No description available.

<p>Sammanfattning</p><p>NyhlénsHugosons är ett norrländskt charkuteriföretag med säte i Luleå. Det bildades under</p><p>2005 och ägs till lika delar av VD Mikael Hugoson och Scan AB. De är aktörer på den</p><p>norrländska marknaden och kundområdet sträcker sig från nordligaste Lappland till söder om</p><p>Gävle. Denna uppsats syftar till att kartlägga hur väl företaget NyhlénsHugosons</p><p>kommunicerar ut sin varumärkesidentitet för att försöka skapa en rättvisande</p><p>varumärkesimage hos konsumenterna. Varumärkesidentitet förklaras med den bild företaget</p><p>önskar förmedla av sig själva till sina kunder. Varumärkesimage är den kundupplevda</p><p>uppfattningen av varumärket i fråga.</p><p>Uppsatsen har både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning. Den kvalitativa</p><p>undersökningen genomfördes med marknads- och försäljningschefen på företaget och gjordes</p><p>för att få kunskap om företagets varumärkesidentitet varpå den kvantitativa undersökningen</p><p>syftade till att förstå konsumenternas uppfattningar kring varumärket NyhlénsHugosons. Den</p><p>kvantitativa undersökningen bestod av en enkätundersökning av 14 frågor som delades ut till</p><p>200 konsumenter i Umeås centrum samt tre stormarknader i centrala Umeås utkanter</p><p>.</p><p>När analys av de insamlade data gjorts har författarna använt sig av Aakers identitetsmodell</p><p>rörande kärn- och utvidgad identitet samt analysverktygen för varumärkesidentiteten; produkt,</p><p>organisation, person och symbol. När kommunikationen analyserats har Kotlers</p><p>marknadskommunikaitonsmodell använts. I Kotlers marknadskommunikationsmodell</p><p>presenteras teorier kring reklam, sales promotion, PR, direktmarknadsföring och personal</p><p>selling. Övrig analys kring kommunikation har skett via teorin om den oplanerade</p><p>kommunikationen som uppstår utan påverkan internt från företaget. Data behandlades i SPSS</p><p>utifrån vilka tabeller och grafer konstruerades.</p><p>Författarna till detta arbete drar slutsatsen att det i viss omfattning finns brister i</p><p>NyhlénsHugosons kommunikation rörande sin varumärkesidentitet. Framförallt</p><p>uppmärksammas en otillfredsställande kommunikation till konsumenterna kring</p><p>organisationsidentiteten som miljömedvetenhet och god djurhållning vilket också är fallet</p><p>gällande de personliga identitetsattributen som i dagsläget förefaller betydelselösa. Vi menar</p><p>vidare att den bristande kommunikationen i organisationsattributen bidrar till att företaget går</p><p>miste om många potentiella kunder.</p><p>I kommunikationen av den produktidentitet företaget önskar att sända ut observeras en mer</p><p>överensstämmande varumärkesidentitet och varumärkesimage vilket har sin förklaring i att</p><p>produktidentiteten är mer påtaglig. Detta medför att företaget lättare kan kommunicera denna</p><p>identitet till konsumenterna. Här uppmärksammas bara ett avvikande av mindre karaktär.</p>

<p>Droger och drogbruk är knappast något nytt inom forskningsvärlden men fenomenet har bara funnits cirka 50 år i Sverige. Det var först på 1960-talet man började uppmärksamma företeelsen, definiera det och på så sätt sätta ord på drogbruk och missbruk. Min studie handlar om drogbrukande unga män. Syftet med min studie har varit att tolka och få en bättre förståelse av männens vardagsliv, deras drogbruk och omvärld. Detta har jag sökt svar på genom fem intervjuer med fyra drogbrukare, en med en före detta brukare samt en med en brukares syster. Slutsatsen jag kom fram till är att de drogbrukande informanter lever i en slags bubbla utanför samhället och avsäger sig ansvaret för sina handlingar och sin livsföring.</p>

Mitt syfte med det här examensarbetet är att få en djupare kunskap om flerspråkighet och om vilka faktorer som kan påverka identiteten hos en flerspråkig individ. Flerspråkighet är numera vanligt inte bara i Sverige utan runt om i världen. Mina frågeställningar handlar om på vilket sätt olika faktorer såsom familj, skola och samhälle påverkar en flerspråkig individs förhållande till sitt språk och sin kultur. Arbetet bygger främst på en litteraturstudie som kompletterats med en empirisk studie. Jag delade ut en enkät till sju flerspråkiga ungdomar som går i åttan. Efter att ha läst svaren på enkäten valde jag att även göra en kompletterande intervju med dem. Jag ville se hur de ansåg att familj, skola och samhälle påverkar deras sätt att se på sitt språk och sin kultur. Både litteraturen och intervjuerna visar på att familjen, skolan och samhället påverkar en flerspråkig individs identitet. De påverkar individens relation till sitt modersmål, det svenska språket, den egna kulturen och den svenska kulturen.

This study is a qualitative study based on a constructivist approach. Meanwhile, it draws on an ethnographic approach combined a working memory based on memories in various events that took place three years in a former student in the program for sociology and social development. Mainly qualitative interviews are essential for the empirical material analyzed. The study is based on interviews of five college students with an ethnic origin other than swedish at Halmstad University, four women and one man. The aim is to look at how college students with an ethnic origin other than swedish relate to the representations of ethnicity. The investigation has generated a new concept, positioning, in order to understand how representations of ethnicity are expressed. The results show, inter alia, that the concept of ethnicity is perceived as negative by respondents due to other students, with the swedish ethnic origin, as well as teachers' beliefs about it. A "we" and "they" feeling arise, and this is a result of these beliefs, which in turn leads how differences are positioned. It also highlights that respondents consciously positioning themselves which can be interpreted as one of several reasons why differentiated ethnic groups occur. The theorists used in the study include Howard, S Becker and Thomas Hylland Eriksen. In order to further illustrate certain aspects that emerged, are part of Frantz Fanon and Paulina de los Reyes theories used to create a sort of theoretical model that treats the phenomenon. / Denna undersökning är en kvalitativ studie som utgår ifrån ett konstruktivistiskt angreppssätt. Samtidigt har den inspirerats av en etnografisk metod i kombination av en minnesarbetsmetod som bygger på minnen i form av olika händelser som ägt rum under tre år som tidigare student i programmet för sociologi och socialt utvecklingsarbete. Huvudsakligen är kvalitativa intervjuer grundläggande för det empiriska material som analyserats. Undersökningen är baserad på fem intervjuer av högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt på Högskolan i Halmstad, fyra kvinnor och en man. Syftet är att se på hur högskolestudenter med annat etniskt ursprung än svenskt förhåller sig till representationer av etnicitet. Undersökningen har genererat ett nytt begrepp, positionering, i syfte att förstå hur representationer av etnicitet kommer till uttryck. Resultatet visar bland annat på att begreppet etnicitet upplevs som negativt av respondenterna vilket beror på andra studenters, med svenskt etniskt ursprung, samt lärares föreställningar kring det. En "vi" och "de" känsla uppstår, och detta är ett resultat av dessa föreställningar som i sin tur leder till att olikheter positioneras. Det framhävs även att respondenterna medvetet positionerar sig själva vilket kan tolkas som en av flera orsaker till varför differentierade etniska grupper uppstår. De teoretiker som använts i undersökningen är bland annat Howard, S Becker och Thomas Hylland Eriksen. För att ytterligare belysa vissa aspekter som framkommit, har delar av Frantz Fanon- och Paulina de los Reyes teorier använts för att skapa en slags teoretisk modell som behandlar det fenomen som studeras. Nyckelord:

Att få en förståelse för samt reflektera kring hur individer kan forma och skapa sin identitet och självkänsla via Facebook. Vilket vi avsåg att undersöka genom intervjuer med åtta individer i åldern 25-30 år. Det intressanta för uppsatsen var att se hur den utvalda gruppen använde sig av till exempel språk och bilder, för att forma och skapa identitet på Facebook. Samt på vilket sätt identitetsskapandet påverkades av andras positiva respons.

Polisens ställs dagligen inför olika mötessituationer med kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att kriminellas bemötande på något sätt måste ha en inverkan på polisen. Men på vilka sätt påverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats ämnar skapa en djupare förståelse av hur mötet med kriminella påverkar polisen samt vilken betydelse mötet har för polisens syn på sin yrkesidentitet. Vi eftersträvar även att belysa vilken betydelse kollegorna har för polisens syn på yrkesidentiteten. I denna studie har vi utgått från den symboliska interaktionismen där identitet, yrkesidentitet, roller och team varit de centrala begreppen. För att besvara vår frågeställning använde vi en kvalitativ metod men hermeneutisk ansats. Vi valde att utföra 10 semistrukturerade intervjuer med poliser från två mindre städer och en storstad. Resultatet visar att poliserna aktivt strävar efter att inte bli påverkade av kriminella. En av strategierna de använder sig av är att se sig ingå i ett rollspel där uniformen är betydelsebärande. Vi kunde också urskilja att poliserna påverkas av de kriminella trots att de inte lyfte fram denna aspekt. Genom kriminella blir poliserna bland annat mer sammansvetsade som yrkesgrupp och utvecklar en ökad förståelse för avvikande individer.

Uppsatsen syftar till att på ett kvalitativt sätt undersöka hur kommun, skola och fritidsgård arbetar och samarbetar för att öka känslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, främst från forna Jugoslavien. I uppsatsen får lärare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det område de är verksamma. För att få kunskap kring ämnet, väljer man att arbeta utifrån en kvalitativ metod som bygger på intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fält och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhället och social integration präglar i huvudsak uppsatsens perspektiv.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl IKEA Uppsalas identitet stämmer överens med företagets image i tre led: Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledningen och anställda Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan anställda och kunder Skillnaden mellan hur varumärket uppfattas mellan ledning och kunder Ett varumärke skapas genom interaktionen mellan dessa tre grupper. Hur starkt varumärke företaget lyckas skapa beror på om grupperna har samma uppfattning av varumärket och hur väl relationerna mellan dem fungerar. För att uppfylla syftet har dels en intervju genomförts för att ta reda på ledningens uppfattning av varumärket och dels två enkätundersökningar, för att ta reda på kunders respektive de anställdas uppfattning av varumärket. Resultatet av den empiriska undersökningen visade att alla tre grupperna har en liknande uppfattning om vad varumärket IKEA står för, vilket tyder på att IKEA har ett starkt varumärke. Förbättringar kan dock göras i varumärkeskommunikationen för att öka medvetenheten av varumärkets värderingar och förbättra relationerna mellan de tre grupperna.

Studiens syfte var att förstå för ungdomar, mellan 17-19 år, upplevelser av hur de påverkas i sitt identitetsskapande. Två frågeställningar i studien var att undersöka om ungdomar upplever att de kan använda positiv avvikelse för att uttrycka sin identitet och hur ett postmodernt samhälle påverkar dem i sitt identitetsskapande. Studien bygger på kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter. Samtliga respondenter arbetar tillsammans i ett projektarbete och går på samma gymnasieskola. Bakgrunden till studien var ett intresse för ungdomars identitetsskapande och att det har blivit ett ökat fokus på ungdomars välmående. Den teoretiska ramen för studien är symbolisk interaktionism med ett avvikelseperspektiv och utgår ifrån ett postmodernt samhälle. Resultatet visade att ungdomar upplever att det är svårt att veta vad identitet är och hur den används men de är överens om att det är mycket som påverkar dem bl.a. media, vänner och familj. Resultatet visade även att ungdomar upplever positiv avvikelse genom att beundra individer som vågar avvika och upplever att dessa har funnit sin identitet. Slutsatser som kunde dras var att ungdomarna påverkas främst att familj, vänner och media i sitt identitetskapande och att det fanns mycket att leva upp till.