Under år 2009 var en fjärdedel av alla unga arbetslösa. Från år 1983 till 2009 har arbetslösheten ökat från 8 till 25 procent. Även under år 2010 var en fjärdedel av de unga i Sverige utan arbete. Syftet med denna uppsats är att undersöka bestämningsvariablerna för ungdomsarbetslösheten i Sverige. Till hjälp har variablerna bruttonationalprodukt, lediga jobb på arbetsmarknaden, minimilön, vakanser och arbetslöshetsnivå i absoluta och relativa tal valts för sin relevans. Inflödet och utflödet på arbetsmarknaden har också analyserats. Variablerna har analyserats dels i två Beveridge-kurvor, där studerande arbetslösa har inkluderats respektive exkluderats och dels i en linjär multipel tidsregressionsmodell.  Båda Beveridge-kurvorna pekar på att det är konjunkturella faktorer så som svängningar i ekonomin som bidrar till arbetslösheten bland unga. Beveridge-kurvan där unga studerande arbetslösa har inkluderats ger även indikationer på att det finns strukturella faktorer. Som skulle kunna förklaras av en försämrad matchningseffektivitet på den privata arbetsmarknaden. Dessa strukturella faktorer kan även ses i Beveridge-kurvan exklusive arbetslösa studenter, men är inte lika framträdande.  Den multipla tidsregressionsmodellen med differentierade värden uppvisade inga signifikanta värden och kan därför inte ge några förklaringar till vilka variabler det är som samvarierar med ungdomsarbetslösheten. Då Dick-Fuller test har svag styrka vid korta tidsserier så genomförs tester för att skatta tidsserieregression där nivåerna för variablerna inkluderats istället för variablernas differentierade värden. Ett signifikant värde fås som påvisar att variabeln lediga jobb påverkar nivån av unga arbetslösa i Sverige. Fortsatta tester visar också att nivåerna för variabeln inflödet på arbetsmarknaden signifikant bidrar till antalet arbetslösa ungdomar i Sverige. Precis som förväntat kommer antalet unga arbetslösa minska om antalet vakanser ökar.

Thesis--Uppsala. / Summary in English. Includes bibliographical references (p. 205-214).

Mitt syfte är att undersöka ”vita” svenska muslimers självbild i relation till omvärldens bild av dem i Sverige. Centrala frågor är: Hur identifierar sig de intervjuade? Hur beskriver de omvärldens bild av dem som muslimer? Hur hanterar de den beskrivna omvärldsbilden? Jag har intervjuat fyra män, varav tre är uppväxta i Sverige och en är växelvis uppväxt i Japan och Sverige med svenska föräldrar. Jag använder mig av ett postkolonialt teoretiskt perspektiv och använder mig av verktyg från detta fält. Jag har kommit fram till att informanternas identitetspositioner varierar situationellt och att de intervjuade förhåller sig till diskurser både hos den icke-muslimska omgivningen, diskurser hos andra muslimer och gentemot mig som intervjuare. Jag har sett att klädsel är en viktig markör för muslimsk identitet. Ett annat resultat av min studie som jag har sett är att de intervjuade använder sig av olika strategier för att bemöta stereotypa föreställningar från omvärlden. Det framkommer kritik mot media för att de inte utför sitt arbete vid skildringen av islam och muslimer och även kritik mot andra delar av samhället. / <p>HT 2015</p>

Syftet med den här studien har varit att studera stadsbildande och hur stadsplanerna har utvecklats i Sverige från medeltid till modern tid och hur denna utveckling har uppenbarat sig i en svensk stad. Som fallstudieobjekt valdes Eksjö stad för att se hur stadens stadsplan har utvecklats under stadens 600-åriga historia och om den stämmer överens med den utveckling som finns i övriga riket.För att uppnå syftet genomfördes dels en litteraturundersökning om stadsplanernas framväxt samt om fallstudieobjektets utveckling. Dessutom genomfördes en kartundersökning över Eksjö innehållandes kartor från olika perioder för att få en överblick på hur stadens stadsplan har förändrats genom historien.Studien har även undersökt varför städer uppstår där de uppstår och vilka faktorer som ligger bakom detta. Framträdande är att en lokalitets kommunikationsmöjligheter är avgörande för om en stad skall bildas där och denna stads framtida utveckling, men även andra faktorer påverkar stadsbildande. Fallstudieobjektet passar även in i detta då Eksjö bildades där två större vägar korsades vilket gav goda kommunikationsmöjligheter.Resultatet visar på att stadsplanernas utveckling i Sverige stämmer överens med den utveckling som skett i Europa. Utvecklingen på kontinenten har stått som förebild för utvecklingen i Sverige, skillnaden är att utvecklingen i Sverige generellt sett har skett senare än den i Europa. Denna tidsskillnad har dock minskat ju närmare nutid man kommer.Resultatet har även visat på att utvecklingen av Eksjös stadsplan stämmer överens med utvecklingen av stadsplaner i Sverige. Vid de perioder som utbyggnad av staden har varit aktuell har den tidens rådande stadsplanetyper använts för att lägga ut den nya planen. Vissa skillnader finns dock inom stadsplanen i modern tid, främst med avseende på saneringar av äldre bebyggelse eller miljonprogrammet som båda har lämnat ytterst lite spår i staden.Studien undersökte även vilka faktorer som ytterligare påverkar och har påverkat Eksjös stadsplan. Den främsta påverkan är de militära områdena som finns i stadens utkanter som förhindrar stadens expansion västerut.

Thesis--Uppsala. / Summary in English. Includes bibliographical references (p. 200-210).

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6. Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38). Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska. Endast 15,8 % (n = 6) av deltagarna kunde tänka sig att arbeta inom geriatrik som första jobb efter erhållande av examen. Endast 26,3 % (n = 10) av deltagarna ansåg att geriatrisk omvårdnad var lika intressant som annan klinisk verksamhet. Flera av studenterna ansåg att arbetet med äldre var monotont, långsamt och fysiskt krävande. Tidigare erfarenhet av arbete med äldre kunde associeras med ett intresse för geriatrisk omvårdnad (Fisher’s test p = 0,021). Kön och ålder kunde inte associeras med ett intresse för geriatrisk omvårdnad. Slutsats: Endast tidigare erfarenhet av arbete med äldre kunde associeras med ett intresse för geriatrisk omvårdnad. Anledningarna till varför sjuksköterskestudenterna inte ville arbeta inom geriatrik samstämmer med tidigare svenska resultat. Vidare studier avseende vad det är för faktorer som gör annan klinisk omvårdnad mer tilltalande för sjuksköterskestudenter erfordras. Dessa bör identifieras och integreras i geriatriken i syfte att göra geriatrisk omvårdnad mer attraktivt för sjuksköterskestudenter.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2005.

Denna uppsats i socialpsykologi undersöker hur muslimskt troende individer upplever det är att leva i ett svenskt samhälle. Undersökningen baseras på fyra stycken intervjuer med unga invandrande muslimer från Somalia. Fokus ligger på hur de upplever att deras religiösa tillhörighet påverkar deras vardagliga liv i ett sekulärt samhälle. Studien behandlar bemötande, integration, socialitetens påverkan och religiösa reglers förenande med sociala koder. Resultatet visade att intervjupersonerna upplevde att det fanns mycket okunskap om islam i det svenska samhället vilket ibland ledde till obeväma sociala situationer, missförstånd och avståndstagande. De upplevde även svenskarna som allmänt ointresserade av religion vilket ändå lämnade ett visst utrymme till att utöva sin religion i ett samhälle som på många sätt inte uppfattas kompatibelt med att vara troende muslim. Intervjupersonerna menar att de i många avseenden måste anpassa sin religiositet till det svenska samhället och att de på så sätt tvingas att tolka sin religion genom ett kulturellt filter.

Syftet med arbetet var att undersöka hur en grupp bosnisk-muslimska kvinnor i en ort i södra Sverige håller kvar vid sin religion i en migrationssituation. Det som var mest intressant var att dessa kvinnor bor i en liten ort där det saknas alla former av allmänna bönelokaler och samlingsplatser för bosnienmuslimer. Vidare var syftet att ta reda på om deras religion har förändrats genom migrationen och vilken roll den har nu. En kvalitativ undersökning gjordes på så sätt att kvinnorna fick berätta sina livshistorier. Själva samtalet var delvis styrt eftersom jag mest var intresserad av vilken roll religionen har i deras liv. I själva undersökningen deltog fyra kvinnor. Studien bygger på religionsociologiskt perspektiv där människan anses vara en varelse som inte kan existera annat än som en del av ett samhälle. Parallellen dras till individens religiositet som något som skapas och upprätthålls genom att individen är en del av ett socialt sammanhang.

Denna studie syftar till att undersöka vilka faktorer som skapar trygghet för nyanlända ungdomars livssituation i skola och samhälle, samt om det finns eventuella skillnader utifrån ett elev- och lärarperspektiv. Detta har besvarats utifrån följande frågeställningar; Vilka personer, platser, händelser och aktiviteter hjälper till att skapa trygghet och framtidstro för dessa ungdomars tillvaro och lärande? Hur upplever ungdomarna sin vardag i denna övergångssituation? Vilken roll har skolan, vad är värdefullt för ungdomarna? Finns det några skillnader i hur elever och lärare uppfattar Centrum för Introduktion i Skola (CIS) som verksamhet, gällande undervisning, bemötande, elevernas trygghet och framtidstro? Metoden för denna studie är intervju med hjälp av ljudupptagning, intervjuerna har genomförts med sex stycken nyanlända ungdomar samt två stycken undervisande lärare på CIS. Bearbetning och analys av insamlad data utfördes under diskussion utifrån ljudupptagningen. Resultatet av vår studie visar att CIS har ett välfungerande arbetssätt för nyanlända ungdomar och fungerar som en fast punkt som skapar trygghet i elevernas livssituation, samt att relationen mellan lärare och elever är viktigt gällande trygghetsaspekten. Det framkommer även att elevernas möjlighet till integration i och utanför skolan bör vidareutvecklas, det vill säga skolan bör skapa goda förutsättningar för att knyta nya sociala kontakter.