Background: Myocardial infarction is the disease that most people die of today in Sweden. Research has shown a clear association between diet, atherosclerosis and cardiovascular diseases and proper diet is considered to prevent cardiovascular diseases. The advocated diet has varied over the years and in recent years the Mediterranean diet is highlighted as a possible diet for both primary and secondary prevention of cardiovascular diseases.Objective: The purpose was to investigate the effects of the Mediterranean diet in people who have suffered myocardial infarction and if the nurse can help with a positive dietary change.Method: A systematic literature study that contains 10 quantitative scientific articles. The articles were found in PubMed and Cochrane.Results: Several studies showed effects on blood lipids and changes in inflammatory markers. Reduced Body Mass Index and blood pressure occurred in several studies and also reduced fasting glucose occurred. Some of the studies presented a result where the Mediterranean diet gave greater survival and decreased morbidity and mortality. Some of the studies showed that the nurse could affect a dietary change.Conclusion: The results of the study show that the Mediterranean diet seems to have a protective effect against a number of risk factors for myocardial infarction and can be a useful diet for individuals who have survived myocardial infarction. The nurse should work to promote health and to explain and communicate important information to the patient, which may involve advice on the Mediterranean diet.

Bakgrund Hjärtinfarkt är en vanligt förekommande sjukdom där livsstil påverkar risken att drabbas. Med livsstilsförändring inom områdena tobaksbruk, kostvanor, motion och alkoholkonsumtion kan en stor del av insjuknande i hjärtinfarkt förebyggas. Patientens attityd kan vara avgörande i arbetet med livsstilsförändringen. Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som påverkar patienters attityder till eventuell livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. Metod Studien är gjord som en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ, kvantitativ och blandad ansats. Resultat Det framkom tio kategorier som enskilt eller tillsammans påverkade patientens attityd till livsstilsförändring. Faktorerna var rädsla, medvetenhet, stöd, självdisciplin, egna prioriteringar, fysiska hinder, tidsperspektiv, erfarenheter hämtade från omgivningen, vilja att återgå till tidigare fysisk kapacitet och livsåskådning. Slutsats Deltagarnas attityder påverkades tydligt av de framkomna faktorerna. En deltagare som fick stöd, hade medvetenhet om sitt tillstånd, viljan att återgå till tidigare fysisk kapacitet och hade god självdisciplin hade ökad motivation till att genomföra en livsstilsförändring efter hjärtinfarkten. I motsats till detta fanns fysiska hinder och tidsperspektiv som påverkade attityden negativt till att genomföra livsstilsförändring. Rädsla, egna prioriteringar och livsåskådning kunde påverka attityden till livsstilsförändring i både positiv och negativ riktning. / Background Myocardial infarction is a common disorder in which lifestyle affects risk. With lifestyle changes within physical activity, diets, tobacco use and alcohol consumption a great amount of myocardial infarction can be prevented. Patients´ attitudes can be crucial in the process of lifestyle change. Aim The aim of the study was to describe the factors that influence patients´ attitudes to potential lifestyle change after myocardial infarction. Method The study is designed as a literature review based on 14 scientific articles with qualitative, quantitative and mixed methods. Results Ten factors emerged that separately or together affected patients´ attitudes to lifestyle change. The factors were fear, awareness, support, self-discipline, own priorities, physical obstacles, perspective of time, experience collected from the entourage, desire to return to past physical capacity and conception of life. Conclusion The participants’ attitudes were clearly affected by the emerged factors. A participant who had support, awareness, desire to return to past physical capacity and had self-discipline had increased motivation to implement lifestyle change after myocardial infarction. In contrast physical obstacles and perspective of time affected the attitude negatively to implement lifestyle change. Fear, own priorities and conception of life could affect attitudes to lifestyle change in both positive and negative direction.

Bakgrund : Vid hjärt- och kärlsjukdomar är kvinnor degraderade, de får sämre behandling jämfört med män, mindre forskning sker på kvinnor och de får oftare fel eller ingen diagnos. I och med att mannen varit normen och referensramen, behandlas även kvinnor efter samma kriterier. Kvinnors symtom på hjärtinfarkt skiljer sig från mannens. Syftet : Syftet med litteraturöversikten var att belysa kvinnors upplevelse av att drabbas av hjärtinfarkt. Metod : Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i elva kvalitativa artiklar. Resultat : Kvinnor upplevde fysiska symtom från olika delar av kroppen, det kan vara från mag-tarmkanalen, extremiteter och bröstregionen. De förnekar symtomen och försöker komma på orsaker till varför de uppstår. Vården ger bristfällig information och tar dem inte på allvar vilket leder till osäkerhet. Kvinnor mår fortfarande dåligt flera månader efter infarkten och har svårt att klara vardagen. De behöver stöd från familjen som kan stötta och finnas till, även om de inte alltid berättar hur de mår. Slutsats : Kvinnor upplever en rad olika symtom när de drabbas av hjärtinfarkt och symtom kan uppstå från olika delar på kroppen, inte bara i bröstregionen. De upplever också att vårdpersonalen ger bristfällig information och inte tar dem på allvar när de söker för sina symtom. Många kvinnor har kvarvarande symtom flera månader efter infarkten. / Background : When it comes to heart disease, women are degraded. Women get worse treatment, more often wrong or no diagnosis and research is less in women. As the man is the norm and reference the women also get treated after the same criteria. Women’s symptoms are different compered to men. Aim : The aim of this study was to explore women’s experiences of suffering from a myocardial infarction. Methods : The design is a literature review. Data collection occurred in the databases Cinahl and PubMed which resulted in eleven qualitative articles. Result s: Women experienced symptoms from different parts of the body, which may be from the gastrointestinal area, extremities and breast region. They deny the symptoms and try to find reasons why they occur. Care provides give lack of information and does not take them seriously, which causes women to feel insecure. Women still feel bad several months after the infarction and have difficulty coping with everyday life. They need support from the family that can give them support and help, although they do not always tell family how they feel. Conclusion : Women experience a variety of symptoms when they suffer from myocardial infarction, and symptoms may start from different parts of the body, not just in the breast region. They also experience that the caregiver provides inadequate information and do not take them seriously when they seek medical care. Many women have remaining symptoms several months after the infarction.

Hjärtinfarkt är i dag en av de största orsakerna till funktionsnedsättning och död runt om i världen. Egenvård är en stor del av behandlingen efter en hjärtinfarkt och innebär att personen på egen hand eller med hjälp av andra utför vissa delar av sin behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att förändra sina levnadsvanor efter genomgången hjärtinfarkt. Studien gjordes med fokus på ett inifrånperspektiv och är baserad på elva artiklar som analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier; att stöd från andra ger trygghet till att genomföra förändringar, att rädsla hämmar och bidrar till förändring, att vilja ta hand om sig själv och att hindras från att kunna ta hand om sig själv. Resultatet visar att personer som genomgått en hjärtinfarkt behöver motivation för att kunna förändra sina levnadsvanor. Personerna har ett stort behov av information och kunskap för att kunna förstå sambandet mellan sjukdom och behovet av egenvård. Genom att personen har stöd ifrån ett socialt nätverk och från sjukvården upplever personen en trygghet i att genomföra och motiveras till att behålla de nya levnadsvanorna. Sjukvården bör fokusera på att ge en personcentrerad omvårdnad och kontinuerligt utvärdera hur personens motivation, behov och kunskap förändras över tid.

Bakgrund Varje år drabbas ca 25 300 människor av hjärtinfarkt i Sverige. Kvinnor drabbas inte lika ofta som män och kan ha en annan symtombild. Detta kan innebära att de väntar med att söka vård. Kvinnor får inte heller tillgång till evidensbaserad vård i lika stor utsträckning som män. Syftet Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt. Metod Litteraturstudien baseras på åtta kvalitativa artiklar. Artiklarna hittades i databaserna Cinahl och PsycInfo. Artiklarna lästes igenom och en innehållsanalys gjordes enligt Kristensson (2017). Resultat I resultatet kom det fram två huvudkategorier: Begränsningar i livet och stöd i vardagen. Att få en hjärtinfarkt kan vara en stor livsförändring och där livet inte blir som det tidigare har varit. En osäkerhet och rädsla upplevdes efter hjärtinfarkten. Brist på energi gjorde att det var svårt att vara med i sociala sammanhang. Vissa kvinnor upplevde en förändrad sexlust efter hjärtinfarkten. Kvinnorna upplevde att det fanns brister i stödet ifrån professionella vårdare. Slutsats Att ha en längre uppföljning med sjukvården kan göra att kvinnorna inte känner sig utlämnade, då kvinnor hade besvär efter sin hjärtinfarkt. En längre uppföljning kan leda till att kvinnorna känner en trygghet i sin vardag. Att delta i hjärtrehabiliteringsprogram stärkte kvinnorna. Nyckelord Hjärtinfarkt, kvinnor, upplevelser.

Hjärtinfarkt hör till en av de vanligaste sjukdomarna i Sverige. Fysisk aktivitet är en viktig komponent i rehabiliteringen efter hjärtinfarkt, dock kan upplevelse av oro riskera följsamheten av fysisk aktivitet. Syftet med studien är att beskriva vad som orsakar och lindrar patientens upplevelse av oro vid fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Studien är en litteraturstudie enligt Friberg där elva kvalitativa artiklar analyserats. Ur artiklarna framkom tre huvudteman; Kunskap om kroppsliga reaktioner efter hjärtinfarkt, fysisk aktivitet i kontrollerad miljö och stöd under rehabiliteringen. Patienter kan uppleva oro vid fysisk aktivitet till följd av kunskapsbrist gällande kroppsliga reaktioner efter hjärtinfarkt. Oro kan även upplevas vid frånvaro av vårdpersonal och instrumentell hjärtövervakning under fysisk aktivitet. Närvaro av sjukvårdspersonal och kunskap om kroppsliga reaktioner efter hjärtinfarkt kan lindra oro hos patienterna, dessutom stöd från familj och vänner. Vikten av sjuksköterskans, anhörigas och patienters stöd efter hjärtinfarkt diskuteras i uppsatsen tillsammans med patientinformation. Författarna påvisar sjuksköterskans betydande roll i arbetet mot hållbar utveckling genom att stödja patienter till fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt.

Akut myokardinfarkt (AMI) är en av de största orsakerna till dödsfall i dagens samhälle. De senaste årtiondena har forskningen om den akuta behandlingen utvecklats vilket har medfört ett ökat antal patienter som överlever. En del av behandlingen i efterförloppet av en AMI är fysisk aktivitet. Trots forskning som påvisar de positiva effekterna utav fysisk aktivitet är det enbart en liten del utav dessa patienter som har god följsamhet gällande behandlingen. Då sjuksköterskan har det primära ansvaret för omvårdnaden är det av stor relevans att ha kunskap om hur patienten upplever denna del av behandlingen. Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva vilka upplevelser patienter som drabbats av AMI har gällande fysisk aktivitet. Tio kvalitativa artiklar behandlades i denna uppsats. Resultaten kategoriserades i två huvudteman som beskriver patienters upplevelse av fysisk aktivitet som en påminnelse av sin sjukdom samt upplevelsen av fysisk aktivitet som ett verktyg för att hantera sjukdomen. Resultatet visar på den komplexa situationen kring den drabbade. Det som i synnerhet framkom var upplevelsen av symtom efter AMI som ett hinder för fysisk aktivitet. Detta förde med sig en låg aktivitetsnivå vilken påverkade livet i övrigt. Genom att ha dålig kunskap om sin sjukdom hindrades patienter från att hitta aktiviteter som passade deras kapacitet. Ett annat fynd var upplevelsen av återvunnen kontroll av sitt liv som ett resultat av sjukdomen. En central del i att förbättra sin livskvalitét var just fysisk aktivitet. Med detta resultat kan sjuksköterskan möta patienten i den livssituation som denne befinner sig i och därmed vara en hjälp i rehabiliteringen. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Att drabbas av en svår sjukdom innebär en stor förändring för den drabbade och hans/hennes närstående. Idag är hjärtinfarkt en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige hos kvinnor över 55 år. Dödligheten tenderar att öka hos kvinnorna vilket kan bero på kvinnors ökade rökvanor, latent diabetes och förekomsten av metabolt syndrom (blodfettsrubbningar, högt blodtryck och insulinresistens). Syftet var att få fram vilka känslor som uppkommer hos kvinnor efter att de drabbats av en hjärtinfarkt samt hur deras livssituation förändras. Metoden är en litteraturstudie baserad på Evans modell där sju kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i tre huvudteman och tillhörande subteman. Dessa var livsstilsförändringar: rökning, matvanor och aktivitet, känslor uppkomna efter hjärtinfarkten: oro för framtiden, ensamhet, stress och behov av stöd och förändringar av sin levda kropp: kvarstående symtom och begränsningar. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Prehospital akutsjukvård är den vård och behandling som utförs i ambulansen eller på skadeplats, det vill säga innan patienten kommer till sjukhuset. Det ställs höga krav på ambulanspersonalen då miljön i det prehospitala mötet kan vara varierade och ske i stort sett var som helst. Patienter med hjärtinfarkt är en stor patientgrupp inom den prehospitala akutsjukvården och drabbar kvinnor och män i lika stor utsträckning. Under senare år har forskningen visat att kvinnors kranskärlssjukdomar skiljer sig från mäns, både när det gäller symtom och hur man ställer diagnos. Men forskningen visar också att många kvinnor har svårt att relatera sina symtom till en eventuell hjärtinfarkt. Detta i kombination med atypiska symtom hos kvinnor och en annorlunda upplevelse av att drabbas av hjärtinfarkt kan medföra att sjukvårdspersonal missar eller gör en felaktig bedömning av kvinnan. Egen erfarenhet från tidigare litteraturstudier inom området, kvinnors upplevelse av hjärtinfarkt, visar att det kvarstår en obesvarad fråga. Den är hur kvinnorna upplever det prehospitala mötet i ambulansenSyftet är att beskriva hur kvinnor med akut hjärtinfarkt erfar det prehospitala mötet i ambulansen.Metoden i studien är en kvalitativ intervjustudie. Intervjuerna var av narrativ karaktär där kvinnorna uppmanades att med egna ord berätta om det prehospitala mötet med ambulansen i samband med deras hjärtinfarkt. Intervjuerna spelades in med hjälp av en bandspelare och skrevs därefter ner ordagrant på papper. Analysarbetet gjordes genom en induktiv kvalitativ innehållsanalys.Resultatet presenteras i form av tre teman som är: Tiden skapar förutsättning för det prehopitala mötet, Närvaro skapar lugn och Bemötande skapar trygghet.Att tiden hade så stor betydelse för det prehospitala mötet är något som förvånade författarna. Den trygghet som normalt infinner sig när ambulansen anländer avtar när väntetiden på ambulansen samt tiden på plats, innan avtransport, blir för lång. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Varje år drabbas många svenskar av hjärtinfarkt, deras livsvärld och subjektiva kropp förändras plötsligt. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra och förebygga det lidande som förändringen kan leda till. Det kan hon/han göra genom att ha kunskap om området, uppträda på ett lugnt sätt och ge adekvat information. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad patienter drabbade av hjärtinfarkt upplever efter utskrivning från sjukhuset. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie. Artiklar hittades genom sökning i databaserna och genom kedjesökning och åtta av dessa passade vårt syfte. De åtta artiklarna analyserades utifrån en modell av Evans. Analysen resulterade i fyra huvudteman varav tre har subteman. Resultatet visar att en hjärtinfarkt inte bara påverkar kroppen rent fysiskt utan även psykiskt. Deltagarna i studierna är oroliga för framtiden och för hur de ska komma tillbaks till vardagen igen. Även relationer till närstående och vänner påverkas efter hjärtinfarkten. Känslan av oro och rädsla är som starkast tiden strax efter en hjärtinfarkt men mattas av efter hand som tiden går. Bristen på adekvat information är en upplevelse som framkommer hos många av deltagarna och orsakar onödigt lidande för patienten. / Program: Sjuksköterskeutbildning