No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Flera studier har visat att cancer i huvud- och halsområdet och omvårdnaden runt dessa patienter är komplex och omfattande. De flesta patienter får kvarstående biverkningar långt efter behandlingens slut och känner sig lämnade utan ståd från sjukvården. Det behövs fler studier kring hur patienter upplever sin situation under och efter strålbehandling. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser av strålrelaterade biverkningar vid behandling av huvud- och halscancer. Metod: En litteraturstudie med hjälp av innehållsanalys har gjorts på ett urval av tretton stycken kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras med fyra kategorier; Fysiska förändringar, psykiska förändringar, sociala förändringar och se det positiva i livet. Kategorierna resulterade i ett genomgående tema; Fortsätta livet trots nya förutsättningar. Konklusion: Ur resultatet framkom att upplevelserna av att genomgå strålbehandling mot HH-cancer ger upphov till att livet fortsätter med helt nya förutsättningar under och efter strålbehandling. För att sjuksköterskor ska kunna vårda denna patientgrupp krävs det stor förtåelse för biverkningarna och kunskap i hur man hanterar dessa. Vården av dessa patienter bör utformas på ett personcentrerat sätt för att göra den mer holistisk.

<p>Syftet med denna studie var att undersöka tandstatus fem år efter genomförd radioterapi mot huvud- och halscancer och jämföra med status omedelbart före radioterapistart. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur patienterna upplever sin munhälsa. En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie har utförts på 21 patienter som har behandlats med radioterapi involverande hela eller delar av munhålan som stod på tur att kallas för en femårskontroll. Patienterna kallades från ett patientregister tillhörande sjukhustandvården på Käkkirurgiska kliniken i Lund. Studien delades in i tre delar: journal- och röntgengranskning, klinisk undersökning samt att patienterna fick besvara ett antal frågor rörande deras munhälsa. Resultatet visade att 43 (2.3 i medeltal range 0-6) tänder hade gått förlorade på fem år. Huvuddelen av de undersökta patienterna upplevde en påtaglig sänkt livskvalité efter genomgången radioterapi. Tänder har förlorats, lagats och ersatts. Låg salivsekretion, tugg- och sväljsvårigheter, karies samt osteoradionekros uppvisas som en sannolik följd av radioterapi.</p><p> </p> / <p>The purpose of this study was to examine the dental status in patients five years after completion of radiation therapy to the head and neck cancer and compare this with the dental status immediately before radiotherapy. A further aim was to investigate how patients perceived their oral health. A quantitative descriptive cross-sectional study was conducted on 21 patients treated with radiotherapy involving all or parts of the oral cavity, which was on tour to be invited for a five-year control. Patients were called from a patient associated at the dentist at the hospital on Käkkirurgiska clinic in Lund. The study was divided into three parts: a retrospective analysis of dental journals- and radiographs, a clinical examination and a questionnaire about oral health. In total 43 (2.3 teeth on average and range 0-6) teeth had been lost over five years.</p><p>Most of the investigated patients experienced a reducted in quality of life following after radiotherapy. Teeth was lost, repaired and replaced. Salivary secretion was low and they experienced difficulties in chewing and swallowing. Osteoradionecroses was found after therapy in individuals and may be a consequence of radiotherapy.</p><p> </p>

Syftet med denna studie var att undersöka tandstatus fem år efter genomförd radioterapi mot huvud- och halscancer och jämföra med status omedelbart före radioterapistart. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur patienterna upplever sin munhälsa. En kvantitativ deskriptiv tvärsnittsstudie har utförts på 21 patienter som har behandlats med radioterapi involverande hela eller delar av munhålan som stod på tur att kallas för en femårskontroll. Patienterna kallades från ett patientregister tillhörande sjukhustandvården på Käkkirurgiska kliniken i Lund. Studien delades in i tre delar: journal- och röntgengranskning, klinisk undersökning samt att patienterna fick besvara ett antal frågor rörande deras munhälsa. Resultatet visade att 43 (2.3 i medeltal range 0-6) tänder hade gått förlorade på fem år. Huvuddelen av de undersökta patienterna upplevde en påtaglig sänkt livskvalité efter genomgången radioterapi. Tänder har förlorats, lagats och ersatts. Låg salivsekretion, tugg- och sväljsvårigheter, karies samt osteoradionekros uppvisas som en sannolik följd av radioterapi. / The purpose of this study was to examine the dental status in patients five years after completion of radiation therapy to the head and neck cancer and compare this with the dental status immediately before radiotherapy. A further aim was to investigate how patients perceived their oral health. A quantitative descriptive cross-sectional study was conducted on 21 patients treated with radiotherapy involving all or parts of the oral cavity, which was on tour to be invited for a five-year control. Patients were called from a patient associated at the dentist at the hospital on Käkkirurgiska clinic in Lund. The study was divided into three parts: a retrospective analysis of dental journals- and radiographs, a clinical examination and a questionnaire about oral health. In total 43 (2.3 teeth on average and range 0-6) teeth had been lost over five years. Most of the investigated patients experienced a reducted in quality of life following after radiotherapy. Teeth was lost, repaired and replaced. Salivary secretion was low and they experienced difficulties in chewing and swallowing. Osteoradionecroses was found after therapy in individuals and may be a consequence of radiotherapy.

The aim of this study was to review scientific articles to evaluate which nursing treatment are in use to ease problems such as dysphagia, mucositis and xerostomia and its efficiency. The method was a literature review in which the scientific articles where found in the database PubMed. A total of sixteen articles where included, these articles where analyzed based on their quality and contents. The result showed that electrical stimulation and rehabilitation was used against dysphagia, they both had a doubtful effect. Mouth washes was commonly used to reduce mucositis; triclosan mouthwash, benzydamine mouthwash, sacralfate mouth wash, povidone-iodine and salt-sodium mouthwash showed effect. Acupuncture, different mouth care products and lemon candy was used against xerostomia, they all had good effect. The conclusion of this literature review was that there are nursing methods beeing used to improve the nutritional intake in patients with head and neck cancer, however more research is needed to see the effect in every specific subject.

Bakgrund: Larynxcancer är beläget vid struphuvudet och är en av de vanligaste typerna av huvud- och halscancer. Riskfaktorer att drabbas är rökning och alkohol. Vid kirurgisk behandling tas larynx (struphuvudet) bort helt eller delvis, vilket benämns laryngektomi. Ingreppet kan medföra komplikationer för individen. Livskvaliteten kan ses ur olika delar och litteraturstudien fokuserar främst på WHOs domän II, III och IV. Dessa handlar om sociala relationer, socialt stöd, mentalt välbefinnande och självständighet. Syfte: Att beskriva individens upplevda livskvalitet efter kirurgisk behandling vid larynxcancer.Metod: Litteraturstudien utgick från Roséns (2017) modell för systematisk litteraturöversikt där litteratursökning, urval och kvalitetsgranskning ingår. Vid databearbetning och analys tillämpades Braun och Clarkes (2006) beskrivning av tematisk analys.Resultat: Litteraturstudiens resultat var baserat på nio artiklar. I resultatet framkom det att individerna upplevde flera förändringar av sin upplevda livskvalitet efter laryngektomin. Dessa förändringar var både positiva och negativa. Förändringarna av livskvaliteten kunde kategoriseras till 4 teman. Dessa var: känslomässig påverkan, förändrade livsstilsvanor, förändrad identitet kopplat till rollfunktion samt förändrad kroppsuppfattning och sexualitet.Slutsats: Stödet från närstående och sjukvården hade stor betydelse för individernas upplevda livskvalitet. Med ett starkt stöd kunde de anpassa sig till sitt nya liv och hantera de motgångar som uppstod, något som i sin tur förbättrade deras livskvalitet. Genom individanpassat stöd av sjuksköterskan kan individen ges bättre förutsättningar till att hantera återhämtningen och sin nya vardag.

Huvud- och halscancer drabbar i Sverige varje år cirka 1200 män och kvinnor. Behandling sker främst genom strålbehandling och kirurgi. Både sjukdom och behandling kan ge svåra och många gånger bestående men som patienten måste lära sig leva med. Syftet med denna studie var att belysa patienternas upplevelser och erfarenheter efter avslutad behandling för huvud- och halscancer. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar att familj och vänner nu sätts i första rummet, det visar också på svårigheter hos de som är ensamma. Socialt ätande och förändrat utseende är två faktorer som inverkar på patienternas liv, och att de tar till olika strategier för att inte låta biverkningar och oro för sjukdom begränsa livsrummet. Patienterna upplever, trots sjukdom och biverkningar, ett stort mått av livskvalitet. Mycket kraft och energi läggs dagligen på att fungera så normalt som möjligt tillsammans med sig själv och sin omgivning. Utbildning i kommunikation och bemötande för att rusta sjuksköterskor att möta dessa patienters unika behov torde höja kvaliteten på omvårdnaden. Ytterligare forskning behövs och då främst med kvalitativ ansats för att belysa patienternas personliga upplevelser. / InSwedenthere are about 1200 new cases of head and neckcancer reported every year. The main treatments are radiotherapy and surgery. Both illness and treatment causes the patients bad sequele that they have to adjust to. The aim of this study was to obtain what head and neck cancer patients experience are after they completed treatment for head and neckcancer. The study was carried out as a literature study where ten research articles were analyzed. The results show that family and friends are what the patients value most and it also shows that it could be difficult for them who are alone. Social eating and changed appearance are two factors that have impact on the patients´ life, and that the patients embrace different strategies to prevent side effects and anxiety over illness to impact negatively in their life space. Despite this, patients do experience a good quality of life. It is a high level of power and energy these patients mobilize every day in order to live as normal as possible with themselves and among the rest of the world. Education in communication and treatment behavior for nurses to meet these patients´ unique needs could contribute to improve the nursing quality. Further research is needed, especially qualitative research, to highlight patients´ personal experiences.

Bakgrund: Palliativ vård avser att förbättra livskvaliteten för personer med svår sjukdom och deras närstående, genom att förebygga och lindra lidande. Total smärta avser smärtans olika uttryck: psykisk, fysisk, existentiell och social smärta. Huvud- och halscancer är den 5-6:e vanligaste cancerformen i västvärlden och ca 500 000 personer blir drabbade årligen globalt. Personer som diagnostiseras med huvud- och halscancer har oftast redan hunnit utveckla cancer i avancerat stadium då symtomen initialt är vaga. Detta försämrar chanserna för att kunna botas vilket leder till att dessa personer ofta vårdas inom den palliativa vården. Personer med avancerad huvud- och halscancer har ofta en omfattande symtombild med komplexa vårdbehov. Specialistsjuksköterskan med inriktning palliativ vård ska kunna identifiera, analysera och behandla psykiska, fysiska, sociala och existentiella behov. Därför bedömdes de personernas erfarenheter viktiga att undersöka för att kunna förbättra vården av dessa. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med avancerad huvud- och halscancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 14 artiklar. Databaserna PubMed, CINAHL complete och PsycINFO användes vid sökningarna. Artiklarna kvalitetsgranskades och en tematisk analys genomfördes. Resultat: I resultatet framkom det att personer med avancerad huvud- och halscancer erfor ett mångdimensionellt lidande genom fysisk, psykisk, social och existentiell smärta. Symtomen påverkade varandra och hade en stor inverkan på individen och hela livsvärlden. Förändringar i anatomin i ansiktet gav upphov till nutritionsproblematik vilket i sin tur ledde till social isolering. Det framkom känslor av orättvisa inför sitt öde och personerna var tvungna att omvärdera vad som var viktigt i livet. Personerna beskrev även otillräcklig information och delaktighet från vårdpersonal, detta gav upphov till känslor av ångest och maktlöshet. Slutsats: Personer som drabbats av avancerad huvud- och halscancer har erfarenheter av ett mångfacetterat lidande där specialistsjuksköterskan har ett ansvar att lindra lidandet i största möjliga utsträckning.

Bakgrund: Palliativ vård avser att förbättra livskvaliteten för personer med svår sjukdom och deras närstående, genom att förebygga och lindra lidande. Total smärta avser smärtans olika uttryck: psykisk, fysisk, existentiell och social smärta. Huvud- och halscancer är den 5-6:e vanligaste cancerformen i västvärlden och ca 500 000 personer blir drabbade årligen globalt. Personer som diagnostiseras med huvud- och halscancer har oftast redan hunnit utveckla cancer i avancerat stadium då symtomen initialt är vaga. Detta försämrar chanserna för att kunna botas vilket leder till att dessa personer ofta vårdas inom den palliativa vården. Personer med avancerad huvud- och halscancer har ofta en omfattande symtombild med komplexa vårdbehov. Specialistsjuksköterskan med inriktning palliativ vård ska kunna identifiera, analysera och behandla psykiska, fysiska, sociala och existentiella behov. Därför bedömdes de personernas erfarenheter viktiga att undersöka för att kunna förbättra vården av dessa. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med avancerad huvud- och halscancer. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån 14 artiklar. Databaserna PubMed, CINAHL complete och PsycINFO användes vid sökningarna. Artiklarna kvalitetsgranskades och en tematisk analys genomfördes. Resultat: I resultatet framkom det att personer med avancerad huvud- och halscancer erfor ett mångdimensionellt lidande genom fysisk, psykisk, social och existentiell smärta. Symtomen påverkade varandra och hade en stor inverkan på individen och hela livsvärlden. Förändringar i anatomin i ansiktet gav upphov till nutritionsproblematik vilket i sin tur ledde till social isolering. Det framkom känslor av orättvisa inför sitt öde och personerna var tvungna att omvärdera vad som var viktigt i livet. Personerna beskrev även otillräcklig information och delaktighet från vårdpersonal, detta gav upphov till känslor av ångest och maktlöshet. Slutsats: Personer som drabbats av avancerad huvud- och halscancer har erfarenheter av ett mångfacetterat lidande där specialistsjuksköterskan har ett ansvar att lindra lidandet i största möjliga utsträckning.