<p>The topic of this thesis is immigration policy in the European Union with focus on the Schengen cooperation and illegal immigration. Immigration policies and other policy areas such as asylum and refugee policies have become hot topics on the EU agenda in recent years. Partly because of cooperations like Schengen, but also because a need of a common immigration and asylum policy has emerged.</p><p>The purpose of the thesis is to give a better understanding of the relations that might be found between illegal immigration to the EU and the Schengen cooperation. Schengen plays an important role in dealing with international migration in the EU and will probably continue to do so in the future.</p><p>The thesis is a comparative case study with Spain and Germany as the two specific cases. Their national immigration policies are examined and put in relation to the Schengen cooperation. The research questions are: What was the basic problem that was supposed to be avoided when incorporating Schengen into the framework of the European Union? How does Spain and Germany deal with the illegal immigration they have been exposed to and what are the similarities and differences between the two countries? How do the Spanish and German actions relate to the Schengen cooperation?</p><p>The result of the study is, when it comes to illegal immigration to the EU there are no functioning systems to handle it. Even though there are cooperations like Schengen, that tries to standardize the management of immigration, illegal immigration included, it seems like the individual countries still prefer to deal with it in their own ways.</p> / <p>Uppsatsen handlar om EU:s immigrationspolitik, med fokus på Schengensamarbetet och illegal immigration. Immigrationspolitiken och andra närliggande politikområden som asylpolitik och flyktingpolitik har blivit heta ämnen på EU:s agenda de senaste åren. Dels på grund av samarbeten som Schengen och dels genom att behovet av en gemensam immigrations- och asylpolitik har uppmärksammats.</p><p>Syftet med uppsatsen är att ge en bättre förståelse för de samband som finns mellan illegal immigration till EU och Schengensamarbetet. Schengen har och kommer antagligen att få en mycket betydande roll för internationell migration och EU.</p><p>Uppsatsen är en komparativ fallstudie där Spanien och Tyskland är de undersökta fallen och deras nationella immigrationspolitik undersöks och sätts sedan i samband med Schengensamarbetet. De frågor som uppsatsen utgår ifrån är: Vad var det grundläggande problem man ville komma tillrätta med då man bestämde sig för att införa Schengensamarbetet i EU: s ramverk? Hur har Spanien och Tyskland hanterat den illegala immigrationen i respektive länder och vad finns det för likheter och skillnader dem emellan? Hur går Spaniens och Tysklands handlande ihop med Schengenavtalet?</p><p>Resultatet av studien är att när det gäller den illegala immigrationen till EU finns det inget fungerande system att hantera den. Även om det finns samarbeten inom EU såsom Schengen som försöker att standardisera hanterandet av immigration, även illegal immigration, verkar det som att de enskilda länderna fortfarande går sina egna vägar.</p>

”Problemet” immigration i ”möjligheternas” EU är en uppsats som ämnar analysera EU:s immigrations- och asylpolitik. Materialet består av olika policydokument, utgivna av EU-kommissionen. Det är en diskursanalys med syfte att söka urskilja bakomliggande mönster för den politik som formuleras i texterna. Diskursanalysen vilken är en breddad typ av textanalys utgör uppsatsens metod. Utöver det diskursanalytiska perspektivet så tolkas materialet utifrån två teoretiska perspektiv. Dessa två består av ett universalistiskt respektive ett postkolonialistiskt. Det universalistiska perspektivet används för att ta reda på hur EU tar hänsyn till mänskliga rättigheter i sina immigrations- och asylpolicies. Den postkolonialistiska teorin brukas i syfte att pröva om politiken kan sägas ge uttryck för en så kallad colonialism of compassion. Resultatet visar att en sådan ”ny” typ av kolonialism är applicerbar på EU:s immigrations- och asylpolicies. Respekt för mänskliga rättigheter är ett återkommande tema i de analyserade dokumenten men slutsatsen blir dock att de politiska idéerna bygger mer på ett partikularistiskt synsätt än ett universalistiskt. En övrig viktig slutsats är att politiken verkar styras av en syn på immigration som ett problem som för med sig mer ont än gott. Benämningen ”olaglig invandring” visar hur EU avser förstärka problemdimensionen av immigration vilket gör att politiken formas därefter. / This thesis aims to investigate the EU immigration and asylum policies by reviewing official policy documents. The method used is a discourse analysis which seeks to uncover different underlying patterns or discourses that might effect the policies. Apart from the discourse analytic perspective there are two theoretical views applicated. These two perspectives are a universalistic and a postcolonialistic. The universalistic perspective is used in order to examine how the EU treats human rights in their immigration and asylum policies. The postcolonialistic perspective is used with the purpose to see if there might be an expression for a kind of colonialism of compassion. According to the result this “new” kind of colonialism can be said to make part of the policies. As for the universalistic perspective it is shown that there is an explicit ambition to respect human rights but the political ideas seem to be more particularistic then universalistic. Another conclusion is that the EU seems to view immigration through a very negative perspective which this thesis claims has an effect on how the policies are written. When the EU insist to speak about “illegal immigration” instead of just “irregular immigration” this shows how they aim to strenghten the dimension of immigration and asylum as a problem.

Die Zuwanderung und der Integration von Zuwanderern aus den GUS-Staaten in Deutschland ist eine bedeutsame politische und rechtliche Thematik. Diese Thematik ist in Deutschland bisher noch wenig untersucht und nur in Teilbereichen bearbeitet. Deshalb untersucht das vorgestellte Werk folgende Fragen und Aspekte: Analyse der Zuwanderung aus den GUS-Staaten; Darstellung von Zuwanderungsgruppen aus den GUS-Staaten und ihres rechtlichen Status; die Wellen der Zuwanderung anhand der Zuwanderer aus den GUS-Staaten, einschließlich (Spät)Aussiedlern und jüdische Zuwanderern, tschetschenischen Asylsuchenden, Familienangehörige, Studierende, qualifizierte Arbeitskrafte usw., Analyse der Integrationsprogramme und Integrationsmaßnahmen für die Zuwanderer aus den GUS-Staaten; Darstellung der Integrationschancen und Integrationshemmnisse am Beispiel der Zuwanderer aus den GUS-Staaten, einschließlich das Recht auf Annerkennung der akademischen und beruflichen Qualifikation, das Recht auf Arbeit u.a., die russischen Rückkehr- und (Reintegrations-) Programme für die im Bundesgebiet lebenden Zuwanderer aus den GUS-Staaten – ihre Analyse und Bewertung. Eine weitere Besonderheit der Veröffentlichung besteht darin, dass die Autorin Ihre wissenschaftlichen Ausführungen zur rechtlichen Stellung der GUS-Zuwanderer und zu den Erfolgen bei ihrer Integration, aber auch zu den Integrationshemmnissen und Integrationsproblemen auf eine soziologische Befragung von Zuwanderern aus den GUS-Staaten in den Ländern Brandenburg und Berlin stützt. Die empirische Untersuchung bezieht sich auf den Zeitraum 1991 bis 2009. / The present edition is given the complex analysis of the legal-political and juridical problems connected Russian-speaking immigrants from the CIS-countries. The flows of migration from the post-soviet territories to Germany, classification of these flows, characterised as emigrants, Jewish immigrants, family members, students, and qualified specialists, etc., their legal status - the rights, freedoms and duties, the cultural and linguistic integration, incl. the recognition of the professional and academic qualification, unemployment, the infringement of their other rights are in a case study. The given paper lean results of the empirical research of 2009 in Berlin and Brandenburg.

The topic of this thesis is immigration policy in the European Union with focus on the Schengen cooperation and illegal immigration. Immigration policies and other policy areas such as asylum and refugee policies have become hot topics on the EU agenda in recent years. Partly because of cooperations like Schengen, but also because a need of a common immigration and asylum policy has emerged. The purpose of the thesis is to give a better understanding of the relations that might be found between illegal immigration to the EU and the Schengen cooperation. Schengen plays an important role in dealing with international migration in the EU and will probably continue to do so in the future. The thesis is a comparative case study with Spain and Germany as the two specific cases. Their national immigration policies are examined and put in relation to the Schengen cooperation. The research questions are: What was the basic problem that was supposed to be avoided when incorporating Schengen into the framework of the European Union? How does Spain and Germany deal with the illegal immigration they have been exposed to and what are the similarities and differences between the two countries? How do the Spanish and German actions relate to the Schengen cooperation? The result of the study is, when it comes to illegal immigration to the EU there are no functioning systems to handle it. Even though there are cooperations like Schengen, that tries to standardize the management of immigration, illegal immigration included, it seems like the individual countries still prefer to deal with it in their own ways. / Uppsatsen handlar om EU:s immigrationspolitik, med fokus på Schengensamarbetet och illegal immigration. Immigrationspolitiken och andra närliggande politikområden som asylpolitik och flyktingpolitik har blivit heta ämnen på EU:s agenda de senaste åren. Dels på grund av samarbeten som Schengen och dels genom att behovet av en gemensam immigrations- och asylpolitik har uppmärksammats. Syftet med uppsatsen är att ge en bättre förståelse för de samband som finns mellan illegal immigration till EU och Schengensamarbetet. Schengen har och kommer antagligen att få en mycket betydande roll för internationell migration och EU. Uppsatsen är en komparativ fallstudie där Spanien och Tyskland är de undersökta fallen och deras nationella immigrationspolitik undersöks och sätts sedan i samband med Schengensamarbetet. De frågor som uppsatsen utgår ifrån är: Vad var det grundläggande problem man ville komma tillrätta med då man bestämde sig för att införa Schengensamarbetet i EU: s ramverk? Hur har Spanien och Tyskland hanterat den illegala immigrationen i respektive länder och vad finns det för likheter och skillnader dem emellan? Hur går Spaniens och Tysklands handlande ihop med Schengenavtalet? Resultatet av studien är att när det gäller den illegala immigrationen till EU finns det inget fungerande system att hantera den. Även om det finns samarbeten inom EU såsom Schengen som försöker att standardisera hanterandet av immigration, även illegal immigration, verkar det som att de enskilda länderna fortfarande går sina egna vägar.