang (KASAM) ijämförelse med svenska ungdomar i samma ålder. Det finns inga positiva samband mellanpsykiskt mående, läsförståelse och litteracitet i gruppen.

Covid-19 pandemin har påverkat både samhället och individen. Skolor har gått över till distansundervisning och social distansering rekommenderas. Ungdomar är i en social tid i livet och vissa upplever försämrat psykiskt mående under pandemin. För att barnsjuksköterskan ska kunna utgöra ett stöd för ungdomar krävs förståelse för deras upplevelser och livsvärld i samband med pandemin. Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomars liv och mående har påverkats under covid-19 pandemin. Studien har en kvalitativ ansats med intervjuer som datainsamlingsmetod. Fem fokusgrupper intervjuades av forskare i en större internationell studie och delgavs denna studie i form av ljudfiler. Deltagare utgörs av 11 ungdomar mellan 16–19 år i Västsverige. Induktiv innehållsanalys har använts som analysmetod. Tre kategorier med vardera tre subkategorier utgör resultatet. "Ett förändrat vardagsliv", "Behov av stöd" och "Ovisshet och konflikter i samhället" är kategorierna. Studien belyser att ungdomar har påverkats mer av pandemins konsekvenser än av själva sjukdomen. Deras vardag har förändrats och oron för framtiden har vuxit. Ungdomarna upplever att det kanske är dom som har offrat mest under pandemin. Den här studien kan vara användbar för alla som arbetar med ungdomar och vill veta mer om hur de har påverkats under pandemin. Det behövs mer forskning och utarbetande av rutiner för att hjälpa alla som på olika sätt har drabbats under pandemin.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur vuxna som varit placerade utanför hemmet under uppväxten kan ha formats av upplevelsen. En specifik frågeställning är om det finns någonting som varit karakteristiskt för upplevelsen. En annan frågeställning är på vilket sätt placeringen utanför hemmet kan ha format individen. Studiens inhämtande av empiri är genomförd med en kvalitativ ansats och via semistrukturerade intervjuer med fem deltagare. Den inhämtade empirin är sedan bearbetad med tidigare forskning och teorier som är utvalda för att kunna besvara syftet och frågeställningarna. Studien lyfter deltagarnas upplevelser och resultaten av dessa visar att deltagarna har formats på olika sätt. Resultaten visar att en av de faktorer som varit karakteristiska är att de har upplevt mycket våld, både i de biologiska hemmen men även på de olika boendeformerna. Deltagarna har upplevt en del negativa effekter ur hälsorelaterade aspekter såsom ångest, PTSD och självskadebeteende. Utöver detta har resultaten visat en viss anknytningsproblematik samt en tydlig indikation på separationsångest som karakteristiskt för upplevelsen, vilket deltagarna själva tror beror på separationen från föräldrarna i tidig ålder.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för kvinnor i nästan hela världen. Kvinnans hjärtinfarkt skiljer sig från mannens. Trots detta är kvinnor underrepresenterade i forskning gällande hjärt- och kärlsjukdomar. En allvarlig sjukdom, exempelvis hjärtinfarkt, orsakar vanligtvis stress och ångest och blir många gånger en påminnelse om döden. Syfte: Att belysa hur kvinnors psykiska mående kan påverkas efter en hjärtinfarkt. Metod: Allmän litteraturstudie som innefattade 11 vetenskapliga artiklar. Artiklarna lästes flera gånger och de mest framträdande fynden identifierades. Fynden färgkodades och fyra huvudteman urskildes. Resultat: Fyra huvudteman identifierades; (I) emotionella upplevelser, (II) socialt stöd, (III) förändrade relationer och (IV) en förändrad livssyn. Majoriteten upplevde ångest, rädsla, stress eller depression efter hjärtinfarkten. Socialt stöd från närstående och sjukvårdspersonal var betydelsefullt för tillfrisknandet. Däremot var informationen från sjukvårdspersonalen bristfällig. Relationer förändrades, både med familj och vänner, samt deras sexuella relationer. Livssynen förändrades efter hjärtinfarkten, antingen negativt eller positivt. Konklusion: Kvinnors psykiska mående påverkas främst negativt av en hjärtinfarkt. För att underlätta tillfrisknandet för kvinnor efter en hjärtinfarkt är det av vikt att förebygga ångest och annan psykisk ohälsa, samt ge tillräcklig information och stöd. / Background: Cardiovascular diseases are the most common cause of death for women in almost the whole world. A woman's heart attack differs from a man's. Despite this, women are underrepresented in research regarding cardiovascular diseases. A serious illness, such as a heart attack, usually causes stress and anxiety and is often a reminder of death. Aim: To shed light on how women's psychological well-being can be affected after a heart attack. Method: A general literature study that included 11 scientific articles. The articles were read several times and the most prominent findings were identified. The findings were color-coded, and four main themes were distinguished. Results: Four main themes were identified; (I) emotional experiences, (II) social support, (III) changed relationships and (IV) a changed outlook on life. Most of the women experienced anxiety, fear, stress or depression after the heart attack. Social support from relatives and healthcare professionals was important for the recovery. On the other hand, the information from healthcare professionals was insufficient. The relationships changed, both with family and friends, as well as their sexual relationships. The outlook on life changed after the heart attack, either in a negative or positive way. Conclusion: Women's psychological well-being is mostly negatively affected by a heart attack. To facilitate the recovery of women after a heart attack, it is important to prevent anxiety and other mental illness, as well as to provide sufficient information and support.

Background: When a child in the family is treated for cancer, the invasive roles in the family changes and the focus is on the sick child. Siblings of children with cancer can experience feelings and thoughts that can be difficult to handle on their own.  Purpose: The purpose is to compile knowledge about which supportive and other factors in health care that affects the siblings psychological health after a brother or sisters cancer treatment.  Method: Literature review based on 10 original articles. The research was applied to the database PubMed and the articles had qualitative and quantitative methods.  Results: The results of this literature review can be divided into two categories; information and emotions, and seven subcategories; Cancer disease, involvement in the progression of the disease, before death, healthcare personnel, changes in the family, subjective experiences of having a sibling with cancer and lack of opportunity to talk about feelings and thoughts. The results show that the psychological health of siblings is adversely affected by inadequate information about cancer, disease progression and bodily changes before death. It also appears that the sibling's psychological health is adversely affected by lack of attention from parents and healthcare professionals. Factors that affects sibling's psychological health positively are the opportunity to express feelings and to have the feelings confirmed by parents or healthcare professionals.  Conclusion: This literature review shows that siblings to a brother or sister with cancer need to get information and talk about their feelings and thoughts. Lack of information and emotional support from parents and healthcare professionals can lead to a negative impact of the psychological health. As a nurse it's important to pay attention to the sibling´s needs for support to prevent psychological illness later in life.

Bakgrund: Psykisk ohälsa drabbade många unga vuxna och upplevdes olika, det kunde innebära tillfälliga besvär men också besvär som påverkar vardagen. Sociala medier hade både för- och nackdelar när det handlade om psykisk ohälsa. Bristande kunskap kring psykisk ohälsa ledde till stigmatisering. Syfte: Undersöka unga kvinnors erfarenheter av att söka vård vid psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ metod har använts som är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Det kunde vara svårt för kvinnor att känna igen psykiska symtom vid psykisk ohälsa. De kunde känna skam och rädsla för att söka vård vid psykisk ohälsa. Ett bristande förtroende för vården kunde finnas på grund av tidigare erfarenheter. Unga kvinnor kunde få symtomlättnad vid vårdsökande. Det kunde vara lättare att söka vård för fysiska symtom än psykiska symtom för kvinnor. Stöd av närstående var en fördel för unga kvinnor. I stället för att ta tag i dem psykiska problemen isolerade unga kvinnor sig. Media var till stor hjälp för att unga kvinnor ska söka vård. Konklusion: Unga kvinnor hade olika erfarenheter av att söka vård, det fanns negativa aspekter som gjorde att unga kvinnor inte sökte vård. Det fanns även olika positiva aspekter som gjorde att unga kvinnor vågade söka vård. / Background: Mental illness affected many young adults and was experienced differently, it could mean temporary problems but also problems that affect one’s everyday life. Social media had both advantages and disadvantages when it came to mental illness. Lack of knowledge about mental illness led to stigmatization. Aim: Investigate young women’s experience of seeking care for mental illness. Method: A qualitative method has been used which is based on eight scientific articles. Findings: It could be difficult for young women to recognize the psychological symptoms of mental illness, they could feel shame and fear about seeking care for mental illness. A lack of trust in care could be due to previous experiences. Young women could get symptom relief by seeking care. It could be easier to seek care for physical symptoms than psychological symptoms for young women. Support from relatives was an advantage for young women. Instead of addressing mental health issues, young women isolated themselves. The media was a great help for young woman to seek care. Conclusion: Young women had different experiences of seeking care, there were negative aspects that made young woman not seek care. There were are also various positive aspects that made young woman dare to seek care.

The demands on becoming more and more effective and within a short period of time is weights heavy on the workers in the workplace. The purpose of this study is to examine how workers with stressful, white-collar professions experience heavy workloads and high demand on availability and efficiency and how they experience risk factors in the workplace affect their mental health from the symptoms of exhaustion. To answer the study´s purpose three questions were created. Seven qualitative interviews were conducted all with participants of different white-collar professions and between the age of 25-65. In addition to the study´s main theory of modern acceleration (Rosa, 2014) Foucault's (2017) theory of good dressage and the concept of internalization from Berger and Luckmann (1991) to analyze the material together with previous research on engagement was the basis for parts of the analysis. The Result was that all participants had their mental health affected negatively by work related stress because of the modern accelerations. All participants had experience work related stress in combinations with feelings of shame and feeling of depression and exhaustion occurred in some participants. / Kraven på att effektivisera blir allt större, inte minst på arbetsplatsen där arbetstagarna ofta har många arbetsuppgifter och lite tid att hinna utföra de på. Syftet med studien är att undersöka stressade tjänstemän som upplever höga prestationskrav och hur de som en följd av modernitetens acceleration upplever att riskfaktorerna på arbetsplatsen påverkar deras psykiska mående utifrån utmattningssymtomen. För att besvara studiens syfte identifierades tre frågeställningar. Sju kvalitativa intervjuer utfördes på informanter som alla arbetade inom olika tjänstemannayrken och var mellan 25–65 år gamla. Utöver studiens huvudsakliga teori om modernitetens acceleration (Rosa, 2014) användes även Foucaults (2017) teorin om den goda dressyren och begreppet internalisering från Berger och Luckmann (1991) för att analysera materialet samt tidigare forskning om engagemang la till grund för delar av analysen. Resultatet var att alla informanter hade en negativt påverkad psykisk hälsa som berodde på arbetsrelaterad stress som en konsekvens av modernitetens acceleration. Samtliga informanter upplevde arbetsrelaterad stress som var kombinerad med känslor av skam men känslor av depression och utmattning förkom hos vissa.