Denna studie undersöker ämneslärarstudenters motiv bakom valet av utbildning och hur deras identiteter påverkas av utbildningen. Syftet är att fördjupa förståelsen för de svenska ämneslärarprogrammens studentgenomströmning, vad som motiverar studenterna att utbilda sig till ämneslärare och hur det påverkar deras identitet. Genom kvalitativa intervjuer med ämneslärarstudenter inom historia utforskas hur deras beslutsprocesser har gått till inför, ochunder deras utbildning. Dessutom undersöks deras identifiering med utbildningen och det framtida läraryrket samt vilken innebörd det har haft för deras beslut kring utbildningsvalet.Tidigare forskning antyder att social interaktion under utbildningen påverkar studenters identitetsutveckling. Studenter formar sina identiteter i enlighet med institutionens normer och beteenden, och en identifikation med utbildningen anses vara central för motivation inom studierna. Forskning om svenska ämneslärarprogram visar att studenters attityder påverkar deras beslut att fortsätta, byta studieprogram eller avbryta studierna. Den insamlade empirinanalyseras med hjälp av Erving Goffmans dramaturgiska teori och Anthony Giddens teori om modernitet och självidentitet. Resultaten indikerar att studenternas attityder till högreutbildning påverkar hur de motiverar sitt val att studera till lärare och skapar olika uppfattningar om valmöjligheter, vilket följaktligen påverkar deras benägenhet till upplevda tvivel inför utbildningsvalet. Identitetsutvecklingen påverkas kontinuerligt av studenternas beslutsprocesser och de lärarideal som förmedlas under utbildningen och praktiken.

Denna studie är uppdelad i två forskningsfrågor i syfte att undersöka både ämneslärarstudenter och lärarutbildares syn på subjektivitet i bedömningssituationer i svenska. Den första behandlar hur lärarutbildare arbetar för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer för ämneslärarstudenter med inriktning svenska. Den andra forskningsfrågan söker ökad förståelse för ämneslärarstudenters uppfattning om lärarutbildningens utformning och uppbyggnad och dess arbete för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer. Syftet med denna studie är att undersöka om de två medverkande grupperna skiljer sig i sina uppfattningar.      Under utförandet av denna studie framkom tre gemensamma teman för alla medverkande deltagare. Det första temat behandlar hur ämneslärarstudenter och lärarutbildare ser på subjektivitet i bedömningssituationer i svenskämnet på gymnasiet, det andra rör hur medverkande lärosäten arbetar för att synliggöra subjektivitet i bedömningssituationer och det tredje temat handlar om förbättringsområden inom ämneslärarprogrammet i ämnet subjektivitet i bedömningssituationer.      Resultaten indikerar att subjektivitet inom betyg och bedömning är svårt att undkomma och att en levande diskussion i ämnet är av vikt. Ett sätt att synliggöra subjektivitet, som båda grupper var överens om, är sambedömning och att arbeta nära praktiken med aktuella teorier.

Inom matematikdidaktik beskrivs matematisk modellering som en process bestående av olika delprocesser. Forskare inom området menar att ett holistiskt förhållningssätt behövs i undervisningen för att alla delprocesser i modelleringsprocessen ska kunna utvecklas. Syftet med denna studie är att undersöka kursplaners synliggörande (intended curriculum) av olika delprocesser vid matematisk modellering med differentialekvationer i svenska lärosätens ämneslärarprogram för gymnasiet med matematik som huvudämne. För att analysera kursplanerna används ett teoretiskt ramverk formulerat av Blomhøj & Jensen (2003). Resultatet visar stora skillnader i vilka delprocesser som synliggörs. Från nästan alla kursplaner som analyserades kunde man tydligt utläsa att i kursplanen synliggjordes delprocesser om matematisering av modelleringsproblem samt undersökning och lösning av uppkomna matematiska problem, medan andra delprocesser som speglar identifiering av ett verklighetsnära modelleringsproblem och tolkning av beräkningsresultatsynliggörs i mycket liten utsträckning. Delprocessen om analys av modellens giltighet synliggjordes i några enstaka kursplaner. En slutsats är att alla delprocesser inte synliggörs i kursplaner för matematikkurser i ämneslärarprogram för gymnasiet som behandlar modellering med differentialekvationer. Studien belyser behov av fortsatt forskning inom området, till exempel av det tillämpade genomförandet eller det uppnådda kursresultatet. / In mathematics education, mathematical modelling is described as a process consisting of different sub-processes. Researchers in the area believe that a holistic approach needs to be included in teaching where all sub-processes in the modelling process can be developed. The aim of this study is to investigate the visibility of different sub-processes in mathematical modelling in curricula (intended curriculum) with differential equations for Swedish teachers’programme with mathematics as core subject. To analyse the curricula, a theoretical framework formulated by Blomhøj & Jensen (2003) is used. The results show that there is a difference in the visibility of the sub-processes. From almost all curricula that were analysed, sub-processes on mathematization of modelling problems and investigation and solution of emerging mathematical problems could be clearly seen, while other sub-processes such as identification of a realistic modelling problem, interpretation and analysis of results could be seen to a lesser extent. The sub-process of analysing the validity of modelswas visible in a few curricula. Hence possible conclusions can be drawn, one is that curricula in modelling with differential equations for Swedish secondary education teacher programme in mathematics do not showcase all modellingsub-processes. The thesis highlights further need in studies of the implemented and attained curricula.