I den här undersökningen har jag granskat hotellkonsten och dess betydelse, dels vad den betyder för hotellens profil men även om det finns något annat budskap. Idag är det fler och fler hotell som börjar använda olika strategier för att förstärka hotellet profil och konst är en av dessa inriktningar. Jag har undersökt tre olika hotell som är belägna i Sverige och på de här hotellen är det konsten som står i centrum. Hotellkonstens syfte har förändrats under tid. Från att vara något dekorativ och med syfte att skapa hemkänsla är dagens syfte, för konsthotellen, att vara uppseendeväckande. Hotellkonstens uppgift är att ge hotellet en speciell identitet samtidigt ska konsten skapa kontakt med gästen som ska börja fundera, diskutera och få en slags relation till hotellet. Resultatet av undersökningen visade att konstens betydelse för hotellet var stor. Att konsten är så viktig för hotellets profil är ett resultat av att den konstansvarige har haft stort inflytande när det gäller valet av konst. De har näst intill fria tyglar och det har gett konsten större utrymme, ett mer personligt yttryck och med syftet att skapa relationer till betraktarna. Den konstansvariges målsättning med konsten är bland annat att skapa en helhet med hotellet. På så sätt snävas eller breddas hotellens målgrupper, vilket har resulterat i att undersökningens hotell är väldigt varierande i relation till varandra. Dock är varken konst eller hotellboende gratis och denna undersökning visar att oavsett om hotellen riktar sig till en snäv målgrupp eller en bredare så har de ekonomiska förutsättningarna stor betydelse för målsättningen med hotellkonsten.

Hotellmarknaden håller på att förändras, här i Kalmar planerar de hotell som inte redan har renoverat sina faciliteter, att göra det. Att alla hotell renoverar samtidigt är ganska märklig och vi har i och med detta arbete, delvis rett ut varför detta händer just nu. Det beror delvis på att de flesta hotell byggdes under samma tidsperiod och är i behov av upprustning samt att det är en reaktion av konkurrenternas renoveringar. Något som blev tydligt för oss var att hotellen väljer att investera i sina verksamheter samtidigt som en eventuell lågkonjunktur kan komma att drabba världsekonomin, det tyckte vi var märkligt men de är helt enkelt tvungna, för att stå sig i konkurrensen. Genom att intervjua hotellcheferna för tre av Kalmars största hotell samt ett antal affärsresenärer har vi försökt se om hotellen verkligen vet vad kunderna efterfrågar, samt vilka organisatoriska förändringar som hade varit nödvändiga vid en ekonomisk inbromsning. Vår studie har resulterat i den modell vi kallar ”den långa eller korta vägen till kunderna” och syftar till att företagen skall göra sig attraktiva på den lokala marknaden och att genom deras ryktesspridning, locka till sig kunder från andra regioner.

No description available.

<p>Hotellmarknaden håller på att förändras, här i Kalmar planerar de hotell som inte redan har renoverat sina faciliteter, att göra det. Att alla hotell renoverar samtidigt är ganska märklig och vi har i och med detta arbete, delvis rett ut varför detta händer just nu. Det beror delvis på att de flesta hotell byggdes under samma tidsperiod och är i behov av upprustning samt att det är en reaktion av konkurrenternas renoveringar. Något som blev tydligt för oss var att hotellen väljer att investera i sina verksamheter samtidigt som en eventuell lågkonjunktur kan komma att drabba världsekonomin, det tyckte vi var märkligt men de är helt enkelt tvungna, för att stå sig i konkurrensen. Genom att intervjua hotellcheferna för tre av Kalmars största hotell samt ett antal affärsresenärer har vi försökt se om hotellen verkligen vet vad kunderna efterfrågar, samt vilka organisatoriska förändringar som hade varit nödvändiga vid en ekonomisk inbromsning. Vår studie har resulterat i den modell vi kallar ”den långa eller korta vägen till kunderna” och syftar till att företagen skall göra sig attraktiva på den lokala marknaden och att genom deras ryktesspridning, locka till sig kunder från andra regioner.</p>

Hotellet och badet i Mariefred ligger i korsningen mellan Storgatan och Gripsholmsvägen. Detta är även ingången till stadskärnan som präglas av mindre trähus och en hel del tegelbyggnader. Gripsholms slott som ligger söder om tomten är stadens viktigaste landmärke. Det är också där jag fått mycket av min inspiration. Dels tegelstrukturen och de runda formerna och bågformerna. Badet är ett viktigt koncept i mitt hotell. Det kom till efter att ha intervjuat Mariefredsbor som pratade mycket nostalgiskt om Strandrestaurangen som ligger på Mariefreds östra kust. Det är en stängd restaurang som bland annat hade kallbad.   Det nya badet ska vara en del av staden på sådant vis att alla ska ha tillgång till dess utbud. Både hotellgäster och mariefredsbor ska kunna bada där. Återigen ska folk kunna samlas på en plats, njuta, umgås etc. Poolen har både en tempererad del inomhus och en större del utomhus. Man kan nå utomhusdelen av poolen genom att simma under en glasvägg eller helt enkelt genom att gå från utsidan. På plan 2 finns en till pool, endast för hotellgäster.   Hotellets huvudingång är avskild från badets entré. Hotellet är på fem plan och varje plan har terrasser och trappar upp och blir mindre och mindre. Hotellets gestaltning präglas av bågformiga väggar i grå tegel och många glaspartier/fönster. Fönsterna är smala och höga och har olika avstånd beroende på hur fasaden ska upplevas. Byggnaden följer även böjningen på den viktigaste korsningen i Mariefred. / The hotel and the public bath in Mariefred are located at the intersection of Storgatan and Gripsholmvägen. This is also the entrance to the town that is characterized by small wooden houses and a lot of brick buildings. The inspiration came from the brick structure and the circular shapes and arcuate shapes in the Gripsholm’s Castle, which is located south of Mariefred and it is the city´s most important landmark. The bath is an important concept for my project. It came after interviewing people from Mariefred who spoke very nostalgic about Strandrestaurangen - restaurant located on Mariefred’s east coast. It is a restaurant that closed due to mold, and had among other things cold bath.   The new bath will be a part of the city in such a way that everyone should have access to its offerings. Both hotel guests and people living in Mariefred can come to swim there. Once again people will be able to gather in one place, enjoy, socialize, etc. The swimming pool has both a heated indoor part and a larger part that is located outdoors. You can reach the outdoor part of the pool by swimming through a glass wall or simply by walking from the outside. On the 2nd floor there is a pool, and it is only for hotel guests.   The hotel's main entrance is separate from bath entrance. The hotel is on five floors and each floor has terraces that are stepping up and becoming smaller and smaller. The hotel's design is characterized by curved walls of gray brick and many glass walls / windows. The windows are narrow and high and have different distances depending on how the facade should be experienced. The building also follows the curvature of the main intersection in Mariefred. / Hotel i bazen u Mariefredu se nalazi na raskrsnici glavne ulice, Gripsholmsvägen. Ovo je takodje ulaz u grad, pun malim drvenim kućama i ciglenim zgradama. Gripsholms dvorac se nalazi na jugu Mariefreda i to je najvažnije obeležje ovog grada. Tu sam dobila najvecu inspiraciju, uglavnom sto se tice cigle, kruznih oblika i lucnog oblika. Bazen je važan koncept mom hotelu i mom projektu. I ta ideja je nastala nakon razgovora sa stanovnicima Mariefreda koji su govorili veoma nostalgično o Strandrestaurangen - restoranu koji se nalazi na istočnoj obali Mariefreda. To je restoran, kojeg su zatvorili zbog napada budja, a imao je između ostalog  hladne kupke. Novi bazen će biti deo grada tako sto ce svako da ima pristup tim ponudama i zadovoljstvom koje takvo mesto pruza. Znaci, i gosti hotela i stanovnici Mariefreda ce moci tamo da se kupaju. Opet ce ljudi moći da se okupe na jednom mestu, da uživaju, da se druže, itd. Bazen ima jedan deo koji je unutra u hotelu, i jedan veći deo na otvorenom. Otvoreni deo može se dostići tako sto ces otplivati ispod staklenog zida ili jednostavno ces doci do njega od spolja. Na 2. spratu se nalazi bazen, samo za goste hotela. Glavni ulaz u hotel je odvojen od ulaza za bazen. Hotel se sastoji od pet spratova i svaki sprat ima terase koje se stepenasto smanjuju na gore. Dizajn hotela se karakteriše zakrivljenim zidovima sive cigle i mnogobrojnim staklenim zidovima / prozorima. Prozori su uski i visoki i imaju različite razdaljine u zavisnosti od toga kakav izraz fasada treba da da. Zgrada takođe prati krivinu glavnoj raskrsnici u Mariefredu.

<p>Uppsatsens syfte var att undersöka kundlojalitetens beroende av lojalitetsprogrammet Hilton HHonors på tre Hiltonägda hotell i Stockholmsregionen. Författarna använde sig av metodtriangulering i form av informationssök, litteraturstudier samt ett flertal olika intervjuer med både personal och hotellgäster för att samla in data till studien.</p><p>Informationen utmynnade till ett antal variabler som hade lojalitetsskapande förutsättningar inom lojalitetsprogram; klagomålshantering, ”service minded” personal, kundavhopp, kundinriktning, fortlöpande information, kommunikationskanaler, uppmuntran till köp, monetära förmåner samt värde förmåner. Därefter analyserades dessa, vilket resulterade till slutsatsen att samtliga valda variabler hade lojalitetsskapande egenskaper.</p><p>Samtidigt studerades kundlojaliteten hos hotellgäster utifrån variabler ur teoriavsnittet som mäter kundlojalitet. Dessa var; besöksfrekvens, återköpsfrekvens, antal företag kunden växlar emellan, rekommenderar företaget, vana samt kunden köper där denne vet vad denne får. För alla variabler utom vana var resultatet att medlemmarna var mer lojala än icke-medlemmarna. För variabeln vana var icke-medlemmen mer lojal än medlemmen på två av hotellen. Kundlojalitet kan även enligt teorin bero på omgivningsfaktorer så till ovanstående lades variabeln vad som var huvudorsaken till att kunden valt aktuellt hotell. Det som förekom genomgående var närhet i olika former.</p>

Denna studie behandlar fenomenet om, och i så fall hur, genomförandet av evenemang påverkar hotell som är belagda på samma destination som evenemanget arrangeras. Fokus i denna studie ligger på hur evenemangen Ironman samt GuldAgility har påverkat hotellet Best Western Plus Kalmarsund Hotell, på destinationen Kalmar. Syftet med studien har varit att undersöka om hotells omsättning och beläggning samt marknadsföring och varumärkesskapande påverkas av arrangerandet av olika evenemang på destinationen där verksamheten sker. I studien diskuteras även i vilken utsträckning hotellet i fråga gynnas av sitt deltagande i evenemang. Vad som framgår i studien är att både omsättning och beläggning för Best Western Plus Kalmarsund Hotell påverkas positivt vid arrangerande av större evenemang för en destination med Kalmars storlek. Vid valet av deltagandet i de specifika evenemangen har Best Western Plus Kalmarsund Hotells varumärke stärkts i och med att de vill ses som ett idrottshotell. Då de båda evenemangen var framgångsrika kom detta även att påverka hotellets marknadsföring i form av en positiv word-of-mouth. Genom denna avhandling kan det konstateras att i samband med evenemangen har Best Western Plus Kalmarsund Hotell gynnats både ekonomiskt men också inom marknadsföring och varumärkesskapande. Därför anses ett fortsatt samarbete mellan Best Western Plus Kalmarsund Hotell och Ironman samt GuldAgility vara gynnsamt för hotellet. I framtiden kan dessa evenemang även användas av hotellet för att förlänga säsongen vilket leder till ytterligare gynnsamhet för Best Western Plus Kalmarsund Hotell.

Sedan år 1970 har det forskats mycket om relationsbaserad marknadsföringsstrategi som ett substitut för det transaktionsbaserade perspektivet som länge har dominerat marknadsföringen. Nyttan med en relationsbaserad strategi är att den sätter kunden i fokus och arbetar för att behålla de befintliga relationerna istället för att enbart fokusera på det utbyte som sker mellan kund och företag och att skaffa nya kunder. Då fjällturismen i Sverige förväntas öka de kommande åren och det satsas stort på svensk besöksnäring är det intressant att undersöka om mindre svenska fjällhotell ser till detta skifte och arbetar för att bevara sina befintliga relationer. För mindre fjällhotell finns utmaningar som större hotell inte har i samma utsträckning, till exempel mindre resurser till utvecklade datasystem som kan stödja uppmärksammandet av stamgäster samt säsongsbetoningen som kan leda till ökad personalomsättning.   Den teoretiska referensramen ligger inom relations- och tjänstemarknadsföring med The gaps model of service quality som utgångspunkt för att kartlägga strategier och utmaningar som hotellen uttrycker sig ha. Studien har genom en kvalitativ metod undersökt Hur mindre svenska fjällhotell arbetar med att uppmärksamma stamgäster. Specifikt studeras, enligt Grönroos (2008) definition på relationsmarknadsföring, de olika faser som innebär att Identifiera, bibehålla och utveckla relationen. 10 intervjuer med respondenter från Dalafjällen till Lapplandsfjällen visar att mindre svenska fjällhotell är måna om sina stamgäster och ser ett värde i dem utöver enbart ekonomiska vinster. Hotellens definition av stamgäster är generellt vag, vilket gör det svårt för både personalen och gästerna att identifiera relationen, vilket påverkar bibehållandet och utvecklingen av relationen. Bibehållande av relationen sker till stor del “på känn” utan uttalade rutiner och standarder för hur uppmärksammandet ska göras. Det innebär en risk för att stamgästerna inte får tjänsten levererad enhetligt utefter deras förväntningar. Dock finns det en utbredd medvetenhet om stamgästernas förväntningar.   En av de mest påtagliga utmaningar som identifierades ligger i tjänsteutförandets heterogenitet, vilket rutiner till viss del kan vara lösningen på. Det lyfts även fram etiska aspekter som diskuteras utifrån personuppgiftslagen och möjlig diskriminering. Det framkommer att det generellt finns brister i tjänsteprocessen som kan åtgärdas för att utveckla relationen. Därav avslutas studien med rekommendationer som kan bidra till ett mer strukturerat arbetssätt för att gynna uppmärksammandet av stamgäster hos mindre svenska fjällhotell. Studiens bidrag kan även generaliseras till andra mindre hotell och tjänsteverksamheter.

Syftet med denna uppsats är att få en djupare förståelse kring hotellkoncernen Scandics tjänsteutveckling, avgränsat till upplevelsetjänsten med basprodukten, upplevelserummet, service samt image som utgångspunkter. Vi finner Scandic vara en intressant koncern att undersöka, då det är en välkänd hotellkedja samt Nordens största hotellkoncern. Vår uppsats börjar med en introduktion där läsaren får en inblick kring begreppen management och tjänsteutveckling, samt information om Scandic, där vi vidare formulerat frågeställningar kring syftet nämnt ovan. Vidare presenterar vi vår metod och hur vi gått tillväga, där vi med hjälp av kvalitativa metoder och semistrukturerade mailintervjuer har fått en djupare förståelse för vilken bild Scandic vill förmedla kring sin tjänsteprodukt samt hur övernattande gäster upplever den. Vi har därtill jämfört svaren emellan för att urskilja om Scandic lyckas förmedla den bild de önskar av sin tjänst. Denna empiri har vi med hjälp av teorier analyserat för att vidare få fram en slutsats kring våra frågeställningar. / The purpose of this essay is to gain a deeper understanding of the hotel group Scandic's service development, limited to the service experience with the basic product, experience room, service and image as main aspects. We find Scandic being an interesting company to study considering it is a well-known hotel chain as well as it is the largest hotel group in Scandinavia. Our essay begins with an introduction in which the reader gets an insight into the concepts of management and service product, as well as information about Scandic. In this introduction we also formulated questions concerning the purpose mentioned above. Furthermore, we present our method and how we proceeded this study, where with the help of qualitative methods and semi-structured email interviews has gained a deeper understanding of which image Scandic wants to convey about their product, and how overnight guests experience it. We have furthermore compared the responses to discern if Scandic manage to convey the image they desire of their service. This empirical data we have with the help of theories analyzed to further obtain a conclusion about our issues.

<p>The hotel sector has reviewed big changes, as higher requirements on independent hotels have been set. In order to be able to compete with big hotel chains, it is no longer sufficient to only use the 4P of marketing mix, it is also required a bigger focus on the personnel. Trained and service aimed employees are service companies' intangible assets and they become more important. Globalisation and internationalisation has however contributed to that the labor market has become more open, and employees easier can compare employment conditions or change job.</p><p>The aim of this essay is to analyze and to evaluate conditions for the internal marketing at independent hotels, in order to be able to achieve employee loyalty. The essay builds on a comparison between managers' and employees' views about internal marketing.</p><p>A qualitative hermeneutical study has been used in order to be able to analyze and evaluate conditions for the independent hotels' internal marketing. Four interviews with the independent hotels' employees and three interviews with hotels' managers have been implemented.</p><p>The conclusion is that such factors as a good work environment and salary cannot contribute to that loyalty can be achieved. These factors, on the other hand, can prevent dissatisfaction with the work. It is independent hotels' investment on factors like development opportunities, managers' support and employee participation in decision making that increase the opportunities to achieve loyal employees.</p>