Sammanfattning Titel: Bostadsrättsbyggande i en lågkonjunktur Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Författare: Ebba Fritz & Emmy Rabe Nyckelord: Lågkonjunktur, kapitalstruktur, bostadsmarknaden, hushållens köpkraft Syfte: Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka faktorer som påverkar de privata fastighetsbolagens möjlighet att anskaffa kapital för att bygga och sälja bostadsrätter. Studien kommer även att undersöka vilka faktorer som ligger till grund för att färre bostadsrätter byggs i en lågkonjunktur. Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats med en kvalitativ metod. Empiri insamlingen baseras på intervjuer från sex respondenter som representerar olika företag som är aktiva i Göteborg. Den teoretiska referensramen har tagits fram med hjälp av relevanta vetenskapliga artiklar, litteratur samt internetkällor med koppling till fastighets- & byggbranschen. Slutsats: Studiens slutsats visar att den rådande marknadssituationen har gjort det svårt för privata fastighetsbolag att anskaffa kapital för att bygga bostadsrätter. Bankernas restriktivitet har visat sig genom skärpta krav på försäljningsgrad vilket har försvårat fastighetsbolagens finansiering av nya projekt. Överskott av osålda bostadsrätter, den förhöjda räntenivån och minskad efterfrågan på grund av ekonomisk osäkerhet har också bidragit till att företagen bygger mindre. Hushållens försiktighet gällande köp av bostadsrätter på grund av höga räntor och psykologiska faktorer har bidragit till återhållsamhet och begränsad investeringsvilja vilket har varit en bidragande faktor till att fastighetsbolagen har haft svårigheter med sin försäljning. Företagen arbetar med strategisk planering för att överleva lågkonjunkturen och positionera sig för framtiden. / Abstract Title: Building condominiums in a recession Subject: Master's thesis in business administration, 15 credits Author: Ebba Fritz & Emmy Rabe Keywords: Recession, capital structure, housing market, household purchasing power Purpose: The purpose of the thesis is to investigate which factors affect the private real estate companies' ability to acquire capital to build and sell condominiums. The study will also investigate which factors are the basis for fewer condominiums being built in a recession. Method: This study used an abductive research approach with a qualitative method. The empirical data collection is based on interviews from six respondents who represent different companies that are active in Gothenburg. The theoretical frame of reference has been developed with the help of relevant scientific articles, literature and internet sources connected to the real estate & construction industry. Conclusion: The study's conclusion shows that the current market situation has made it difficult for private real estate companies to acquire capital to build condominiums. The restrictiveness of the banks has been shown through stricter requirements on the sales ratio, which has made it more difficult for the real estate companies to finance new projects. Surplus unsold condominiums, the increased interest rate and reduced demand due to economic uncertainty have also contributed to companies building less. The caution of households due to high interest rates and psychological factors has led to restraint and limited willingness to invest, which has been a contributing factor to the fact that property companies have had difficulties with their sales. The companies work with strategic planning to survive the recession and position themselves for the future.

This thesis analyses if households’ confidence could be a significant variable to predicthouseholds’ debt growth in Sweden. Households’ debts have an important role in thefinancial system where the vulnerability of households’ debts has increased over time.To test whether households’ confidence is a significant variable for the prediction ofhouseholds’ debt growth in Sweden, an econometric model with the households’ debtchange as the dependent variable and the changes in the repo rate, unemployment, grossdomestic product and consumer confidence index as independent variables was used.Consumer confidence index was used as a proxy variable for households’ confidence.It was lagged by one time period in order to quantify if consumer confidence indexcould, with previous value, predict the households’ debt growth. The result showed thatthe households’ confidence was not significant to predict the households’ debt growth. / Denna uppsats har analyserat om hushållens förtroende är en signifikant variabel för attförutse hushållens skuldtillväxt i Sverige. De svenska hushållens skulder har ensignifikant betydelse för den svenska ekonomin. Men sårbarheten för dessa skulder harökat med tiden. För att testa om hushållens förtroende är en signifikant variabel för attförutse hushållens skuldtillväxt i Sverige har en ekonometrisk modell med förändringeni hushållens skulder som en beroende variabel och förändringen i reporäntan,arbetslöshet, bruttonationalprodukten och konsumentförtroendeindex som oberoendevariabler. Konsumentförtroendeindex användes som en ersättare för att mäta hushållensförtroende används. Den var fördröjd med en tidsperiod för att kunna testa omhushållens föregående uppfattningar påverkade framtida skuldtillväxt för hushållen.Resultaten från regressionsanalysen antyder på att hushållens förtroende inte är ensignifikant variabel för att kunna förutse hushållens skuldtillväxt.

The overall aim of this thesis is to examine households´ preferences towards relaxing the time demanding aspects of transporting sorted packaging waste. According to welfare economics, households should be willing to pay an amount equal to their reservation wage to benefit from more leisure time. However, specific types of norms, e.g., personal, self-internalized norms, and warm-glow motives may affect this decision. A theoretical model building on the notion that household members prefer to maintain a positive self-image as a responsible person is therefore used. In total 500 surveys were sent out to villas in the municipality of Skellefteå in order to gather information about recycling motives, socio-economic status and time spent on dropping-off packaging waste. The survey also presented a scenario similar to existing curbside recycling schemes in order to examine households’ willingness-to-pay (WTP) to relax the burden of transporting already sorted packaging waste. The empirical results show how both personal norms (giving rise to a feeling of guilty conscious if not recycling) and the warm-glow of giving affect the WTP for responsibility relief. Stronger personal norms implies a higher likelihood that persons have a positive willingness-to-pay for curbside recycling schemes, while strong warm-glow motives instead lead to a lower likelihood. Overall, the average WTP (per hour saved) tends to be lower than the opportunity cost of time measured through the average wage rate after tax. / Denna rapport behandlar hushålls uppfattning gällande att minska tidskrävande transport av redan källsorterade förpackningar i hemmet. Individen borde enligt ekonomisk teori vara villig att betala motsvarande hans/hennes reservationslön för att frigöra ytterligare fritid. Däremot kan specifika normer, såsom personliga (självpålagda) normer, och så kallade ”warm-glow” motiv påverka beslutet. En teoretisk modell som bygger på idén att individer föredrar att upprätthålla en positiv självbild som en ansvarsfull person utnyttjas. 500 enkäter skickades ut till villor inom Skellefteå kommun med uppgift att samla in data gällande motiv till källsortering, socioekonomisk status och tid nedlagd på att transportera källsorterade förpackningar. Ett scenario likt nuvarande implementering av fastighetsnära insamling lades fram för att undersöka hushållens betalningsvilja (WTP) för inte behöva transportera källsorterade förpackningar till en återvinningsstation. Resultaten visar hur både personlig norm (som bland annat ger individen dåligt samvete av att inte källsortera) och motivet ”warm-glow” påverkar WTP för minskat ansvar. En starkare personlig norm medför en högre sannolikhet för en positiv betalningsvilja, medan ett starkt ”warm-glow” motiv i stället leder till en motsvarande lägre sannolikhet. Slutligen, den genomsnittliga betalningsviljan (per sparad timme) tenderar att vara avsevärt lägre än den genomsnittliga lönenivån (efter skatt).

Understanding the future of a Large Technical System (LTS) through a sociotechnical analysis is a complex notion. The authors will investigate the phenomenon by studying residential water consumption in Sweden. Although Sweden has great access to raw water, compared to many other countries, it does not justify the fact that consumption patterns have to be unsustainable. To perceive the future, one will need to have knowledge of history. Therefore, this thesis has identified 11 drivers that will affect future residential water consumption. From these 11 drivers, the authors have posed four future scenarios for residential water consumption. The top 3 identified drivers are connected to behaviour and awareness. Thus, implying individuals' responsibility and accountability will be of greater significance for the sustainable development of residential water consumption. For this research, the authors have adopted a framework based on the application of LTS, Multi-Level Perspective (MLP), Scenario building, PESTLE, and Multi-Criteria Analysis (MCA). The authors have conducted a qualitative study, gathering data through a literature study and semi-structured interviews. The 18 interviewees covered a broad spectrum of knowledge, experiences, and general interest in water. By understanding the dynamics of the system and drivers, the authors will be able to present the gathered knowledge to stakeholders for possible strategic decisions. / Att förstå framtiden för ett stort tekniskt system (LTS) genom en socioteknisk analys innebär stor komplexitet. Detta kommer att undersökas genom att studera hushållens vattenförbrukning i Sverige. Även om Sverige har stor tillgång till råvatten, jämfört med många andra länder, berättigar det inte förekommandet av ohållbara konsumtionsmönster. För att öka förståelsen av framtiden måste en ha kunskap om historien. Därför har denna avhandling identifierat 11 drivkrafter som kommer att påverka den framtida hushållens vattenförbrukning. Från dessa 11 drivkrafter har författarna formulerat fyra framtida scenarier för hushållens vattenförbrukning. De tre högst rankade identifierade drivkrafterna är kopplade till beteende och medvetenhet. Detta antyder på att individens enskilda ansvar och skyldigheter är av större betydelse för en hållbar utveckling av hushållens vattenförbrukning. För denna forskning har författarna använt sig av ett teoretiskt ramverk som bygger på tillämpningen av LTS, Multi-Level Perspective (MLP), Scenario building, PESTLE and Multi-Criteria Analysis (MCA). Författarna har genomfört en kvalitativ studie, där insamling av data härstammar från den genomförda litteraturstudien och 18 semi-strukturerade intervjuer. De 18 intervjukandidaterna täckte ett brett spektrum av kunskap, erfarenhet och intresse av vatten. Genom att skapa ett samband och förstå dynamiken i systemet och drivkrafterna, kommer författarna att kunna presentera den samlade kunskapen till intressenter för eventuella strategiska beslut.

Svenska bostadspriser har stigit allt mer under de senaste åren. Privatpersoners konsumtion gör att priset på bostäder stiger och belåning ökar i och med prisökningarna. Det huvudsakliga syftet med studien var att undersöka förhållandet mellan bostadspriser och hushållens ekonomiska situation på den svenska bostadsmarknaden under tidsperioden år 2005 till år 2013. Fokus ligger på bostadsrätt- och villapriser på den svenska bostadsmarknaden, sekundärdata är inhämtad från databaser som studien baseras på. Dessa undersöks månadsvis under den valda tidsperioden. Vi har valt att studera variablerna; bostadspriser för bostadsrätter samt villor som beroende variabler och hushållens ekonomiska situation som oberoende variabel. Hushållens ekonomiska situation mäts med hjälp av konfidensindex. Utlåningsränta och antal bostäder till försäljning var studiens kontrollvariabler.Utifrån studiens fastställda hypoteser visade studien ett resultat som bekräftar att hushållens ekonomiska situation har ett signifikant förhållande till priser för bostadsrätter respektive villor och att studiens kontrollvariabler är relaterade till detta samband. Resultatet i denna studie har stöd från tidigare forskning. / Swedish housing prices have been rising steadily in recent years, the consumption of private individuals are pushing housing prices to rise and this relationship between these variables increases the ratio that households are borrowing from banks. The main purpose of this study was to investigate the relationship between housing prices and households' financial situation in the Swedish housing market during the period from 2005 until 2013. The focus is on villa and condominiums prices in the Swedish housing market. Secondary data are obtained from databases on which the study is based. These are examined monthly during the selected time period. We have chosen to study 6 variables, housing prices for condominiums and villas as the dependent variable, households' financial situation as the independent variable. The household's financial situation is measured using confidence index. Lending rates and number of housing for sale were the control varibles of the study. Based on the established hypotheses, the study showed a result confirming that the household's current financial situation has a significant relationship to housing prices for condominiums and villas, and that the study's control variables are related to this relationship. The result of this study is supported by previous research. / <p>Betyg E, 170709</p>

Today’s household debt consists for the most part of credit money, and this general phenomenon does not only occur in Sweden. Money in the economy is mostly created by private banks, as much as 97 percent of the money in the United States, while central banks only create a very small share of all money. This is the reason for the oppressed household debt. During this period of high debt in Sweden, the household consumption has also increased in comparison to earlier years. The aim is to study and compare how the money supply in two different full-reserve systems, the Austrian through convertibility and the Chicago plan through quantity control, would reduce the household debt in relation to today’s fractional system. The method used in this study is a time series analysis where data of Sweden’s household debt, savings, money supply; M1 and M3, GDP, assets, currency reserves, gold reserves and interest rates has been collected for the years 2005-2013. These are further examined in three different equations. The data for all the variables was collected from SCB, IMF, Ekonomifakta and the World Data Bank. The first theory that is used in this study is Wicksell’s cumulative process which will explain how the money supply M3 affects household debt in today's fractional reserve system. The second theory is the Austrian Business Cycle Theory which will examine the money supply M1 effect on household debt through full reserves by convertibility control. The third theory is the Friedman rule, where the effect of household debt by money supply M1 will be examined. This rule explains how the Chicago Plan is affecting household debt through a full reserve system by quantity control. In the both systems, fractional reserves and full reserves, the debt will increase in this study. The result shows that with full reserves, the household debt would be backed by savings in comparison to fractional reserves, where household debt would be backed by credit money. Therefore, full reserves would contribute to a healthier economy in contrast to today’s fractional system. Since it would involve a large cost for Sweden to transcend to an Austrian system through convertibility, where price inertia would occur as well, the conclusion of this study is that the Chicago Plan, based on the quantity principle, is to prefer. / Största delen av hushållens skuldsättning består idag av kreditpengar, och detta generella fenomen finns inte bara i Sverige. Pengarna i ekonomin är för det mesta skapade av affärsbankerna, så mycket som 97 procent i USA, medan centralbanken endast skapar en liten del av dessa pengar. Detta är anledningen till de höga hushållsskulderna. Under den här perioden av hög skuldsättning i Sverige så har även hushållens konsumtion ökat i förhållande till tidigare år. Syftet med denna studie är att jämföra hur penningmängden i två olika hundraprocentiga reservsystem, den österrikiska konjunkturcykeln, genom konvertibilitet, och Chicago planen, genom kvantitetskontroll, skulle reducera hushållens skulder i relation till dagens bråkdelsreservsystem. Metoden som används i denna studie är en tidsserieanalys där data från hushållens skulder, sparande, penningmängd; M1 och M3, BNP, tillgångar, guldreserver, valutareserver och repo räntan har samlats in under åren 2005-2013. Dessa variabler är studerade i tre olika ekvationer och all data har samlats in från SCB; IMF, Ekonomifakta och the World Data Bank. Den första teorin som används är Wicksells kumulativa process som beskriver hur penningmängden M3 påverkar hushållens skulder i dagens bråkdelsreservsystem. Den andra teorin är den österrikiska konjunkturcykel teorin och kommer att undersöka penningmängden M1 effekt på hushållens skulder med ett hundraprocentigt reservsystem med konvertibilitetskontroll. Den tredje teorin är Friedmans regel, där effekten på hushållens skulder kommer att bli undersökt med hjälp av penningmängden M1. Denna regel förklarar hur Chicagoplanen påverkar hushållens skulder via ett hundraprocentigt reservsystem med kvantitetskontroll. Hushållens skuldsättning ökade i samtliga regressioner och resultaten visar att med hundraprocentiga reserver så skulle hushållens skulder vara backade med sparande, jämfört med bråkdelsreserver, där hushållens skulder skulle vara backade med krediter. Därför skulle hundraprocentiga reserver bidra till en mer välmående ekonomi. Eftersom det skulle tillkomma höga kostnader att övergå till ett österrikiskt system med konvertibilitet, så är slutsatsen av denna studie att istället implementera Chicagoplanen baserad på kvantitetsprincipen.

The savings ratio for Swedish households is record-breaking and Sweden, together with the rest of the world, is currently in the middle of a pandemic. What drives individuals to save is based on a number of different factors that previous research has concluded. The purpose of this study is to, with previous research as a basis, investigate which factors affect the savings ratio for Swedish households. Quarterly data for the years 1982–2020 is analyzed in a time series by first processing for unit roots and then cointegration. The data is then estimated in a multiple linear regression in the form of an “Error Correction Model”, with the intention of investigating both the short-term and long-term relationship. The results of the study indicate that the variables that have a significant impact on the change in the household savings ratio are GDP per capita, inflation, unemployment and consumption, while public savings and the development of the stock market have a significant but less considerable effekt. The economic theories that the study findssupport for are the theory of precautionary savings as well as the standard buffer-stock model. / Sparkvoten hos svenska hushåll är rekordhög och Sverige, tillsammans med resten av världen, befinner sig för närvarande mitt i en pandemi. Vad som driver individer till att spara grundar sig i en rad olika faktorer som tidigare forskning kommit fram till. Syftet med denna studie är att, med tidigare forskning som grund, undersöka vilka faktorer som påverkar sparkvoten för svenska hushåll. Kvartalsdata för åren 1982–2020 analyseras i en tidsserie genom att först behandlas för enhetsrötter och sedan kointegration. Därefter skattas de i en multipel linjär regressionsanalys i form av en ”Error Correction Model”, med avsikt att utreda både det kortsiktiga- och långsiktiga sambandet. Resultatet av studien indikerar att de variabler som har en signifikant betydande påverkan på förändringen i hushållens sparkvot är BNP per capita, inflation, arbetslöshet samt konsumtion, medan offentligt sparande och utveckling av aktiemarknaden har en signifikant men mindre betydande effekt. De ekonomiska teorier som studien finner stöd i är teorin om försiktighetssparandet samt standard buffertlager-modellen.