Spelling suggestions: "subject:"hushållen"" "subject:"hushåll""
1 |
Hushållens konsumtionsbeteende- En ekonometrisk studie om makrovariablers påverkan på hushållenskonsumtion i Sverige / Household’s consumption behavior- An econometric study of macroeconomic variables affect on the households consumption inSwedenAdrianaMattsson, Angelina, Milicevic, Adriana January 2015 (has links)
Hushållets konsumtion står för två tredjedelar av BNP-tillväxten och kan därför ses sommotorn i den svenska ekonomin. Eftersom den utgör en sådan stor andel av BNP leder det tillatt konsumtionsförändringar får en stor betydelse för ett lands ekonomi och är viktiga attgranska. Syftet med denna uppsats är att undersöka det svenska konsumtionsbeteendet genomatt analysera huruvida förändringar i reporäntan tillsammans med andra makroekonomiskavariabler påverkar hushållens konsumtion. De makroekonomiska variablerna som kommer attundersökas är: disponibel inkomst, ränta, börsindex samt fastighetsprisindex. För att beskrivavad som påverkar konsumtionen använder vi bland annat oss utav några av de mest välkändakonsumtionsteorierna: Keynes konsumtionsteori, Livcykelhypotesen och Permanenta inkomsthypotesen. Vi utför en ekonometrisk studie där vi dels undersöker om det finns ett långsiktigt sambandmellan våra variabler men även hur sambandet mellan konsumtionen och våramakroekonomiska variabler är. Resultatet av den ekonometriska studien visar att våraskattningar stämmer överens med konsumtionsteorierna. Hushållens förutsättningar hardäremot en påverkan för vilken teori som de väljer att identifiera sig med. Våra skattningarvisar att förändringar i makrovariablerna har betydelse för hushållens konsumtion som speglarkonsumtionsbeteendet, och likaså reporänteförändringar kan därför påverka hur hushållenväljer att konsumera. / The household’s consumption represents two thirds of GDP- growth and can therefor be seenas the engine of the Swedish economy. Changes in the consumption are important to analyzesince consumption is such a big part of the GDP. The purpose of our thesis is to examine theSwedish consumption behavior and analyze whether changes in the interest rate and othermacroeconomic variables affect the households consumption. The macroeconomic variablesthat will be used in our thesis are: the household’s disposable income, interest rate, stockmarketindex and property price index. In order to describe what affects consumption we willbe using some of the most well-known consumption theories such as: Keynes consumptiontheory, Life-cycle hypothesis and Permanent income hypothesis. We have done an econometric study where we have examined if there is a long-termrelationship between our chosen variables but also the relationship between the householdsconsumption and the chosen macroeconomic variables. The result of the econometric studyproves that our estimates are in accordance with the theories. However we do believe that thehousehold’s prerequisites have an impact for which theory they identify with. Our estimatesshow that changes in the macroeconomic variables have an important meaning for thehousehold’s consumption and also that changes in the interest rate can affect household’sconsumption.
|
2 |
Driver hushållens skulder konsumtionen? : En jämförande studie av Sverige, Norge, Danmark och Finland / Does the debt ratio raise consumption?Holmstedt, Anton, Thomasson, Jesper January 2014 (has links)
The consumption levels in Sweden, Denmark, Finland and Norway have been rising fo r the last decade. Even after the financial crisis of 2008, consumption levels continued their upward trend, regardless of the recession. The explanation seems to be, at least partly, that households tends to increase their debt ratio in order to continue the same standard of living as before in terms of consumption. It is clear, based of our results, that there is a connection between increased consumption and debt ratio for households. And the consequences of allowing loans to finance a sustained or increasing consumption may ultimately be difficult to manage. This paper compares Sweden, Norway, Finland and Denmark to analyze if it is possible to see differences in how debt has affected the consumption since the millennium until 2012. Three different regression models were specified to analyze the data. / Konsumtionsutvecklingen för Sverige, Danmark, Finland och Norge har varit stigande under det senaste decenniet. Även efter finanskrisen 2008 har konsumtionsnivåerna fortsatt sin ökande trend, oavsett konjunktur. Förklaringen verkar åtminstone delvis ligga i att konsumtionen finansieras genom att hushållen ökar sin skuldkvot för att fortsätta på samma levnadsnivå som tidigare. Det framgår av våra resultat att det finns samband mellan den ökade konsumtionen och skuldkvoten för hushållen, och konsekvenserna av att låta lån driva en bibehållen eller ökande konsumtion kan i längden vara svåra att hantera. I uppsatsen jämförs Sverige, Norge, Finland och Danmark för att se om det finns skillnader i hur skuldkvoten har påverkat konsumtionen sedan millennieskiftet fram till 2012. Tre olika regressionsmodeller specificerades för att analysera inhämtade data, där permanenta inkomsthypotesen utgör grunden för valet av variabler.
|
3 |
Utvärdering av insamlingssystem för hushållens farliga avfallSadikovic, Sanela January 2009 (has links)
<p>The collection of hazardous waste from the household around Swedish municipalities varies. 1% of the households waste is hazardous waste. It has hazardous features that can give bad consequences for the nature and human health if we don’t collect it and treat it. Therefore the law controls it, the municipalities have responsibility for the household waste. The municipalities are supposed to raising it and treating it, even if the producers have responsibility for some kind of hazardous waste.</p><p> </p><p>Common systems that municipalities use are:</p><p> </p><ul><li>Recycling centre</li><li>Hazardous waste collection point</li><li>Collection at the gate</li><li>Clean vehicle</li><li>Collection at house by a caretaker</li><li>Collection at shopping centre</li></ul><p> </p><p>Kalmarsundsregionens renhållare wants to increase the quantity by increasing the collection. The systems that Swedish municipalities use for hazardous waste from households have therefore been evaluated. The systems have been investigated in regard to<strong> </strong>the security, how useable they are for clients and above all what quantity of waste it gives. There seams not to be an ultimate system that can fill all the criterions.<strong> </strong>The information about the systems and the possibilities for the households to leave the hazardous waste seams to be the most important for an increased collected quantity of waste.</p><p> </p>
|
4 |
Utvärdering av insamlingssystem för hushållens farliga avfallSadikovic, Sanela January 2009 (has links)
The collection of hazardous waste from the household around Swedish municipalities varies. 1% of the households waste is hazardous waste. It has hazardous features that can give bad consequences for the nature and human health if we don’t collect it and treat it. Therefore the law controls it, the municipalities have responsibility for the household waste. The municipalities are supposed to raising it and treating it, even if the producers have responsibility for some kind of hazardous waste. Common systems that municipalities use are: Recycling centre Hazardous waste collection point Collection at the gate Clean vehicle Collection at house by a caretaker Collection at shopping centre Kalmarsundsregionens renhållare wants to increase the quantity by increasing the collection. The systems that Swedish municipalities use for hazardous waste from households have therefore been evaluated. The systems have been investigated in regard to the security, how useable they are for clients and above all what quantity of waste it gives. There seams not to be an ultimate system that can fill all the criterions. The information about the systems and the possibilities for the households to leave the hazardous waste seams to be the most important for an increased collected quantity of waste.
|
5 |
Finansiell förmåga : En studie om unga, svenska hushålls finansiella förmåga sett ur ett bolåneperspektivKarlsson, Lovisa, Bergström, Carolina January 2018 (has links)
”Så dåliga är svenskarna på ekonomi”. Rubriken är hämtad från en av många nyhetsartiklarsom på senare tid aktualiserar svenskarnas finansiella kunskapsnivå. Det rapporteras löpande imedia om svenska hushålls bristande finansiella kunskaper vilka kan relateras till forskningsområdetkring finansiell förmåga, vetenskapligt mer känt som financial literacy. De bristandekunskaperna utgör ett orosmoment inte bara för de enskilda hushållen utan också för ekonomini stort. I denna studie har unga svenska hushålls finansiella förmåga relaterat till bolånemarknadenstuderats. Hushållen har idag en hög skuldsättning främst bestående av bolån ochden intressanta frågan på den svenska marknaden är huruvida hushåll som exponerar sig motbolånerisk verkar vara förhållandevis kunniga eller okunniga. Syftet har därför varit att undersökaunga hushålls finansiella förmåga relaterat till bolån samt att identifiera vilka faktorersom påverkar den finansiella förmågan. För att undersöka detta har vi ställt oss frågan ”hurpåverkar unga hushålls egenskaper deras finansiella förmåga sett ur ett bolåneperspektiv?”.Studien är genomförd i enlighet med en kvantitativ metod. För att besvara problemet har enenkätundersökning genomförts och besvarats av 205 respondenter i ett åldersspann mellan18–37 år. Data från enkätundersökningen har sedan analyserats för att kunna besvara de uppställdahypoteserna och för att kunna jämföra resultaten med tidigare forskning. Resultatenvisar att det föreligger vissa samband mellan hushållens egenskaper och den finansiella förmågan.Studien ger praktisk relevans med hänsyn till att individen utgör en viktig motpart tillkreditinstituten genom det ekonomiska avtal ett bolån innebär, varför individens finansiellaförmåga får betydelse.
|
6 |
En välutbildad befolkning med höga inkomster: det största hotet mot ett lands ekonomi? : En studie om ålderns, utbildningens och inkomstens påverkan på skuldkvoten.Torstensson, Moa January 2018 (has links)
Den stigande skuldsättningen bland svenska hushåll utgör idag det största hotet mot den finansiella stabiliteten i landet. De åtgärder som vidtagits för att minska de risker förknippade med den höga skuldsättningen har främst riktats mot unga hushåll och hushåll med lägre inkomster. I denna uppsats undersöks därför om det går att finna något samband mellan individer med en högre inkomst respektive utbildning och skuldkvoten, om det går att finna ett åldersmönster för de med höga skuldkvoter samt om undersökningen stödjer livscykelhypotesen eller den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen använder paneldata för Sveriges 290 kommuner under perioden 2010 till 2016. Resultaten visar att både en högre inkomst och en högre utbildning har en positiv effekt på skuldkvoten - tydligast är effekten för en högre utbildning vilket ger ett visst stöd för den permanenta inkomsthypotesen. Undersökningen finner däremot inget stöd för livscykelhypotesen.
|
7 |
Den penningpolitiska fällan : En studie på de svenska hushållens ekonomiAllaberdyev, Maksat January 2017 (has links)
För att få bukt med lågkonjunkturen efter finanskrisen 2008 förde Sverige en expansiv penningpolitik. Även om Sverige tog sig ur krisen relativt smärtfritt följdes det av en period med deflation. Det ledde till att reporäntan 2015 för första gången sänktes under nollgränsen, och därmed tog den svenska penningpolitiken ett historiskt steg för att nå inflationsmålet. De låga räntorna har lett till att priserna på bostadsmarknaden har skenat iväg och de svenska hushållens skulder har ökat avsevärt där den genomsnittliga skuldkvoten är uppe i 343 procent. Från de penningpolitiska protokollen uttrycker Riksbanken en stor oro för denna utveckling och föreslår riktade åtgärder i bostads-, och skattepolitiken. Syftet med denna uppsats är att undersöka effekterna av penningpolitiska åtgärder samt utvecklingen av bostadspriserna har haft på de svenska hushållen skulder. Genom en VAR-modell, Granger-orsakssamband, Impulse-response test och stresstester har denna studie kunnat påvisa och kartlägga vad som händer med de svenska hushållens skulder vid en eventuell räntehöjning. Resultaten visar att en räntechock mellan 3–5 procent minskar framtida skuldsättning, och ekonomin anpassar sig till jämvikt efter 5–8 perioder vilket representerar 15–24 månader. Den ger därmed ett starkt stöd för penningpolitikens kausalitet. Resultaten visar dessutom att det finns hushåll med låg disponibel inkomst som lever under existensminimum idag, och vid en räntehöjning överstiger några hushåll sitt existensminimum med nästan 50 procent. Studiens teoretiska del ger en förklaring om penningpolitikens jobb och dess flöde till hushåll och företag. Den tar även upp tidigare forskning som har undersökt marknadsbeteende hos hushåll.
|
8 |
Amorteringskravens påverkan på hushållens sparande : En kvantitativ studie om amorteringskravens påverkan på fondkapitalflödenKratz, Frida, Starkman, Emilia January 2021 (has links)
Hushållens höga skuldsättning är något som har ökat de senaste åren. Hushållens skuldsättning har blivit så hög att regeringen har ifrågasatt den finansiella stabiliteten och landets tillväxt. Flera åtgärder har införts för att kontrollera den höga skuldsättningen som kan leda till finansiella stabilitetsrisker. 2016 införde Finansinspektionen amorteringskravet som åtgärd vilket innebär att hushåll som har en hög belåningsgrad tvingas amortera en viss procent av sitt bolån. År 2018 införde Finansinspektionen en skärpning av amorteringskravet då skuldsättningen fortfarande låg på en hög nivå. Låga räntor och hög tillväxt i kombination med hushållens höga skulder i förhållande till inkomster i Sverige innebar en ökad risk för samhället och därav infördes skärpningen av amorteringskravet. Vidare har sparandet i finansiella tillgångar i Sverige ökat med 165% under de senaste 20 åren. Utav detta utgör fondsparande en stor del. Finansinspektionen nämner att amortering är ett tvångssparande i sin bostad som kan innebära en minskning av andra typer av sparande, till exempel fondsparande. Amorteringen innebär också ett sparande i sin bostad vilket innebär en investering inom fastighetsbranschen. Utöver detta har också amorteringskraven dämpat bostadspriserna vilket är en orsak till att investerare säljer av fastighetsfonder. Om amorteringskravet samt skärpningen av amorteringskravet påverkar hushållens sparande i fonder är ett outforskat ämne och denna studie syftar till att fylla detta forskningsgap. Tidigare forskning har endast sett till fondkapitalflöden och dess samband med andra faktorer och inte sambandet med amorteringskraven. Studien undersöker om amorteringskraven har haft en påverkan på hushållens sparande i fonder. Resultaten från studien visar på att amorteringskravet samt skärpningen av amorteringskravet har ett negativt samband med fondkapitalflöden. Detta innebär att amorteringskravet samt skärpningen av det har minskat hushållens sparande i fonder. Resultatet finner stöd för livscykelhypotesen då hushållens övriga sparande korrigeras till följd av ett tvingat sparande genom amorteringskraven. Detta för att optimera konsumtionen samt sparandet under livstiden. Resultaten visar på att Finansinspektionens åtgärd för att minska hushållens höga skuldsättning även påverkar hushållens sparande i fonder. Utöver detta visar resultaten att amorteringskravet inte har haft någon ytterligare påverkan på hushållens sparande till fastighetsfonder då resultatet inte är statistiskt signifikant. Däremot visar resultaten på att skärpningen av amorteringskravet har ett positivt samband med fastighetsfondernas kapitalflöden. Detta innebär att skärpningen av amorteringskravet har ökat hushållens sparande i fastighetsfonder. / Households' high indebtedness is something that has increased in recent years. Household indebtedness has become so high that the government has questioned financial stability and the country's growth. Several measures have been introduced to control the high level of indebtedness that can lead to financial stability risks. In 2016, Finansinspektionen introduced the amortization requirement as a measure, which means that households with a high loan-to-value ratio are forced to repay a certain percentage of their mortgage. In 2018, Finansinspektionen introduced a tightening of the amortization requirement as indebtedness was still at a high level. Low interest rates and high growth in combination with households' high debt in relation to income in Sweden meant an increased risk for the society and hence the tightening of the amortization requirement was introduced. Furthermore, savings in financial assets in Sweden have increased by 165% over the past 20 years. Of this, fund savings make up a large part. Finansinspektionen mentions that amortization is a compulsory saving in their home that can mean a reduction in other types of savings, such as fund savings. The amortization also means saving in their home, which means an investment in the real estate industry. In addition to this, the amortization requirement has also dampened housing prices, which is one reason why investors are selling real estate funds. Whether the amortization requirement and the tightening of the amortization requirement affect households' fund capital flows is an unexplored topic and this study aims to fill this research gap. Previous research has only looked at fund capital flows and their relationship with other factors and not the relationship with amortization requirements. The study examines whether the amortization requirement has had an impact on households' savings in funds. The results from the study show that the amortization requirement and the tightening of the amortization requirement have a negative relationship with fund capital flows. This means that the amortization requirement and its tightening have reduced households' savings in funds. The result finds support for the life cycle hypothesis as households' other savings are corrected as a result of forced savings through the amortization requirement. This is to optimize consumption and savings during the lifetime. The results show that Finansinspektionen's measure to reduce households' high indebtedness also affects households' savings in funds. In addition to this, the results show that the amortization requirement has not had any further impact on household savings to real estate funds as the result is not statistically significant. On the other hand, the results show that the tightening of the amortization requirement has a positive relationship with capital flows to real estate funds. This means that the tightening of the amortization requirement has increased households' savings in real estate funds.
|
9 |
Minska mängden textil som hamnar i hushållens restavfall : Åtgärder för Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro kommunVillavicencio, Marleni, Larsson, Elin January 2024 (has links)
Textilindustrin är en av de mest klimatpåverkande sektorerna globalt, med en omfattande användning av vatten och kemikalier. Den ökade produktionen och konsumtionen av kläder har resulterat i en global ökning av textilavfall, som ofta bränns upp eller hamnar på deponi. Denna typ av avfallshantering strider mot EU:s mål om cirkulära materialflöden. För att motverka dessa effekter och främja återvinning och återanvändning av textilier, införs från och med den 1 januari 2025 en lag som kräver att textilavfall ska separeras och förvaras åtskilt från annat avfall. Ansvaret för all hantering av kommunalt avfall ligger på kommunerna men Dala Vatten och Avfall AB (DVA) har inte fått något uppdrag från ägarkommunerna Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro att utöka den insamling som idag utförs i samarbete med Human Bridge. Detta resulterar i att de 12 kilo textil per person som felsorteras i restavfallet och i den brännbara containern på återvinningscentralerna fortsätter att felsorteras. Syftet med rapporten är att minska mängden textilavfall som hamnar i restavfall och öka andelen utsorterat textilavfall från hushåll i de kommuner där DVA verkar. Målet är att formulera rekommendationer som leder till en ökad insamling av hushållens textilavfall. En fallstudie gjordes och datainsamlingen bestod av en kombination av litteraturundersökning, platsbesök och personlig kommunikation med aktörer involverade i textilinsamlingen i kommunerna Gagnef, Leksand, Rättvik och Vansbro. Den genomförda analysen identifierade utmaningar som geografiska avstånd, vikten av utbildning och kommunikation samt komplexiteten med materialet textil som innebär att insamlingsmetoderna är viktiga för att säkerställa att värdet i materialet behålls. Med hänsyn till dessa och till varje kommuns specifika egenskaper och förutsättningar kunde slutsatsen dras av att en kombination av olika insamlingsmetoder och samarbetsvilja från både invånarna, avfallsbolaget och välgörenhetsorganisationerna kan leda till att minska textilavfall som hamnar i restavfall i dessa kommuner. Detta kan på sikt bidra till en hållbarare textilbransch. / The textile industry is one of the most climate-impacting sectors globally, with an extensive use of water and chemicals. The increased production and consumption of clothing has resulted in a global increase in textile waste, which is often incinerated or ends up in landfills. This type of waste management goes against the EU's goal of circular material flows. In order to counteract these effects and promote the recycling and reuse of textiles, a law will be introduced from 1 January 2025 that requires textile waste to be separated and stored separately from other waste. The responsibility for all handling of municipal waste lies with the municipalities, but Dala Vatten och Avfall AB (DVA) has not received any assignment from the owner municipalities Gagnef, Leksand, Rättvik and Vansbro to expand the collection that is currently carried out in collaboration with Human Bridge. This results in the 12 kilos of textiles per person being missorted in the residual waste and in the combustible container at the recycling centers continuing to be missorted. The purpose of the report is to reduce the amount of textile waste that ends up in residual waste and to increase the proportion of sorted textile waste from households in the municipalities where DVA operates. The goal is to formulate recommendations that lead to an increased collection of household textile waste. A case study was done, and the data collection consisted of a combination of literature research, site visits and personal communication with actors involved in textile collection in the municipalities of Gagnef, Leksand, Rättvik and Vansbro. The analysis carried out identified challenges such as geographical distances, the importance of education and communication and the complexity of the textile material which means that the collection methods are important to ensure that the value in the material is retained. Regarding to these and to each municipality's specific characteristics and conditions, the conclusion could be drawn that a combination of different collection methods and cooperation from both the residents, the waste company and the charities can lead to a reduction of textile waste that ends up as residual waste in these municipalities. In the long run, this can contribute to a more sustainable textile industry.
|
10 |
Hushållens källsortering av plastförpackningar : En ekonometrisk analys av svenska kommunerSjölin, Linnea January 2021 (has links)
Insamlingen av använda plastförpackningar varierar mellan de svenska kommunerna. Tidigare studier har undersökt de regionala skillnaderna utifrån antagandet att faktorerna bakom insamlingen av återvinningsbara material har samma inverkan på graden av insamling oberoende av storleken på kommunerna. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka faktorer som kan bidra till att förklara insamlingen av plastförpackningar bland svenska kommuner, samt att analysera om betydelsen av dessa faktorer skiljer sig åt mellan större och mindre kommuner. Med hjälp av data från 242 kommuner för åren 2011–2015 delades Sveriges kommuner upp i större respektive mindre kommuner (enligt SKR:s klassificering). Genom regressionsanalys (OLS) av ovan nämnda paneldataset går det att jämföra och identifiera skillnader. Resultaten visar att det finns skillnader i bakomliggande faktorer till insamlingen av plastförpackningar. Specifikt framkommer att i båda fallen är insamlingen av plastförpackningar (i kilogram per invånare) högre i kommuner med relativt sett lägre ekonomisk standard samt högre medelålder. Det finns dock även viktiga skillnader mellan större och mindre kommuner, inte minst i form av att policyvariabler tenderar att ha mer framträdande effekter på källsorteringen i mindre kommuner jämfört med större. Mindre kommuner som infört viktbaserade avgifter samt har ett högt antal återvinningsstationer per invånare har en statistiskt signifikant högre källsortering. Motsvarande policyeffekter kunde inte uppvisas för de större kommunerna.
|
Page generated in 0.0543 seconds