Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2007.

Diss. Linköping : Univ.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

Den här C-uppsatsen undersöker hur tjejtidningen Veckorevyns självhjälpsjournalistik har sett ut och förändrats under perioden 2005–2014. Undersökningen har gjorts genom att analysera hur Veckorevyns artiklar med tips och råd – i uppsatsen kallat självhjälpsartiklar – har sett ut och utvecklats de senaste tio åren. Vi har använt oss av en kvalitativ textanalys samt bildanalys. Vi har också undersökt hur självhjälpsjournalistiska texter kan vara identitetsbildande för tidningens läsare med hjälp av John B Thompsons teori om identitetsbildning. Studien visade att Veckorevyns självhjälpsartiklar kan delas in i fyra kategorier: sex, relationer, träning och hälsa samt övrigt. Tilltalet i artiklarna har utvecklats från 2005 till 2014, men formen är densamma. Bilderna som hör till de undersökta artiklarna kan delas in i två kategorier – beskrivande bilder och generella kategoribilder. Under våra undersökningsår har inte bilderna utvecklats lika mycket som artiklarnas texter. Personerna på bilderna har samma typ av normativa utseende och utför liknande handlingar under alla år. Utifrån vår undersökning går det att konstatera att Veckorevyns självhjälpsjournalistik har utvecklats från 2005 till 2014 och att tidningens artiklar i hög grad påverkar sina läsares identitetsbildning.

Studien tog avstamp i den omdiskuterade forskningen av värderingar som styrande funktion samt det otillräckligt utforskade forskningsområdet identitet i relation till organisatorisk kontroll. Således berikade studien utveckling av benämnda områden och samtidigt bidrog till nya synsätt genom att addera medarbetarperspektiv till den tidigare forskningens centralisering av ledningsperspektiv. Detta genom studiens syfte att bringa klarhet i hur värderingar förstås och uttrycks av medarbetare för att därigenom undersöka hur dessa har kontrollerande verkan på deras identiteter. För att skapa en fördjupad förståelse kring studiens forskningsområde tillämpades en fallstudie med kvalitativ ansats av abduktiv karaktär. Datainsamlingen inhämtades utifrån tio semistrukturerade intervjuer tillsammans med textmaterial från det undersökta företagets hemsida som följaktligen analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Det empiriska materialet tolkades genom tematiskt behandlad teori och tidigare forskning med utgångspunkt i identitet och värderingar som begrepp samt identitetsreglerande aktiviteter utifrån normativa och neo-normativa inslag av kontroll. Studiens resultat och analys visade att värderingar, främst genomsyrat av företagets tre värdeord, bidrog till kontroll av medarbetares identiteter. Detta genom identitetsreglerande aktiviteter utifrån ett ledningsperspektiv, vardaglig interaktion kollegor emellan samt självdisciplinära åtgärder med önskan att smälta in i kollektivet.

This study aims to seek an understanding of how leisure activities shape young adults' identity by conducting a comparative study between young adults who come from households with different socio-economic conditions. This study also focuses on the factors that play a role in how young adults choose to spend their spare time and how the shaping of young adults' identities takes place through it. The empirical data has been collected through qualitative semi-structured interviews with young adults from affluent and deprived areas aged 17–18. The participants have shared thoughts about leisure activities and youth culture, among other things. This study is based on Erving Goffman's theory about dramaturgy and Bourdieu's theories of capital, habitus and field.  The study's results show that there is a clear difference in how young adults from different areas spend their spare time. The results show that young people from affluent areas think that it is important to stay busy in a leisure activity such as handball, hockey and football and it was clear that team sports are a popular trend. A popular trend that was seen among young people from socio-economically disadvantaged areas was evening activities where, for example, activities such as evening walks, park hangouts and neighborhood hangouts are included. Young people from socio-economically disadvantaged areas also feel a stronger sense of belonging to their neighborhoods and therefore spend their free time in these places

The purpose of my study is using a narrative approach from a student perspective through the feelings that show the cultural encounters of immigrant students with the Swedish school. I want through my study have an understanding of how students are affected in their interaction with the Swedish culture. I also want to analyze and understand their feelings and experiences. Are emotions negative or positive? My theoretical framework includes the following concepts: Emotions, treatment, ethnicity, identity and code-switching. An important element of my study is to understand students' emotional experiences. That is why i am using a qualitative research method in the form of a group discussion. The interview took place in a school in the south of Stockholm, and consisted of five students, which all had immigrated to Sweden from their previous country. Nobody was thus born in Sweden. The selection was thus based on where the students came from. The results of my study showed that students were "uncertain", "afraid" and "anxious" not to perform equally well as "Swedish”. I mean a student who has both parents with Sweden roots. Pupils' attitudes were so strong and determined that they didn’t not alter their identity. They knew where they came from and where they belong and they gave me the impression that they had a sense of "pride" at being immigrants. The students always used terms such as "we" against "them" and made permanent distinctions between "immigrant" and "Swedes”. This led the immigrant student to feel united and secure in their group and feel protected too. My results showed that students were uncertain and didn’t dare to admit that they sometimes felt a "need" to speak good Swedish to succeed in the Swedish school. Students feel well received and no one feel different or leaving apart when the majority of the school students have a foreign descent, which means that students become one of "them" and feel integrated like one of "them.

En kvalitativ undersökning för att belysa hur elever, lärare och annan skolpersonal uppfattar historieundervisningen i det mångkulturella klassrummet. / “Teaching history in a minefield” – A qualitative research to illustrate students, teachers and others working in schoolenvironment, view on history in a multicultural classroom

AbstractMånsson Marielle 2011. Adopterade och identitetSyftet med undersökningen är att studera hur internationellt adopterade ungdomar ser på sin identitetsutveckling under skoltiden, särskilt under grundskolans senare år. Frågeställningarna är:* Hur upplever internationellt adopterade ungdomar att deras utseende påverkar självbilden? * Hur ser de på sitt identitetsskapande under skoltiden? * Vilka tankar under skoltiden hade internationellt adopterade ungdomar kring sitt ursprung?I den tidigare forskningen nämns det att internationellt adopterade ungdomar ofta känner sig som svenskar men på grund av sitt icke-vita utseende kan de ses som icke-svensk av andra individer i samhället. Det är vanligt att den adopterade känner sig bristfällig, underlägsen och ful på grund av sitt utseende. Men detta är något som urvalsgruppen inte har bekräftat.Metoden som används i undersökningen är kvalitativ. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sex personerna. Dessa är mellan 20-30 år och adopterades från olika länder, de växte upp på olika platser i Sverige. Resultatet av undersökningen visar att intervjupersonerna har det bra idag och att de inte tänker så mycket på sitt utseende eller att de skulle vara annorlunda. Deras upplevelser från skoltiden är blandad, vissa av intervjupersonerna hade en riktigt bra tid med vänner som accepterade dem för vilka de var, medan vissa av intervjupersonerna hade en sämre tid. De hade svårt att hitta sin identitet, med svåra funderingar som följd, och detta gjorde att de hade svårt att hinna med i skolan. Nyckelord: internationellt adopterad, identitet

Denna studie undersöker ämneslärarstudenters motiv bakom valet av utbildning och hur deras identiteter påverkas av utbildningen. Syftet är att fördjupa förståelsen för de svenska ämneslärarprogrammens studentgenomströmning, vad som motiverar studenterna att utbilda sig till ämneslärare och hur det påverkar deras identitet. Genom kvalitativa intervjuer med ämneslärarstudenter inom historia utforskas hur deras beslutsprocesser har gått till inför, ochunder deras utbildning. Dessutom undersöks deras identifiering med utbildningen och det framtida läraryrket samt vilken innebörd det har haft för deras beslut kring utbildningsvalet.Tidigare forskning antyder att social interaktion under utbildningen påverkar studenters identitetsutveckling. Studenter formar sina identiteter i enlighet med institutionens normer och beteenden, och en identifikation med utbildningen anses vara central för motivation inom studierna. Forskning om svenska ämneslärarprogram visar att studenters attityder påverkar deras beslut att fortsätta, byta studieprogram eller avbryta studierna. Den insamlade empirinanalyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska teori och Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet. Resultaten indikerar att studenternas attityder till högreutbildning påverkar hur de motiverar sitt val att studera till lärare och skapar olika uppfattningar om valmöjligheter, vilket följaktligen påverkar deras benägenhet till upplevda tvivel inför utbildningsvalet. Identitetsutvecklingen påverkas kontinuerligt av studenternas beslutsprocesser och de lärarideal som förmedlas under utbildningen och praktiken.