<p>Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. </p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. </p><p>Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. </p><p>Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån. Volatiliteten tycks påverka de flesta grupper förutom "övriga tjänster" och eventuellt "övriga varaktiga varor". Den marginella konsumtionsbenägenheten visar sig vara 0,74 från disponibel inkomst och omkring 0,02 från aktieförmögenhet och övrig finansiell förmögenhet. Förklaringar till att börsen inte påverkat konsumtionen mer kan vara att hushållen vill utjämna konsumtionen över en längre tidsperiod och att aktievinster till stor del jämställs med oväntad inkomst vilken går till sparande snarare än konsumtion.</p>

Bakgrund: Den svenska börsen steg i slutet av 90-talet kraftigt för att därefter falla i en omfattning som kan mäta sig med den stora börskraschen 1929. Detta har påverkat många människors privatekonomi men samtidigt har rapporterats om fortsatt stark konsumtion. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förklara hur konsumtion och sparande påverkas av aktiebörsen. Metod: Kvantitativ statistisk metodik tillämpas i stor utsträckning i denna undersökning. Resultat: Det är främst"övriga tjänster"och eventuellt "bilar", "livsmedel" och "övriga varaktiga varor" som påverkas av kursnivån. Volatiliteten tycks påverka de flesta grupper förutom "övriga tjänster" och eventuellt "övriga varaktiga varor". Den marginella konsumtionsbenägenheten visar sig vara 0,74 från disponibel inkomst och omkring 0,02 från aktieförmögenhet och övrig finansiell förmögenhet. Förklaringar till att börsen inte påverkat konsumtionen mer kan vara att hushållen vill utjämna konsumtionen över en längre tidsperiod och att aktievinster till stor del jämställs med oväntad inkomst vilken går till sparande snarare än konsumtion.

The primary purpose of this paper is to analyse the effect of the market reaction to stock recommendations published by Swedish banks. The market price reactions will also be compared to the OMXSPI index to analyse if it is possible to earn higher returns by following the recommendations. Previous studies suggest that the effect of stock recommendations leads to higher trading volumes and returns. While previous studies suggest that there is an effect, the effect from stock recommendation is not long lasting. The data collected consist of 659 stock recommendations from the biggest banks in Sweden. The results of the paper are in line with previous studies on the subject. The results suggest that buy recommendations lead to increased trading volumes and returns on the publication day. We also find that the cumulative average return from the recommendations is slightly higher than the index on the publication date. / Huvudsakliga syftet med denna studie är att undersöka marknadsreaktioner på aktierekommendationer utgivna av svenska banker. Syftet är även att jämföra marknadens prisreaktioner med OMXSPI index för att undersöka huruvida avkastningen från rekommendationerna överträffar index. Tidigare forskning har visat att aktierekommendationer leder till högre avkastning och högre handelsvolym. Effekten är däremot inte bestående på längre sikt. Datainsamlingen innehåller 659 aktierekommendationer från storbankerna i Sverige. Resultatet av studien ligger i linje med tidigare forskning. Resultatet visar att köprekommendationer leder till att avkastningen och handelsvolymen ökar i genomsnitt på kort sikt. Studien finner även att den kumulativa avkastningen från rekommendationerna är något högre än index på publiceringsdagen.

<p>Denna uppsats undersöker huruvida ett antal aktiemarknader på Balkan tillfredställer den svaga formen av marknadseffektivitet under perioden 2003-2007. Svag marknadseffektivitet innebär att priset på en finansiell tillgång reflekterar all historisk prisinformation. Om en marknad är svagt effektiv leder analys av historisk kursinformation inte till överavkastning eftersom all historisk information redan är diskonterad av marknaden. För att pröva den svaga formen av effektivitet för Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Slovenien genomförs olika statistiska tester såsom autokorrelationstest, runs test, varianskvottest och regressionsanalys.</p><p>Samtliga tester i studien genomförs på dagsavkastningar. Resultatet av undersökningen visar att samtliga avkastningsserier lider av positiv autokorrelation, vilket innebär att den historiska avkastningen i viss mån kan användas för att predicera den framtida avkastningen. Detta behöver dock inte betyda avvikelse från den effektiva marknadsmodellen då den ekonomiska signifikansen är relativt låg med en genomsnittlig förklarningsgrad under fem procent.</p>

Denna uppsats undersöker huruvida ett antal aktiemarknader på Balkan tillfredställer den svaga formen av marknadseffektivitet under perioden 2003-2007. Svag marknadseffektivitet innebär att priset på en finansiell tillgång reflekterar all historisk prisinformation. Om en marknad är svagt effektiv leder analys av historisk kursinformation inte till överavkastning eftersom all historisk information redan är diskonterad av marknaden. För att pröva den svaga formen av effektivitet för Kroatien, Makedonien, Montenegro, Serbien och Slovenien genomförs olika statistiska tester såsom autokorrelationstest, runs test, varianskvottest och regressionsanalys. Samtliga tester i studien genomförs på dagsavkastningar. Resultatet av undersökningen visar att samtliga avkastningsserier lider av positiv autokorrelation, vilket innebär att den historiska avkastningen i viss mån kan användas för att predicera den framtida avkastningen. Detta behöver dock inte betyda avvikelse från den effektiva marknadsmodellen då den ekonomiska signifikansen är relativt låg med en genomsnittlig förklarningsgrad under fem procent.

Bakgrund och problemformulering: Inom finansmarknaden är offentliggörandet av kvartalsrapporter en av få event vars tidpunkt kan säkerställas. I enlighet med tidigare forskning brukar perioden kring offentliggörandet leda till olika typer av marknadsreaktioner. Till exempel en positiv utveckling av aktiepris och handelsvolym inför offentliggörandet av kvartalsrapporten. Däremot har en konsensus kring detta påstående inte kunnat uppnås. Syfte: Syftet med denna studie var att analysera om det föreligger ett samband mellan handelsvolym och aktiepris perioden innan och efter offentliggörandet av kvartalsrapporter. Analysen grundar sig på de tio bolag med störst marknadsvärde på OMXS30 åren 2014 - 2019.  Metod: Studien grundade sig på en kvantitativ forskningsmetod med en deduktiv ansats. Tre hypoteser härleddes från teorier som effektiva marknadshypotesen, attention grabbing-hypotesen och tidigare empiriska studier inom forskningsområdet. Hypotesprövningen testades med hjälp av regressionsanalyser av observationsperioden 20 dagar innan och efter offentliggörandet av kvartalsrapporten. Resultat och slutsatser: Resultatet visar att det genomsnittliga aktiepriset stiger under hela observationsperioden. Vidare har ett positivt signifikant samband mellan volymer och pris kunnat konstaterats före offentliggörandet av kvartalsrapporter. Perioden efter offentliggörandet visade ett negativt signifikant samband mellan variablerna då aktiepriset fortsatte stiga trots den sjunkande handelsvolymen. / Background and problem discussion: Earning announcements is one of the few events whose timing can be secured in the financial markets. According to previous research, the period around announcements usually leads to different types of market reactions. For instance, a positive trend of share prices and volumes prior to this event. However, a consensus regarding the trait of these market reactions has not been reached. Purpose: The purpose of this study is to analyze whether there is a correlation between trading volumes and share prices during the period before and after the publication of quarterly reports. The analysis is based on the ten firms with the largest market value of Stockholm OMXS30 during the period 2014 - 2019. Method: This study was based on a quantitative research method with a deductive approach. Three hypotheses were derived from theories such as the effective market hypothesis, the attention-grabbing hypothesis, and previous empirical studies in the same field of research. These hypotheses were assessed with regression analyses regarding the period of 20 days before and 20 after earnings announcements. Results and conclusions: The results show that the average share price rises throughout the observation period. In this study, a positively significant correlation between volume and price has been established before the publication of quarterly reports. The period after publication showed a negative significant correlation between the variables. Thus, the share price continued to rise despite the declining trading volumes.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte är att med utgångspunkt i hur en av dagens opinionsbildare kommer till uttryck i olika medieformat bidra till ökade kunskaper om hur unga vuxna uppfattar opinionsbildningsprocesser i dagens medielandskap. Utifrån syftet formulerades en huvudfråga och tre följande forskningsfrågor: “På vilka sätt beskriver unga vuxna att en av dagens opinionsbildares mediala uppmärksamhet haft för betydelse för synen på miljöfrågor i allmänhet och klimathotet i synnerhet?”, “På vilket sätt upplever unga vuxna nyhetspridningen och sociala mediers villkor?”, “På vilket sätt beskriver unga vuxna betydelsen av en av dagens opinionsbildare och dess roll?” samt “På vilka sätt beskriver unga vuxna betydelsen av opinionsbildning i sociala medier jämfört med opinionsbildning i traditionella medier?”. Metod och material: I uppsatsen har vi använt ett teoretiskt ramverk bestående av tidigare forskning om klimatfrågor, opinionsbildning samt internetanvändning. Ramverket utgörs av Agenda-setting Theory och tvåstegshypotesen. Uppsatsens metod baseras på kvalitativa fokusgruppsintervjuer, innefattande tre grupper med tre deltagare i vardera. Huvudresultat: Studiens resultat visar att de unga vuxna upplever att Greta Thunbergs uppmärksamhet i media kommit att få en större effekt på den yngre generationen likaväl som allmänheten, snarare än på dem själva samt politiken. Respondenter uttrycker att hennes engagemang och aktivism i medier bidrar till en ökad kunskap om miljöfrågor för befolkningen. Vidare upplever de unga vuxna att opinionsbildningen både snabbare, lättare och i större utbredning kommer till uttryck i sociala medier, jämfört med traditionella medier.

<p>En av de största och viktigaste marknaderna i dagens samhälle är den finansiella marknaden.Denna marknad består dels av valutamarknaden, där det handlas med olika konvertibla valutor, dels av kapital-marknaden som består av penningmarknaden och aktiemarknaden. Aktie- marknaden har en oerhört viktig roll när det gäller marknadsekonomin bland annat på grund av att den tillhandahåller riskvilligt kapital till företag samt ger möjlighet till spridning och omfördelning av risk. Aktörerna på aktiemarknaden strävar ständigt efter att öka värdet på sina placeringar. Värdet på dessa beror på hur företagets ekonomiska ställning ser ut. Aktörernas ambition att försöka öka värdet på sina placeringar förekommer främst på marknader som sägs vara effektiva. En effektiv aktiemarknad består av korrekt prissatta aktier och all tillgänglig information är avspeglad i aktiekursen. Här antas också att alla investerare har tillgång till samma information vilket minskar möjligheten för insatta placerare att skapa abnormala avkastningar. Hur effektiv är då den svenska aktiemarknaden?</p><p>Studiens problemformulering lyder: Är aktiemarknaden effektiv vid publicering av kvartalsrapporter?</p><p>Syftet är att genom en event study studera om aktiemarknaden är semi-starkt effektiv vid publicering av ny information i form av kvartals-rapporter. Vi ska studera om marknaden anpassar sig direkt till den nya informationen eller om det finns en anpassningsperiod då aktörer på marknaden kan göra abnormala avkastningar. Vi ska även se om marknaden är effektiv under dagarna innan publiceringen av kvartals- rapporten. Vi utgår från hypotesen om effektiva marknader för att med en kvantitativ metod studera problemet.</p><p>Vi har studerat publiceringen av kvartalsrapporter under 2003 till 2006 för 30 stycken av de mest omsatta aktierna på Large Cap-listan på Stockholmsbörsen. Fyra kvartalsrapporter per år ger 480 kvartal som delas in i tre portföljer beroende på om det verkliga resultatet som publicerades i kvartalsrapporten var bättre, sämre eller ungefär lika som det prognostiserade resultatet. För aktierna har vi beräknat den kumulativa abnormala avkastningen från 10 dagar innan publiceringen av kvartalsrapporten till 20 dagar efter publiceringen och har genom statistiska test prövat hypotesen att marknaden är effektiv. De perioder vi studerar är 10 dagar efter publiceringen av kvartalsrapporten, 20 dagar efter publiceringen, publiceringsdagen och 10 dagar innan publiceringen.</p><p>Resultatet visar att aktie- marknaden ej är effektiv fullt ut för de aktier vi valt att studera. För de aktier där det verkliga resultatet var sämre än förväntat eller ungefär lika som förväntat så är marknaden effektiv för perioderna omkring publiceringen av kvartalsrapporten förutom dagen då publiceringen sker. För de aktier där kvartalsrapporten visade ett resultat som var bättre än det prognostiserade fann vi att marknaden inte är effektiv för perioden direkt efter publiceringen, den längre perioden efter publiceringen, publiceringsdagen eller perioden innan publiceringen. Detta betyder att för de aktier där resultatet var bättre än det prognostiserade så kan aktörer på marknaden göra abnormala avkastningar.</p>

<p>Aktierelaterade ersättningar skall från och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden går ut på att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat räkningen. För att värdera incitamentsprogram baserade på optioner skall värderingsmodellen Black-Scholes användas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att påverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda på om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstämmer med den historiska volatiliteten, när de värderar sina optionsprogram. Resultatet visar att bolagen underskattar volatiliteten och att bolagen i och med detta inte baserar sitt agerar på effektiva marknads hypotesen, utan väljer att maximera vist per aktie istället för kassaflödet.</p>

Aktierelaterade ersättningar skall från och med 1 januari 2005 redovisas enligt den nya redovisnings standarden IFRS 2. Standarden går ut på att incitamentsprogram skall redovisas som en kostnad i resultat räkningen. För att värdera incitamentsprogram baserade på optioner skall värderingsmodellen Black-Scholes användas. I modellen kan bolagen skatta volatiliteten relativt fritt, vilket skapar möjligheter att påverka kostnaden för optionsprogrammet. Med ledning av effektiva marknads hypotesen och Black-Scholes tar jag reda på om bolagen gör en skattning av volatiliteten som överensstämmer med den historiska volatiliteten, när de värderar sina optionsprogram. Resultatet visar att bolagen underskattar volatiliteten och att bolagen i och med detta inte baserar sitt agerar på effektiva marknads hypotesen, utan väljer att maximera vist per aktie istället för kassaflödet.