<p>I samband med att man lämnar sitt aktiva yrkesliv och träder in i pensioneringen, uppstår för de flesta människor en så stor förändring, att man kan likna den vid ett kulturbyte. Denna nya situation kräver mer eller mindre av anpassning. Inte minst kan ens identitet påverkas, då yrkesidentiteten tidigare utgjort en viktig del av den totala identiteten. Denna undersöknings syfte har varit att studera eventuella identitetsförändringar, liksom hur man anpassat sig till den nya situationen som pensionär. Den baseras på ett slumpmässigt urval om 216 66- och 67-åringar i Sverige. Materialet har analyserats med hjälp av regressionsanalys. Resultaten pekar på relativt små identitetsförändringar och i så fall oftast till det bättre. Pensionärerna tycks väl anpassade och uppvisar en hög grad av trivsel, vilken kan kopplas till känsla av frihet, nöjdhet med tidigare liv, ökat umgänge med familj och vänner samt också utökade egna aktiviteter i form av motion, studier, resor, kreativa sysselsättningar m m. I förlängningen kan man här tänka sig framväxten av en subkultur av friska, köpstarka samt aktivitetssugna yngre pensionärer.</p>

No description available.

<p>Syftet med undersökningen var att påvisa hur ungdomar talat om förhållandet mellan konsumtion, identitet och status. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från bland annat Bauman och Giddens tankar om konsumtion och postmodernitet. Den tidigare forskning som gjorts om konsumtion belyser bland annat vilket förhållande ungdomar har gentemot märken, vilka olika påverkan som finns, vad som betecknas som statuskonsumtion samt vilken betydelse konsumtion har för individers identitetsskapande. Respondenterna bestod av 12 ungdomar mellan 16-18 år. De delades in i en killgrupp, en tjejgrupp samt en blandgrupp för att påvisa några eventuella skillnader mellan grupperna. Intervjuerna gjordes i två omgångar, där den första intervjuomgången utgjorde grunden för den andra. Genom en meningskategorisering av datamaterialet kunde sju teman påvisas. Dessa var: Hänga med, Köptekniker, Sexualitet, Påverkan, Märken, Ytlighet och personlighet samt Konsumtionssamhället. Dessa sju teman sammanfattade ungdomarnas tankar och resonemang om konsumtion, identitet och status.</p>

No description available.

<p>Polisens ställs dagligen inför olika mötessituationer med kriminella. I ett möte sker ett ömsesidigt samspel mellan parterna, vilket gör att kriminellas bemötande på något sätt måste ha en inverkan på polisen. Men på vilka sätt påverkar egentligen dessa möten dem? Denna uppsats ämnar skapa en djupare förståelse av hur mötet med kriminella påverkar polisen samt vilken betydelse mötet har för polisens syn på sin yrkesidentitet. Vi eftersträvar även att belysa vilken betydelse kollegorna har för polisens syn på yrkesidentiteten. I denna studie har vi utgått från den symboliska interaktionismen där identitet, yrkesidentitet, roller och team varit de centrala begreppen. För att besvara vår frågeställning använde vi en kvalitativ metod men hermeneutisk ansats. Vi valde att utföra 10 semistrukturerade intervjuer med poliser från två mindre städer och en storstad. Resultatet visar att poliserna aktivt strävar efter att inte bli påverkade av kriminella. En av strategierna de använder sig av är att se sig ingå i ett rollspel där uniformen är betydelsebärande. Vi kunde också urskilja att poliserna påverkas av de kriminella trots att de inte lyfte fram denna aspekt. Genom kriminella blir poliserna bland annat mer sammansvetsade som yrkesgrupp och utvecklar en ökad förståelse för avvikande individer.</p>

<p>Syfte med studien har varit att belysa andra generationens invandrares föreställningar om och eventuella erfarenheter av kulturtillhörighetskriser samt vilken betydelse de tillmäter dessa kulturtillhörighetskriser i förhållande till deras identitetsskapande processer. Studien bygger på tre fokusgruppsintervjuer med ungdomar som fyllt 18år. Teoretiskt knyter studien an till identitet, etnicitet, genus och makt.</p><p>Det som skapar problem för ungdomarna i deras vardag på grund av att de normer och värderingar som familj, släkt eller andra närstående företräder inte alltid stämmer överens med det omgivande samhällets rör <em>relationer </em>av olika slag, framför allt förhållanden före äktenskapet, det man vardagligt talar om i termer av pojkvänner eller flickvänner. Giftermål, eller äktenskapliga förhållanden, var också ett område som diskuterades flitigt, liksom sexualitet, framför allt homosexualitet. Något som förutom relationer definierades som upphov till kulturtillhörighetskriser var <em>performativitet</em>, dvs. det som visas för andra genom sådant som handlar om utseende, kläder och andra attribut. Det tredje och sista området som informanterna identifierade som kulturtillhörighetskriser rör det som brukar benämnas <em>’att festa’</em>, att vara ute sent på kvällarna med vänner och att dricka sig berusad.</p><p><p><p>De bakomliggande orsakerna som informanterna lyfter fram som avgörande för uppkomsten av de identifierade kulturtillhörighetskriserna var handlingar, beteenden, stilar och attityder som strider mot etablerade kulturella koder vilka skapar gränser för och pekar ut det som betraktas som tillåtet och otillåtet. De kulturella koder, eller de normer och värderingar som var särskilt framträdande var de som rör <em>frihet, skam</em>, <em>respekt </em>och <em>heder</em>. Gränsdragningarna för det tillåtna aktualiserades genom informanternas tal om hur <em>rykten </em>sprids och påverkar synen på dem själva, deras familjer och släktingar.</p></p></p><p>Vidare har studien resultat visat att ungdomarna hanterar kulturtillhörighetskriserna genom vita lögner, genom att kompromissa med föräldrarna och genom att förneka och undvika kulturtillhörighetskriserna. Kulturtillhörighetskriserna visade sig inverka på deras identitetsskapande process då ungdomarna inte har friheten att självständigt skapa en egen identitet.</p><p> </p>

<p>Hur påverkar de många olika valmöjligheter och förväntningar som finns på ungdomar idag deras uppfattningar om sig själva? Detta är en av grundfrågorna som denna antologi bygger på. Vi har genom observationer och intervjuer tagit del av ungdomars livsvärldar, och med grundad teori som analysmetod försökt belysa dessa. I de enskilda antologibidragen presenteras ungdomars identitetsskapande ur fyra olika perspektiv.</p><p>I den första delen redogör Christoffer Berg för hur det egna klädesuttryckets betydelse varierar bland ungdomar, men att kläder i allmänhet är en viktig komponent i den tysta kommunikationen dem emellan. Mariah-Michaela Hakalax fortsätter med att åskådliggöra hur ”komma ut”-processen kan förstås som sju dynamiska faser vilka genomsyrar informanternas livsvärld. Därefter skriver Sara Johansson om hur unga kvinnors identitetsskapande i relation till deras uppfattning om kvinnlighet inte kan förstås som en isolerad process, utan måste ses som en del i ungdomarnas vardagsliv. Sist ut är Per Sandberg som visar att ideella nattvandrare genom att skapa förtroende hos ungdomar kan bidra till att motverka ungdomskriminalitet. Antologin avslutas med en gemensam diskussion om ungdomar och identitet, där vi resonerar kring de resultat som redovisats i respektive delar.</p>

<p>The thesis examines how language, culture and family structures interrelate and affect the process of migration. Vital is how women from a different ethnic background integrates during migration and in a dialogue context with us as researchers and native Swedes. The thesis is interdisciplinary and analyzes empirical data through a qualitative method by using the perspectives gender, ethnicity and identity. The empirical material consists of 7 interviews, which have been transcribed and then broken down in to quotations. Thesequotations have then been analyzed using the perspectives mentioned above. Throughout the thesis the imperative significance of language to enable communication between people of different ethnical backgrounds, and how these processes may develop, plays an essential role. The conclusion reached through the thesis is that a person’s identity is adaptable and that language plays a vital role in a person’s group identification. Specific systems and rules are created in group constellations to decide who can be included in a particular group. This thesis shows that group constellations between ethnic Swedes and individuals from a different ethnic background has a large impact on the language.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur representationer av grupper med olika etnisk bakgrund placerade i en sluten institution skildras i en amerikansk fiktiv tv-serie, närmare bestämt i den av HBO producerade tv-serien Oz. Vidare vill vi undersöka hur stor del av rollfigurernas beteende i tv-serien som härstammar från deras etniska bakgrund och kultur eller om den slutna institutionens totala auktoritet och miljö även spelar in i utformandet av deras personlighet.</p><p>Genom att analysera tv-serien Oz, som är en av de mest ingående fiktiva skildringarna av amerikansk fängelsekultur, hoppas vi komma till insikt om hur etniska grupper, vars medlemmar besitter en moraliskt tvivelaktig karaktär, kan skildras i västerländsk kommersiell populärkultur.</p> / Papperstigrar och Rednecks & Dagos

<p>I denna studie har jag haft som syfte att undersöka hur ungdomar upplever skönhetsideal. Genom att intervjua fem ungdomar har jag försökt att förstå hur de resonerar kring skönhetsidealen. Med hjälp av intervjuer har jag samlat in material som jag sedan har analyserat genom metoden grundad teori. Därefter har jag med hjälp av teorin symbolisk interaktionism analyserat och tolkat mitt material. Jag har även tillämpat tidigare forskningar till materialet. Tidigare forskning som handlar om skönhetsideal, stigma, identitet och KASAM.</p><p>Studiens övergripande slussats är att skönhetsideal har en avgörande roll för ungdomars identitet. Ungdomarna påverkas utifrån vad media menar är vackert och därmed försöker också ungdomarna efterlikna dessa skönhetsideal. Skönhetsidealen påverkar hälsan på olika sätt beroende på hur individen bemöter dessa skönhetsideal. Ungdomarna associerar en god hälsa med att vara vacker och genom att upprätthålla en god hälsa, kan därmed skönhetsidealen uppnås.</p>