Med denna rapport vill författarna för detta examensarbete redogöra för hur ett tillverkande företag skulle kunna använda digitala verktyg vid deras inlagring och plockning. Författarna har tittat och även presenterat olika lösningar för att kunna få in digitala hjälpmedel i företagets dito hantering. Syftet med denna studie är att undersöka hur digitala verktyg skulle kunna användas för att effektivisera hanteringen vid inlagringen och vid plockningen. Det här är en studie som har utförts på de Amerikanskägda företaget CrossControl i Alfta som med sin huvudinriktning tillverkar el och elektronikprodukter till fordon och maskiner. CrossControl har använts för att analysera och jämföra resultatet i förhållande till tidigare forskning inom området. Datainsamlingen skedde genom intervjuer, observationer och via deras hemsida. Enheterna plockning samt inlagring visar på att ett införande av digitala verktyg skulle vara lämpliga, då det tidigare har lagts fokus från företagets sig på att digitalisera produktionen. Då företag idag bör lägga stort fokus på att vara flexibla och kunna anpassa sig efter kundens efterfrågan är digitaliseringen ett viktigt begrepp. Digitalisering handlar om att transformera information från det analoga tillståndet till det digitala. Detta kan ske med hjälp av olika slags digitala verktyg t.ex. RFID (Radio Frequency Identification), streckkod, QR-kod eller mobila enheter. RFID handlar om att data skickas från en tagg till en läsare med elektroniska signaler. Detta gör att gods inte behöver matas in för hand i datorsystemet hos företag. Streckkod är en serie av varierande svarta och vita ränder som bildare ett mönster som läses av med hjälp av en scanner. Streckkod har en globaliserad standard och har funnits under en väldigt lång tid ute bland företag. QR-kod står för quick response och har fått sitt namn efter den korta avläsnings tid som krävs för att registrera koden. QR är till skillnad från streckkoden tänkt att läsas av som en bild. Mobila enheter har introducerats i industrin för att effektivisera samt underlätta arbetet för operatörerna. De skapar en möjlighet för operatörerna att koppla samman sig med flera olika system samtidigt och kommunicera. Genom att analysera och jämföra de olika digitala verktygen utifrån teorin samt fallföretagets förutsättningar har författarna kommit fram till att RFID är det mest lämpliga identifieringssystemet. / The authors of this report want to explain how a manufacturing company could use digital tools in their storage and picking. The authors have analyzed and compared different solutions to be able to bring in digital aids in the company's storage and picking. The purpose of this study is to investigate how digital tools could be used to streamline the handling of storage and picking. This is a study conducted at the American-owned company CrossControl in Alfta, which has their main focus to manufacture electrical and electronic products for vehicles and machines. CrossControl have been used to analyze and compare the results in relation to previous research in the field. The data collection was through interviews, observations and via their website. The units picking and storing indicate that the introduction of digital tools would be appropriate, as the focus of the company was previously focused on digitizing production. As companies today focus more on being flexible and able to adapt to customer demand, digitization is an important concept. Digitization is about transforming information from the analogue state to the digital. This can be done using various digital tools e.g. RFID (Radio Frequency Identification), barcode, QR-code (Quick Response), or mobile devices. RFID is about sending data from a tag to a reader with electronic signals. This means that newly arrived material doesn’t need to be handed in manually by the computer system of companies. Barcode is a series of varying black and white stripes that form a pattern that is scan by a scanner. Barcode has a globalized standard and has been in the business for a very long time. QR code stands for quick response and has been named after the short reading time that requires registering the code. QR is unlike the barcode intended to be read as an image. Mobile devices have been introduced in industry to streamline and facilitate the work of operators. They create an opportunity for operators to connect with multiple systems simultaneously and communicate. By analyzing and comparing the various digital tools based on the theory and the circumstances of the case company, the authors have found that RFID is the most appropriate as an identification system.

En produktion utan spårbarhet leder till sekundära problem och mer arbete vid reklamationer från flera olika kunder där samma komponent är felande eller inte uppnår uppsatta kravspecifikationerna, det finns en nytta med att veta i vilka fler slutprodukter fler komponenter från samma batch sitter. Då kan de bytas ut eller servicepaket kan skickas ut till kund innan det uppstår komplikationer för kunden. Kund- och lagkrav på att kunna spåra kritiska komponenter inom medicinteknik för att få leverera finns.    Spårbarhetsanalysen för att generera ett lösningsförslag för fallstudien grundar sig i en blandning av kvalitativ- och kvantitativ datainsamling. Intervjuer och litteraturstudie tillsammans med produktionsdata ligger fundament för framtagning av vilken nivå som lämpar sig och vilken lösning som bör implementeras i nuläget.    Resultatet är att skapa förutsättningar för att kunna spåra komponenter. Lösningen bygger på ett inhouse standardiserat 2-bin kanbansystem med FIFO (first in first out). Informationen registreras på samtliga lagerplatser och följer materialet genom produktionsflödet. Det information som ska följa med materialet är tid och datum vid ankomst, leverantör, kvantitet och artikelnummer. Detta behövs implementeras på samtliga lagerhållningsplatser för att informationen ska följa med till utleverans och slutproduktens individuella identifieringsnummer.    Genom analysmetoderna släktskapsträd, PICK-chart och 5 varför har resultatet framtagits. Eliminering av lösningar som inte är aktuella i nuläget har även belysts i analyserna. Jämförelse av flödesanalys genom simulering har gett ett mått på hur detta påverkar produktionen i helhet.    Studien kan användas som första steget i ett PDCA-projekt (Plan, Do, Check, Act) där denna rapport står för planeringsfasen. Genomförande av implementering av lösningsförslaget kommer bolaget uppnå spårbarhet. De rekommenderas att fortsätta utvecklingsarbetet inom spårbarhet med en organisationskultur som är lärande. / A production without traceability leads to secondary problems and extra work. in the case of complaints from several different customers where the same component is faulty or does not meet the set requirement specifications, there is a benefit in knowing in which more end products the same components from the same batch are located. Then they can be replaced, or a service package can be sent out to the customer before complications arise for the customer. Customer- and legal requirements on the ability to track critical components within medical technology to be allowed to deliver or not are existing. The traceability analysis to generate a solution proposal for the case study is based on a mixture of qualitative and quantitative data collection. Interviews and literature together with production data lay the foundation for developing a suitable solution which should be implemented. The result is to generate a basis to be able to track components. The solution is based on an in-house standardized 2-bin kanban system with FIFO (first in first out). The information is registered at all warehouse instances and follows the material through the production flow. The information that must accompany the material is date and time of arrival, supplier, quantity and article number. This needs to be implemented at all warehousing locations for the information to be included in the delivery and the end product's individual identification number. Through the analysis methods kinship tree, PICK chart and 5 why, the result has been generated. Elimination of solutions that are not currently relevant has also been highlighted in the analyzes. Comparison of flow analysis through simulation has provided a measure of how this affects production as a whole. The study can be used as the first step in a PDCA project (Plan, Do, Check, Act) where this report stands for the planning phase. Carrying through of the implementation of the solution, the company will achieve traceability. They are recommended to continue the development work in traceability with an organizational culture that is learning.

Biometrics are widely used in identification systems, such as face, fingerprint, iris, etc. Polar code is the only code that can be strictly proved to achieve channel capacity, and it has been proved to be optimal for channel and source coding. In this degree project, our goal is to apply polar codes algorithms to biometric identification systems, and to design a biometric identification system with high identification accuracy, low system complexity, and good privacy preservation. This degree project has carried out specific and in-depth research in four aspects, following results are achieved: First, idea of polar codes is learnt, for example channel combination, channel splitting, successive cancellation decoding. The successive cancellation and successive cancellation list algorithm are also applied to encoding, which further realizes polar codes for source coding. Second, using autoencoder to process biometrics. Autoencoder is introduced to compress fingerprints into binary sequences of length 1024, it has 5 encoding layers and 12 decoding layers, achieved reconstruction error is 0.03. The distribution is close to Gaussian distribution, and compressed codes are quantized into binary sequences. Properties of sequences are similar with random sequences in terms of entropy, correlation, variance. Third, the identification system under Wyner-Ziv problem is studied with fingerprints. In enrollment phase, encoding algorithms are designed to compress biometrics, and in identification phase, decoding algorithms are designed to estimate the original sequence based on decoded results and noisy sequence. Maximum mutual information method is used to identify users. Results show that with smaller number of users, longer code length, smaller noise, then recognition error rate is lower. Fourth, human faces are used in the generated secret key system. After fully considering the trade off to achieve optimal results, in enrollment phase both public data and secure data are generated, in identification phase user’s index and secret key are estimated. A hierarchical structure is further studied. First, CNN is used to classify the age of faces, and then the generated secret key system is used for identification after narrowing the range. The system complexity is reduced by 80% and the identification accuracy is not reduced. / Biometriska kännetecken används i stor utsträckning i identifieringssystem, kännetecken såsom ansikte, fingeravtryck, iris, etc. Polär kod är den enda koden som strikt bevisats uppnå kanalkapacitet och den har visat sig vara optimal för kanal- och källkodning. Målet med detta examensarbete är att tillämpa polära kodalgoritmer på biometriska identifieringssystem, och att designa ett biometriskt identifieringssystem med hög identifieringsnoggrannhet, låg systemkomplexitet och bra integritetsskydd. Under examensarbetet har det genomförts specifik och djupgående forskning i fyra aspekter, följande resultat har uppnåtts: För det första introduceras idén om polära koder, till exempel kanalkombination, kanaluppdelning, successiv annulleringsavkodning. Algoritmerna för successiv annullering och successiv annulleringslista tillämpas även på kodning,vilket ytterligare realiserar polära koders användning för källkodning. För det andra används autoencoder för att bearbeta biometriska uppgifter. Autoencoder introduceras för att komprimera fingeravtryck till binära sekvenser med längden 1024, den har 5 kodningslager och 12 avkodningslager, det uppnådda rekonstruktionsfelet är 0,03. Fördelningen liknar en normaldistribution och komprimerade koder kvantiseras till binära sekvenser. Egenskaperna för sekvenserna liknar slumpmässiga sekvenser vad gäller entropi, korrelation, varians. För det tredje studeras identifieringssystemet under Wyner-Ziv-problemet med fingeravtryck. I inskrivningsfasen är kodningsalgoritmer utformade för att komprimera biometriska kännetecken, och i identifieringsfasen är avkodningsalgoritmer utformade för att estimera den ursprungliga sekvensen baserat på avkodade resultat och brusiga sekvenser. Maximal ömsesidig informationsmetod används för att identifiera användare. Resultaten visar att med ett mindre antal användare, längre kodlängd och mindre brus så är identifieringsfelfrekvensen lägre. För det fjärde används mänskliga ansikten i det genererade hemliga nyckelsystemet. Efter att noggrant ha övervägt kompromisser fullt ut för att uppnå det optimala resultatet genereras både offentlig data och säker data under registreringsfasen, i identifieringsfasen uppskattas användarens index och säkerhetsnyckel. En hierarkisk struktur studeras vidare. Först används CNN för att klassificera ålder baserat på ansikten och sedan används det genererade hemliga nyckelsystemet för identifiering efter att intervallet har begränsats. Systemkomplexiteten reduceras med 80% men identifieringsnoggrannheten reduceras inte.