Sammanfattning I den svenska byggbranschen hyr de flesta entreprenörer diverse inventarier hos hyrföretag. Detta av flera anledningar, varav den största är att företag inte vill binda upp kapital. Rekab Entreprenad AB i Umeå är ett sådant företag, som nu vill undersöka vilket alternativ som är mer kostnadseffektivt. Att hyra inventarier, eller att köpa dem. Syftet med denna rapport var att göra just detta, i en fallstudie som utförs för Rekab AB i Umeå. Med hänsyn till  de samarbetspartners som Rekab har avtal med, har kostnaden för köp av ett antal maskiner beräknats, och ställts emot kostnaden vid hyrning av samma maskiner. Där har hänsyn inte bara tagits till diverse faktorer som lagring, transport och försäkring, utan det har även utarbetats förslag för miljöeffektivisering vid maskinköp. Det ekonomiska resultatet av studien har delats upp i två delar: den individuella kostnaden för varje inventarie och generella kostnader. Exempel på generella kostnader är hyra och transport. Dessa går upp till  94 700kr/år. Den andra kostnaden, som beräknades individuellt för varje inventarie, varierar väldigt mycket. Trenden är dock att köp av inventarien nästan är en fjärdedel av kostnaden för hyran. Hänsyn får dock tas till att service inte inräknades i den kostnaden, och att generella kostnader tillkommer. En till faktor är att hyran redan betalas idag, och därför inte blir någon extra kostnad vid maskinköp. Enligt denna studie skulle inköp av inventarier, med hänsyn till volymerna av inventarier som Rekan skulle köpa in, vara billigare för Rekab.   Med tanke på hur lönsamt maskininköp är enligt denna studie måste ifrågesättas varför Rekab fortfarande hyr maskiner. Denna fråga kan besvaras med gömda kostnader, som ofta är svåra att prissätta. I diskussionen diskuteras dessa kostnader mer utförligt. / In the swedish construction business, most contractors rent their equipment from renting companies. There are different reasons for that, the most significant reason being that companies do not want to tie up capital. Rekab Entreprenad AB is one of those companies. Andreas Nilsson, project manager at Rekab, now wants to investigate which is more profitable, buying own equipment or renting. The purpose of this study perform a case study for Rekab Entreprenad AB in Umeå. Using websites of companies that are partners with Rekab, prices for buying different equipment were compared to rent prices. Different factors like rent for storage, transportation and insurance were also taken into consideration. Also suggestions were given for more environment-friendly equipment handling. The economic result is divided into two parts: the individual cost for every piece of equipment and general costs. Examples for general cost are: rent for storage, insurance, transportation and other factors that are not dependent on quantity of equipment. Results for individual cost of every equipment varies, but generally the cost for buying machines is one fourth of the cost for renting. The . Also the general cost is to be added to that number. A factor to take into account is storage rent, which is already being paid by Rekab, and therefore is not an extra cost when buying own equipment. In conclusion, the profitability in buying eqipment depends on the equipments quantity. In Rekabs case, according to this study, buying equipment is much more economically profitable than renting equipment. A profitability as high as the study suggests must be questioned by the fact that Rekab is still renting equipment. That question can be explained with hidden costs, which often are hard to put a pricetag on. A discussion about these hidden costs is presented in the discussion section.

No description available.

Ett hyresförhållande kan vid flera olika tillfällen leda till att hyresgästen anser sig ha rätt till nedsättning av hyran. Det kan baseras på hinder eller men i nyttjanderätten, på att hyresgästen har rätt till ersättning för skada eller att sådan brist avhjälpts på hyresgästens bekostnad. Hyresgästen kan också ha en motfordran på hyresvärden som denne önskar räkna av mot sin hyra. Vari denna motfordran bottnar är oväsentligt så länge det är hyresgästen och hyresvärd-en som är avtalsparter. Att i sådant läge endast innehålla prestationen skulle kunna innebära att hyresgästen riskerar att förlora sin nyttjanderätt. Istället har lagstiftaren infört möjligheten att enligt 21 § HL deponera beloppet hos länsstyrelsen. Hyresvärden har då inte längre möjlig-het att åberopa förverkande på grund av innehållen prestation. Syftet med denna uppsats är att utreda utbredningen av användandet av deponeringsinstitutet för att innehålla prestation baserat på annat avtalsförhållande än hyresförhållandet, det vill säga att grunden som åberopas i ansökan är annan motfordran. För att göra detta har fyra frågeställningar ställts upp enligt nedan.- Vilka grunder åberopas vid deponeringen?- Är det främst bostadshyresgäst eller lokalhyresgäst som ansöker om deponering av hyra? - Vad leder deponeringen till?- Är det hyresvärd eller hyresgäst som slutligen lyfter det deponerade beloppet? Genom rättsvetenskaplig metod har författaren undersökt deponeringsinstitutet utifrån gällan-de rätt samt genomfört en studie av under 2009 avslutade deponeringsärenden vid Länsstyrel-sen Skåne. Av totalt 87 avslutade ärenden ingår 47 av dessa i undersökningen. Materialet har systematiserats och sammanställts för att därefter presenteras på ett överskådligt vis. Resul-taten av undersökningen har analyserats och ställts i relation till den juridiska teorin. Resultatet av studien visar att den vanligaste grunden som åberopas är hinder eller men i nyttjanderätten, att det är nästan exakt lika många bostadshyresgäster som lokalhyresgäster som utnyttjar deponeringsinstitutet, att förlikning eller överenskommelse är den vanligaste följden av deponering samt att det är fler hyresgäster än hyresvärdar som slutligen lyfter det deponerade beloppet men att det även i denna fråga är nästan jämt. Studien visar också att annan motfordran inte åberopas i något av de undersökta ärendena. / A tenancy can in various different situations lead to that the tenant finds himself entitled to a reduction of the lease. Such situations include minor faults or preventions to the premises or that the tenant is entitled to compensation for damages to the premises. There is also the possibility that the tenant has a claim against the landlord that he likes to deduct from the lease. The deduction can be made regardless of whether the contractual relationship is based on the tenancy or not. In above situations, the tenant cannot simply retain all or part of the lease. If doing so, he risks losing his tenancy. Instead, the Swedish legislation provides for the possibility that under § 21 HL deposit the amount at The County Administrative Board. The purpose of this thesis is to investigate the frequency of the use of § 21 HL based on other contractual relationships than that of the tenancy. In order to do so, the author has based his research on four problems.- What grounds are being referred to in the application?- Is it more common for residential or commercial tenants to apply for deposition?- What does the deposition lead to?- Is it the landlord or the tenant that, when the case is closed, is given the right to the deposited amount? The thesis is based on current Swedish legislation as well as a study of during the year of 2009 closed cases of deposition at The County Administrative Board. Out of 87 closed cases, 47 are included in the study. The material has been systematized to be presented in an orderly manner. The results have been analyzed and put in a legal perspective. The results shows that the most common ground being referred to is minor faults or preven-tions to the premises, that it is almost as many residential as commercial tenants that applies for deposition, that settlements is the most common result of deposition and that in most cases it is the tenant that is given the right to the deposited amount. The study also shows that in none of the cases, other contractual relationships are the underlying reason for deposition.

När man hyr en lägenhet är det oundvikligt att det på ett eller annat sätt kommer synas att man nyttjat lägenheten, inte minst för hyresvärden som äger fastigheten. Allt fler väljer idag att hyra lägenhet då det finns många fördelar, bland annat slipper man ansvara för underhåll av bostaden och om något av den tekniska utrustningen går sönder är det hyresvärdens ansvar att byta ut detta. Men det finns också nackdelar med att bo i en hyresrätt. Uppstår det skador som man som hyresgäst vållat genom oaktsamhet kan man bli ersättningsskyldig i form av skadestånd. Detta skadestånd beror på hur och vem som orsakat skadan. 24 § hyreslagen redogör för att hyresgästen under hyrestiden ska vårda lägenheten väl och att man är skyldig att ersätta all skada som uppkommer genom dennes vållande. Man svarar även för familjemedlemmars, gästers och hantverkares vårdslösa handlingar. Allt detta kan tyckas självklart men när skadan väl är skedd är i många fall varken hyresgästen eller hyresvärden villiga att ta ansvar för detta. Vid dessa tillfällen är bevisning en viktig del och har en stor betydelse. Att få ta del av ett besiktningsprotokoll när man flyttar in i en bostad som dokumenterar de skador som finns i lägenheten kan motverka tvister. Syftet med uppsatsen är att klargöra förhållandet mellan hyresgästen och hyresvärden för att ta reda på vem som bär ansvaret för de skador som kan uppstå i en hyresrättslägenhet. / When you are renting an apartment, it is ineluctable that it in one way or another will show that you have been using the apartment, at least for the landlord. More people frequently choose to rent an apartment because there are many advantages, for example the tenant is not responsible for the maintenance of the apartment and if the technical equipment breaks it is the landlord’s responsibility to replace it. But there are also disadvantages in renting. The tenant is obliged to compensate for any damage caused by his negligence or carelessness. This recompense depends on who caused the damage and how they did it. Our renting law 24 § states that the tenant during the rental period, have to take good care of the apartment and appurtenance. The tenant is also responsible not only for their own negligence but also for that of family members, customers and craftsmen negligent acts. This may seem obvious, but when the damage is done in many cases the tenant and the landlord are not willing to take responsibility. In such situations there must exist a sort of evidence. To make sure, the tenant should always request an inspection of the apartment. In this way, both tenant and landlord have documented the previous damages and flaws found in the apartment so that the tenant do not risk becoming liable for compensation for the damage that may occur. The purpose with the paper is to clearify the relation between tenants and landlords to find out who has the responsibility for the damages that may occur in a rented apartment.

SammanfattningDetta arbete gör ett nedslag i Malmös och Lunds bostadsmarknad, med fokus på hyresmarknaden. Det som åskådliggörs under arbetets gång är vad som styr dagens hyresgäster när det kommer till att välja boendeform. Detta är sprunget ur den kraftiga ombildningshysteri från hyresrätt till bostadsrätt, som råder i dagsläget. Vi ämnar ta reda på vilken boendeform man föredrar som hyresgäst och varför. Vidare vill vi undersöka vilka förväntningar man har på respektive boendeform och hur dessa gestaltar sig, samt vilka för- och nackdelar man upplever med de olika formerna. Vi valde att undersöka detta med hjälp av en omfattande enkät, av vilken vi fick in tankar och funderingar från 100 hyresgäster i Malmö och Lund. Resultatet som framkom när vi analyserade enkäten var att bostadsrätten var den klart mest attraktiva formen av boende. Dessutom visar enkäten tydligt att hyresgästerna har högre förväntningar på bostadsrätten. Dels tror man på stigande priser och dels på en bättre gemenskap i huset, medan hyresrätten ses som ett bra alternativ för de som vill dra nytta av den service som man får när man hyr sin bostad. / AbstractThis report is about the housing market of Malmö and Lund and the main cause is to see what determines the choice of living. The facts that will be shown during the progress of our work, is the tenants’ expectations of their chosen form of living. This investigation is based on the high number of rented flats that are converted into cooperative flats today. We are to find out which of these forms of living you prefer as a tenant and why. As we go on, we will further investigate what expectations people have and how these take place and at the same time investigate the tenants’ experienced pros and cons of each form of living. Our method of the investigation was an extensive survey. Our goal was to get 100 people in Malmö and Lund to participate in the survey and contribute with their thoughts and opinions in the matter. The results we got when the survey was analyzed was that the corporative flat was the most preferred way of living. The next thing that became a fact in our analysis was that the expectations of the corporative flats were the highest among the given forms of living. The tenants believe in increasing housing prices and better standard in terms of connecting with the neighbours. The rented flat is seen as an option if you want to use all the service that the landlord provides, which doesn’t come with the corporative flat.

<p>Idag används leasing som ett alternativt finansieringssätt vid anskaffning av olika tillgångar och innebär långtidsuthyrning. Till exempel kan leasing vara ett alternativ till avbetalningsköp eller lån. Ett leasingavtal kan antingen vara operationellt eller finansiellt. Ett operationellt leasingavtal kan liknas vid en vanlig hyressituation medan ett finansiellt leasingavtal i sin renaste form kan liknas vid ett avbetalningsköp. För att bestämma vilken form av leasing som är aktuell undersöks hur de ekonomiska fördelarna och riskerna är fördelade mellan leasegivaren och leasetagaren. Leasing styrs och utvecklas till stor del av marknadens aktörer och av Skatteverkets bedömningar eftersom det i dagsläget saknas en uttrycklig lagstiftning om leasing. I denna uppsats, som till stor del bygger på information som inhämtats via empiriska undersökningar, presenteras de olika leasingformerna samt vilken normgivning som finns. Vidare presenteras praktikernas syn på följande frågeställningar rörande leasing: 1) Vilka frågor är vanligaste vid leasing? 2) Vilka upplägg/transaktioner som ges/avråds ifrån? 3) Skatteverkets hantering av leasing 4) Samordning av leasingavtalens parter 5)Varför väljer företag leasing som finansieringsform? 6) Förändrade flygplansleasingmålen tidigare praxis? 7) Finns behov av en lagreglering? Uppsatsen avslutas med mina egna reflektioner på frågeställningarna.</p>

No description available.

Idag används leasing som ett alternativt finansieringssätt vid anskaffning av olika tillgångar och innebär långtidsuthyrning. Till exempel kan leasing vara ett alternativ till avbetalningsköp eller lån. Ett leasingavtal kan antingen vara operationellt eller finansiellt. Ett operationellt leasingavtal kan liknas vid en vanlig hyressituation medan ett finansiellt leasingavtal i sin renaste form kan liknas vid ett avbetalningsköp. För att bestämma vilken form av leasing som är aktuell undersöks hur de ekonomiska fördelarna och riskerna är fördelade mellan leasegivaren och leasetagaren. Leasing styrs och utvecklas till stor del av marknadens aktörer och av Skatteverkets bedömningar eftersom det i dagsläget saknas en uttrycklig lagstiftning om leasing. I denna uppsats, som till stor del bygger på information som inhämtats via empiriska undersökningar, presenteras de olika leasingformerna samt vilken normgivning som finns. Vidare presenteras praktikernas syn på följande frågeställningar rörande leasing: 1) Vilka frågor är vanligaste vid leasing? 2) Vilka upplägg/transaktioner som ges/avråds ifrån? 3) Skatteverkets hantering av leasing 4) Samordning av leasingavtalens parter 5)Varför väljer företag leasing som finansieringsform? 6) Förändrade flygplansleasingmålen tidigare praxis? 7) Finns behov av en lagreglering? Uppsatsen avslutas med mina egna reflektioner på frågeställningarna.

Hyressättningen av bostadslägenheter skall i dagsläget ske i enlighet med det så kallade bruksvärdesystemet. Systemet innebär att hyran för en lägenhet skall sättas till ett belopp som motsvarar hyresnivån för likvärdiga lägenheter. Om hyresgästen anser hyran vara oskälig kan denne ansöka hos hyresnämnden om en prövning av densamma. Hyresnämnden skall då företa en jämförelseprövning av hyrorna för likvärdiga lägenheter. Lägenheter anses vara likvärdiga då de har samma bruksvärde, vilket innebär att de skall inneha samma värde på bostadsmarknaden. Vid fastställande av en lägenhets bruksvärde skall hänsyn tas till bland annat lägenhetens storlek, modernitetsgrad, användningssätt, planlösning, ljudisolering och geografiska läge, men även andra till lägenheten kopplade faciliteter som exempelvis hiss och sopnedkast skall tas i beaktning. Bruksvärdesystemet är ett mycket omdebatterat hyressättningssystem, vilket har medfört ett flertal omarbetningar och förändringar av systemet under årens lopp. En särskilt omdiskuterad fråga är vilken betydelse fastighetens geografiska läge skall ha för lägenhetens bruksvärde. Problemet som uppstår gällande i vilken utsträckning fastighetens geografiska läge skall beaktas i samband med bruksvärdet, är att bruksvärdet skall bedömas objektivt och frågan huruvida ett läge är bättre än ett annat torde i stor utsträckning utgöra en subjektiv bedömning. Syftet med magisteruppsatsen är att klargöra hur bruksvärdesystemet utvecklats från dess införande fram till dags dato, och hur framtiden för systemet ser ut. Arbetet har en viss fokusering på frågan om fastighetens geografiska läge, vilken betydelse det hitintills har givits och vilken betydelse det i framtiden kommer att ges. Bruksvärdesystemet sades vid dess införande innebära ett friare hyressättningssystem som var tänkt att efterlikna ett marknadsrättsligt system. Vissa begränsningar ämnades emellertid införas i systemet för att tillgodose hyresgästens intressen av ekonomisk och social trygghet i boendet. Systemet har dock under årens lopp kommit att i allt större utsträckning begränsa hyresvärdens frihet vid hyressättningen av lägenheter, samtidigt som hyresgästen har erhållit en allt starkare position. Det har emellertid gått så långt att det i dagsläget kan sägas att hyresgästens intressen tillgodoses i betydligt högre utsträckning än hyresvärdens. Bruksvärdesystemet har enligt författaren utvecklats från att vara ett extremt hyresvärdsvänligt hyressättningssystem, vilket efterliknade ett marknadsrättsligt system, till att nuförtiden vara ett i hög grad begränsat hyressättningssystem, vilket inte torde kunna sägas efterlikna ett marknadsrättsligt system. Förslag på förändringar av systemet har lagts fram, vilka emellertid fortfarande är under beredning i regeringen. Förslagen torde medföra, om dessa genomförs, att bruksvärdesystemet tar ett steg mot att återigen efterlikna ett marknadsrättsligt system med vissa begränsningar i hyresvärdens frihet, till förmån för hyresgästens sociala och ekonomiska trygghet. Vad gäller beaktandet av fastighetens geografiska läge uttalades vid införandet av bruksvärdesystemet att hänsyn skulle tas till läget, men hur eller i vilken utsträckning sådant beaktande skulle ske uttalades inte. Begreppet har sedan införandet inte kommit att utvecklas lagtextmässigt utan har i sin helhet utvecklats genom rättstillämpningen. Rättsskipande myndigheter synes emellertid inte till fullo begripit hur beaktande av det geografiska läget skall ske, och då bedömningen i hög grad är subjektiv synes utvecklingen varit tämligen neutral. Det har uttalats att ett centralt läge på objektiva grunder skall anses vara mer värt än ett ocentralt, men någon direkt genomslagskraft kan lägeskriteriet inte påstås ha erhållit. Frågan är dock i stor utsträckning rättspolitisk, och då de rättsskipande myndigheterna skall vara objektiva och politiskt neutrala har de undvikit att företa starka uttalanden angående lägets betydelse. Läget torde emellertid ges större betydelse i framtiden, då det är en faktor hyresgäster värderar högt, och eftersom hyressättningen har uttalats skall avspegla hyresgästers värdering av lägenheterna bör läget således tas i beaktande. Ökad hänsyn till det geografiska läget bör sannolikt även leda till en bättre balanserad hyresmarknad, varför författaren tror att det i framtiden kommer att ges en större betydelse.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att undersöka både teoretiskt och praktiskt om det föreligger något behov i Sverige att lagstifta på området hyra av lös sak i kommersiella avtalsförhållanden. Den rättsdogmatiska metoden har tillämpats och gällande rätt har jämförts med det förslag till gemensam europeisk civillagstiftning som publicerats i början av år 2008. Vidare har olika hyresavtal granskats och djupintervjuer har genomförts med utvalda personer från yrken med relation till hyra av lös sak. Till sist har Hellnerns modell för lagstiftning inom förmögenhetsrätten tillämpats för att avgöra om det föreligger ett behov att lagstifta. Slutsatsen är att inget av ny lagstiftning finns men att alternativa lösningar vore önskvärda. De alternativa lösningar som diskuterats är ett nationellt standardavtal eller upprättandet av en checklista för för att underlätta kontraktsskrivandet för avtalsparterna.