Diss. Stockholm : Univ.

The aim of this study is to analyze legal texts under the law with special provisions for the care of children, to create a deeper understanding of, and if so, how social workers in the Swedish social services and courts construct different discourses on culture and violence. Compulsory care of children according to the law mentioned above is one of the biggest intervention the Swedish state has the authority to do against individuals. Swedish courts decide whether the child should be taken into care based on the social services investigation. The empirical data for the study is eight legal texts, where the child was abused by the legal guardian, which have been studied through discourse analysis. Discourse focuses on how people through language construct and reconstruct perceptions of the reality. The focus of the analysis was to find constructions of subject positions, categories and relations. The results of the analysis showed that the selected legal texts constructs stereotypical ideas about “honour culture” and gives culture a great explanatory value to the violence practiced by people assigned the “honour culture”. The “Swedish culture” on the contrary, was made invisible and was given no explanatory value to the violence. Instead the violence was given social and individual explanations. The selected legal documents had a tendency to construct perceptions of “honour culture” and honour related violence in a stereotypical and homogeneous way.

Den svenska kvinnorösträttskampen har osynliggjorts i den nationella historieskrivningen om demokratiseringsprocessen. De engelska suffragetternas kamp är känd, och hur de offrade sina kroppar för rösträtten. Men de svenska rösträttskvinnorna offrade också sina kroppar för rösträtten i en nära 20 år lång kamp med hårt motstånd. Det är en förvånansvärt okänd och oberättad historia - trots att rösträtt för kvinnor är en grundläggande förutsättning för demokrati och medborgarskap. Här berättas storyn om "Landsföreningen för kvinnas politiska rösträtt" och dess ledare Signe Bergman.

Syftet med denna studie är att undersöka hur bostadsutvecklingsbolag väljer upplåtelseform vid nyproduktion och hur omvärldsfaktorer påverkar detta beslut. Studien behandlar valet företagen gör mellan att bygga hyresrätter eller bostadsrätter. Som teoretisk utgångspunkt används beslutsteorier om hur besluten tas av investerare. Sedan beskrivs de analyser och metoder som är lämpliga för ett bostadsutvecklingsbolag som ger ytterligare information inför beslutsfattandet. Tidigare forskning av Kauskale & Geipele (2017) visar på hur viktigt det är att beakta omvärldsfaktorer inför ett beslut inom fastighetsbranschen. Vilket har lett till att dessa omvärldsfaktorer fått stor vikt och ett eget kapitel i denna studie. Metoden för denna studie har varit att kvalitativt undersöka få företag med utgångspunkt att gå från teori till empiri med en abduktiv ansats. För att få fram empiri till studien har fem företag intervjuats, där det viktigaste kriteriet var att de producerar både hyresrätter och bostadsrätter. Ämnet för studien är stort och komplext vilket gör att studien ligger nära att vara en fallstudie, då få företag undersöks noggrant. Intervjuerna och intervjuguiden är uppbyggd utefter teorierna om hur besluten tas och vilket underlag de grundas på, samt vilken påverkan respondenterna ansåg omvärldsfaktorerna har. De slutsatser som kan dras av denna begränsade studie visar på att de intervjuade företagen har byggt till stor del bostadsrätter på senare tid och att de i de allra flesta fallen ser detta som ett givet förstahandsalternativ. De få hyresrätter som har byggts av företagen har tillkommit nästan enbart genom markanvisningar från kommunerna. Ytterligare en stor slutsats i studien visar på att kommunerna genom sina verktyg och beslut har en central roll i vilken upplåtelseform som byggs, både direkt och indirekt.

Tidigare forskning inom etniskt entreprenörskap har visat hur viktigt sociala kontakter och nätverk är för att kvinnor från minoritetsgrupper ska kunna förändra sin individuella sociala status genom att som entreprenörer inkluderas i det nya samhället. Denna studies syfte har varit att undersöka vilka specifika strategier några invandrarkvinnor i Sverige använt sig av för att genom entreprenörskap förändra sina egna sociala kontexter. För att tolka hur kvinnorna använt sig av sitt sociala kapital samt den verkan detta haft på deras entreprenörskap, grundades analysen på tidigare forskning om minoriteter och entreprenörskap med fokus på minoritetskvinnor. Uppsatsens resultat grundades på personliga intervjuer med fem framgångsrika kvinnliga entreprenörer med invandrarbakgrund, vilka verkat inom Stockholms område i Sverige. Den gemensamma variabeln för dessa kvinnor har varit att de alla blivit entreprenörer genom sin motivation, men också av användningen av sina sociala resurser. Informanterna i studien påtalade att när man väl bestämt sig för att starta ett eget företag måste man våga ta stöd av både det inre kontaktnätet, det vill säga etniska landsmän som blivit etablerade entreprenörer, men även från yttre sociala kapital, vilka innebär de möjligheter som det svenska samhället erbjuder. På så sätt utnyttjade invandrarkvinnorna sina möjligheter till utbildning – först och främst inom det svenska språket – men även inom olika yrkesutbildningar. Avgörande faktorer för kvinnornas väg till entreprenörskap har varit deras individuella sociala resurser som påverkats av deras etniska bakgrund, deras drivkraft, som fungerade som en motvikt till deras traditionella bakgrund. Andra viktiga avgörande faktorer för informanterna bestod av de informella samt formella sociala kontakterna i det svenska samhället, som majoriteten av informanterna menade gynnade och underlättade deras entreprenörskap i Sverige.

BAKGRUND: Flyktingfamiljer och barn flyr krig och lämnar sina kära och nära för att söka fristad i andra delar välden. Några hamnar i Sverige. Flyktingbarn slussas in i våra svenska förskolor utan att vi vet mycket om deras bakgrund. Enligt forskning och litteratur påverkas inte flyktingbarn enbart av det pågående kriget, utan även under flykten, asylväntetiden och under integrationsprocessen som till viss del äger rum i förskolan.SYFTE: Vi vill genom vår undersökning belysa hur flyktingbarns bakgrund kan se ut innan de börjar i den svenska förskolan. Dessutom vill vi öka vår yrkeskompetens i hur man som pedagog praktiskt kan stödja dessa barn i förskolan.METOD: I vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har genomfört informant- och respondentintervjuer både i Libanon och i Sverige. Dessutom har vi utfört observationer och fältstudier i några fall som komplement till intervjuerna.RESULTAT: Resultatet visar att barn i krig drabbas hårt. Kaotisk omgivning, våld, splittrad skolgång, känslor av hjälplöshet och oförmåga att förstå händelseförloppet är exempel på traumatiska upplevelser som leder till otrygghet. Traumat lever i dem och flyttar in i förskolan. Förskolan kan spela en viktig roll för barns traumabearbetning. Därför behöver pedagoger en djup förståelse för barns bakgrund och bra arbetsmetoder för att stödja dem. Ju mer pedagoger vet om flyktingbarns bakgrund desto bättre kan de förstå deras beteende. Dessutom verkar en god relation till föräldrarna, strukturerad och tydlig verksamhet med fasta rutiner och mycket lek för att hjälpa dessa barn att finna trygghet.

Sammandrag/abstract:   Syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse för hur den politiska diskursen i Sverige kan påverkas av en naturkatastrof med skogsbränderna sommaren 2018 som typfall. Ett mer precist syfte kan formuleras i termer av att undersöka hur den politiska diskursen utvecklar sig till följd av en kris. Denna undersökning sker i formen av en innehållsanalys av ca. 80 tidningsartiklar som publicerats i en nationellt täckande tidning, eller en lokaltidning. Det teoretiska ramverket för denna undersökning grundar sig i ett tydligt formulerat analysverktyg. I analysverktyget väljer både de politiskt förtroendevalda och deras kritiker olika strategier vilka i sin tur påverkar utfallet för den politiska diskursen. Undersökningen kommer fram till att de politiskt förtroendevalda väljer att förneka ansvar samtidigt som kritikerna tillskriver dem ansvar. Detta resulterar i en så kallad beskyllningstävling där de politiska implikationerna är svåra att utläsa.

The aim of this essay is to study the social movement Ung i Sverige and to clarify how their success of mobilization can be explained from the theory of framing. As modern society offers new ways to speak out and communicate, it is interesting to study how the movement was able to motivate to political engagement and participation. The study has focused on analyzing the content of the movement’s social media accounts to examine how they framed their political message. By conducting a qualitative case study and content analysis, the empirical material was sorted by a coding schema, with thematic themes. These themes describe the diagnostic-, prognostic- and motivational framing of the movement. The result revealed that the movement’s framed messages changed and developed throughout the process of mobilization. The conclusion is that there are several factors in the movement’s framing that can be possible explanations for the success of their mobilization.

<p>Background: Sweden has, since 1983, had a statutory audit for all joint-stock companies. However, according to EG’s fourth corporation directive, member countries can decide on their own if this applies for small joint-stock companies. An investigation was launched in the fall of 2006 to form an opinion on the importance of the audit reporting by law and what an abolishment of this rule would mean for small joint-stock companies. Critics are claiming that the cost of audit for small companies is exceeding the cause in these micro companies.</p><p>Audit is regulated by Swedish translation (RS) of International Standards on Auditing (ISA) and is to be applied in all companies comprised by the statutory audit. However, there is a statement about how RS should be adjusted to small corporations. Still, there are no apparent simplifications that may lower the cost of the audit.</p><p>Problem statement: We believe, with support from previous research, that there will be a demand from micro companies to audit. However, the auditing standards are not adapted to micro companies. This is why we’ve chosen to investigate what four accountants feel about the duty and an eventual simplification of the present audit process for micro companies.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to investigate four accountants opinion on the abolishment of audit reporting duty and an eventual simplification of the present audit process of micro companies.</p><p>Method: We have used an inductive research approach and a qualitative approach to the investigation. We have used four interviews with accountants to launch the study.</p><p>Conclusion: The common opinion, irrespective of individual definition of the term ”simplification”, is that auditing can be made more cost efficient and adjusted to smaller joint-stock companies. The starting point should be present standards. However, what’s been done so far doesn’t seem to be enough.</p>

<p>De eventuella orsakssambanden bakom en ofta observerad säsongsvariation i en populations självmordsfrekvens är ett debatterat ämne inom många vetenskapliga discipliner. Sociologiska och psykologiska förklaringsmodeller omfattar variabler som tjänar till att mäta graden av social integrering medan variabler som konjunkturcykel och arbetslöshetsnivå är förhärskande när ett ekonomiskt perspektiv anläggs.</p><p>Denna studie tillämpar en paneldataanalys för att utröna huruvida det föreligger ett samband mellan svenska självmordsfrekvenser och tre strikt exogena variabler: sol, nederbörd och temperatur. Data är insamlat mellan 1987 och 2004. En säsongsbundenhet i självmordfrekvensen påträffas med olika utseende för norra, södra respektive mellansverige. Vidare visar sig lokala skillnader i vädrets effekt på självmordfrekvensen. Då resultaten delvis är tvetydiga och motsägelsefulla medger undersökningen inga entydiga slutsatser om vädrets effekt.</p>