Denna C-uppsats handlar om en kille med adhd, hur hans uppväxt har varit och vilka behovhan har. Vi har undersökt hur barn- och ungdomspsykiatrin (BUP), Ungbo som hjälper unga att få en egen lägenhet och skolan kan uppfylla dessa behov hos ungdomen. För att ta reda på detta genomförde vi kvalitativa intervjuer med dessa informanter. Inledningsvis kontaktade vi BUP för att ta reda på i vilket skede de möter en tjej eller kille med adhd. Därefter hörde vi av oss till Ungbo för att se hur de kan vara ett stöd för barn med adhd samt till en skola med en särskild pedagogisk inriktning för dessa barn. Skolans mål är att ge ungdomarna behörighet till gymnasiet. Vi har också undersökt hur informationsutbytet ser ut mellan BUP, Ungbo och skolan utifrån deras respektive synsätt. I vårt fall har ungdomen med adhd träffat representanter från BUP, skolan och sociala myndigheter men inte varit i kontakt med vår informant på Ungbo. Vi valde att intervjua kvinnan på Ungbo då hon har erfarenhet av ungdomar med adhd och hur de fungerar och är även insatt i sociala myndigheter behandlar sådana ärenden. Resultatet visar att det finns en del väsentliga behov som behöver tillgodoses hos dessa ungdomar, exempelvis behöver de en viss struktur i sin vardag för att allt ska fungera. Vår informant med adhd får representera denna diagnos och föra sin talan om vilken hjälp eller stöd han får från BUP, skolan samt sociala myndigheter.

En uppsats om hur flyktingar skapar och formar sin identitet i mottagarlandet, i relation till gränser, idén om kulturella rötter och hur samhällen kategoriserar immigranter.

No description available.

People with Down syndrome are living longer lives today thanks to medical science. These people with their families are in need of assistance from goverments and professionals throughout their lives. It is therefore important to understand how familymembers affected by having a person with Down syndrome in the family. In this paper we focus on the siblings' experience. This study aims to examine four women's experiences of what it is like to have a sibling with Down syndrome and how the respondents have developed their role and identity as siblings, and what strategies they have developed for this role. To examine this, a qualitative interviewguide was used. Respondents were recruited via the snowball method and the author's own contacts. As an interpretive framework for this essay, I have chosen to base much of my theory about role-and identity-concepts and the meaning of siblinghood and how gender is linked to the nursing ability and responsibility of an individual. The results show that respondents perceive their sibling relationship as normal with their disabled sibling. However, there has been some special treatment. The results also show that respondents have a very close relationship with their sibling with Down syndrome and that everyone can see a future where they have a caring and responsible role to their siblings.

Denna uppsats i journalistik handlar om hur bevakningen i kvällstidningarnas sportbilagor av det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM 2002 och 2006 och mer specifikt hur krönikorna i dessa tidningar skapar en svensk identitet och om dessa innehåller spår av nationalism. Uppsatsen utgår från norske antropologen Thomas Hylland Eriksens teorier om etnicitet, föreställda gemenskaper och nationalism samt tidigare forskning kring Vi och Dom i medier. Undersökningen visar att bevakningen av fotbolls-VM till stor grad består av en typ av värnande om det svenska och till och med nationalism som på andra platser i samhället skulle vara helt oacceptabel. Bland annat förminskas afrikanska och karibiska lags spelare liksom engelsmän och tyskar för att stärka den egna identiteten. Även krigsretorik, som normalt förknippas med nationalistiska diskurser, är vanligt förekommande. Exempelvis beskrivs de svenska supportrarna som ”den gula armén” flera gånger. Sportbilagornas krönikörer, vissa mer än andra, använder sig av flera grepp som kan kopplas till nationalism och bidrar i allra högsta grad till att skapa en svensk (föreställd) gemenskap.

Denna studie utfördes med syftet att skapa en socialpsykologisk förståelse utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv för hur ett konsumistiskt samhälle påverkar åtta unga vuxnas identitet. Studien vilar på en socialkonstruktionistisk grund och vänder sig till läsare inom den symboliskt interaktionistiska diskursen. Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Respondenterna var emellan 19 – 25 år. För att skapa förståelse i respondenternas utsagor användes främst George Herbert Meads (1976) symboliskt interaktionistiska teori om jaget och Zygmunt Baumans (2007) teorier om konsumtionssamhället. Respondenterna i studien upplever att konsumtionssamhället påverkar deras attityder, emotioner, livsstil och identitet. Studiens huvudsakliga slutsats är den att ett konsumistiskt samhälle utför en repressiv påverkan gentemot de unga vuxnas identitetsutveckling. De unga vuxna erbjuds att ge uttryck för sina jag i ett konsumistiskt samhälle som inte uppmuntrar dess medlemmar att reflektera över utförda konsumtionshandlingar.

Denna uppsats undersöker hur det fotografiska självporträttet används av ungdomar i tonåren och vilken betydelse det har i skapandet av den egna identiteten. Undersökningen besvarar frågeställningarna: På vilket sätt använder tonåringar den fotografiska bilden som redskap i sitt identitetsskapande? Hur kan fotografiet fungera som hjälpmedel för konstruktionen av självbilden? På vilket sätt väljer man att presentera bilden av sig själv? Hur kan man använda det jag sökande fotografiet i ett didaktiskt sammanhang och vad bör man vara uppmärksam på som pedagog? Insamling av empiriskt material till undersökningen har skett genom inhämtning av visuellt bildmaterial från en community på internet, via kvalitativa intervjuer med en grupp informanter samt via en litteraturstudie. Parallellt med det skrivna arbetet har jag genomfört en undersökande gestaltning på communityn bilddagboken.se. I gestaltningen har jag fotograferat mig själv kontinuerligt samt publicerat bilderna för att inta en betraktad-position. Gestaltningen har genomförts för att få en ökad förståelse och insikt för praktiken att publicera självporträtt på en community. Undersökningen visar att det filter och avstånd som en community och fotografiet erbjuder självporträttet gör det mindre laddat att prova olika roller och utsätta sig för den andres blick. Genom val av plats för publicering av självporträttet, komposition och blick, påverkas betraktar-positionens sätt att se på bilden, men även betraktad-positionen påverkas av dessa faktorer. Undersökning visar att det är viktigt för tonåringar att ha förebilder i skapandet av sin identitet. När tonåringarna intar en betraktar-position på det publicerade självporträttet, kan den hjälpa till att synliggöra vilka de är i förhållandet till andra. Via seendet av bilden av sig själva kan tonåringarna också få kunskaper om sig själva, kunskaper som är viktiga i den identitetsskapande processen. Den betraktad-position som jag utsatt mig själv för i gestaltningen har bidragit till ökad förståelse för praktiken. När man arbetar med självporträtt i skolan och ber elever att iscensätta sig själva, medför det att man arbetar nära elevens jag. Det krävs en tydlig struktur av pedagogen för eleverna när man arbetar med självbild i skolan. / BI/Media

Sammanfattning Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kravet på identitetsskapande, som ingår i Lpf 94 kan kopplas till romanläsning inom ramen för Svenska B. För att uppfylla detta har jag undersökt hur gymnasieelever tolkar romankaraktärer och hur denna tolkning kan kopplas till den egna identiteten. För att undersöka detta har gymnasieelever fått läsa en roman och sedan vid tre olika tillfällen skrivit texter som relaterar till en vald romankaraktär ur romanen. Resultatet av denna undersökning visar att eleverna ser romankaraktärer som verkliga människor. Eleverna relaterar även sina egna liv till romankaraktärerna, särskilt om åldern överensstämmer. Familjeförhållanden framstår som viktiga för elevernas egna identiteter. I förhållande till romanerna resonerar eleverna kring likheter och skillnader mellan sig och karaktärerna i relation till vilka uppväxtförhållanden som råder.

No description available.

Studiens syfte är att få en uppfattning om hur individer som lider av fibromyalgi upplever återgången till arbetslivet efter en tids sjukskrivning och hur de resonerar runt sin sjukdom och arbetet. Vidare studeras den fibromyalgisjukes upplevelse av bemötandet från arbetsgivare och arbetskamrater. Den empiriska delen baserar sig på kvalitativa intervjuer som berör fibromyalgisjukas arbetsliv, vardag och bemötande från olika samhällsinstitutioner. I den teoretiska referensramen behandlas Baumans och Sennetts teorier om arbetets, individens och välfärdsstatens villkor i det moderna samhället ur ett makroteoretiskt perspektiv. På mikroteoretisk nivå behandlas Goffmans stigmateori och Hochschilds teori om emotionshantering. Resultatet presenteras enligt tre idealtyper över förhållningssättet till arbetet: arbetet som sysselsättning, arbetet som tvång och arbetet som glädje. Slutsatsen är att arbetet i sig upplevs som viktigt av olika anledningar, bland annat bidrar arbetet med sysselsättning, inkomster, social gemenskap och känslan av att vara behövd. Inställningen till en återgång till arbetslivet beror i hög grad på upplevd arbetsförmåga och graden av hjälp från olika stödsystem. Den som frivilligt väljer att gå tillbaka till arbetet upplever generellt arbetsrelationer och bemötande från samhället som positivare än den som tvingas tillbaka till arbetet. Avslutningsvis diskuteras fibromyalgisjukas villkor ute i arbetslivet, deras behov av stödsystem, samt de positiva och negativa förändringar i samhället som kan påverka fibromyalgisjukas möjligheter att återgå till arbetslivet. / This study explores people suffering from fibromyalgia and their experiences of returning to work. The study has a qualitative approach and the theoretical part is based on Bauman's and Sennett's theories of modern society and employment in relation to the individual. Also Goffman's theory on stigma and Hochschild's theories on emotion are used. The study concludes that work in general is regarded as important, but the perceived work ability of the individual influences the attitude towards returning to work. Support systems play an integral part of an individual's capacity to return to work. Finally positive and negative changes on the labour market and society in general, as well as their effects on fibromyalgia patients' opportunities, are discussed.