Bedömning är något som barn blir utsatta för från första stund i livet. Enligt Läroplanen för förskolan ska pedagogerna i förskolan dokumentera, utvärdera och utveckla verksamheten, utan att bedöma det enskilda barnet. Men hur gör man för att bedöma verksamheten utan att bedöma barnen? Syftet med denna studie är att undersöka hur relationen mellan bedömning av verksamheten och bedömning av barn ser ut i förskoleverksamheten. I litteraturgenomgången beskrivs olika typer av bedömning, såsom formativ och summativ bedömning, bedömning i förskolan ur ett historiskt perspektiv, dokumentation, utvecklingssamtal samt individuella utvecklingsplaner (IUP). I arbetet används kvalitativ metod där tre pedagoger och en rektor på samma förskolenhet intervjuades.   Studien visar att det inte finns några individuella utvecklingsplaner (IUP) på enheten men att alla de fyra intervjuade anser att det är svårt att bedöma verksamheten utan att titta på det enskilda barnet, då de anser att bedömningen av barnen och verksamheten hänger ihop och inte går att skilja åt. Det som kan hända när pedagogerna börjar bedöma barnen på ett sätt som nu inte finns på enheten alltså att de gör en IUP fast de inte ska. Detta kan göra att barnen troligtvis kommer känna av stressen av något slags bedömning och på det sättet känna sig obekväma i det. Det kommer möjligtvis bli vanligare att barnen säger att de inte kan då det märker av bedömning av de aktiviteter de gör på förskolan. / Assessment of preschool   -          A study of the relationship between assessment activities and individual assessment in preschool.

Syftet för detta examensarbete är att ta reda på om musikundervisningen i grundskolan har förutsättningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och behov. Forskningsfrågorna är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklärares uppfattningar. Samt vilka förutsättningar som beskrivs som centrala för att läraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsättningar samt göra rättssäkra individuella bedömningar. Utgångspunkten i studien är en kvalitativ undersökning baserad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklärarna som är med i undersökningen arbetar på 12 skolor i fyra kommuner i årskurs 2-9. Resultatet visar att musikundervisningens förutsättningar varierar mellan de olika skolorna och eleverna på dessa skolor får således inte en likvärdig utbildning i musik. Resultatet visar också att individanpassad undervisning och individuell bedömning är problematiskt med de stora undervisningsgrupper som dessa skolor har. Analysen av resultatet visar på sex ramfaktorer som mer eller mindre påverkar musikundervisningens förutsättningar. De ramfaktorer som påverkar musikundervisningen i de tolv skolor, som är med i undersökningen, är gruppstorlek, tid, utrustning, arbetsmiljö, bedömning samt ekonomi.Nyckelord: Centralt innehåll, gruppstorlek, individanpassad undervisning, individuell bedömning, Lgr11.

Syftet i studien är att undersöka förskollärares uppfattningar och erfarenheter kring individuell bedömning i förskolan och hur förskollärarna beskriver den individuella dokumentationen som görs i förskolan i det pedagogiska utvecklingsarbetet. Forskningsfrågor i studien är: Vilka uppfattningar har förskollärarna kring individuella bedömningar i det pedagogiska utvecklingsarbetet i förskolan? Hur dokumenteras individuella bedömningar i förskolan av förskollärare enligt förskollärarnas egna erfarenheter? Studien är genomförd genom fokusgruppssamtal med förskollärare och genom fokusgruppssamtalen har vi fått vår empiri. Genom analys av empirin framkom fem teman: Bedömning i förskolan, observation i förskolan, dokumentation i förskolan, individuell kartläggning av barn i förskolan och utvecklingssamtal i förskolan. Inom dessa teman visar resultatet i studien att individuell bedömning förekommer dagligen i förskolan och vidare visar resultatet att bedömning sker i den individuella dokumentationen.

The aim of this study is to explore if, and if so, how the implementation of robots in the Swedishadministration of social assistance cash benefits has affected the social workers’ own view on theirprofession. The primary focus of the study is to uncover how digitalisation affects the profession ofsocial workers, what the professionals themselves highlight as important qualities to successfully carryout the work of a social worker, and how to obtain such knowledge. This study is based on fiveinterviews with social workers who work with robots on a daily basis. The theoretical framework ofthe thesis analysis is based on different concepts of professionalism. This study concludes that socialworkers perceive their work with social assistance in terms of two different roles, one with a focus onthe relational work with clients and one with the primary focus on control and administration. Withrobots, the administrative part of the work could lessen, something that would increase face-to-faceencounters. This study indicates that the use of robots has an impact on the organization of the work,and in the future it is possible that we will see a new organizational structure to the social welfareoffices.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur socialsekreterare verksamma på ekonomiskt bistånd upplever sitt handlingsutrymme med hänsyn till verksamhetens ekonomiska krav samt ur ett rättssäkerhetsperspektiv. Som utgångspunkt i studien tillämpas det teoretiska perspektivet New Public Management som menar att offentlig sektor under de senaste årtiondena har formats efter företagsliknande strukturer. Sju socialsekreterare på socialtjänstens avdelning för ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige intervjuades enligt semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkommer det att centrala påverkansfaktorer av handlingsutrymmet såsom personliga värderingar, det kollegiala stödet samt omgivande aktörers ageranden identifieras. Vidare påvisar resultatet att samtliga informanter upplever sitt handlingsutrymme som stort samt att ekonomiska krav inte påverkar handlingsutrymmet då det alltid föreligger en individuell bedömning. Något intressant är att det tycks råda en motsägelsefullhet eftersom informanterna ändå identifierar begränsningar i handlingsutrymmet. Vidare tycks den individuella bedömningen, som ger stort utrymme för tolkning, möjliggöra att rättssäkerheten kan äventyras. / <p>2019-01-15</p>

Bakgrund: Navelsträngs-pH tas rutinmässigt på nästan alla nyfödda barn i Sverige, det finns nu olika uppfattningar om navelsträngs-pH:ts nytta. Forskning visar att navelsträngs-pH har klinisk nytta för barn som föds vid högriskförlossningar, barnets nytta ses inte vid lågriskförlossningar. Själva provtagningsförfarandet ses inte utgöra några direkta risker för barnet. Det är viktigt att barnmorskors resonemang kring navelsträngs-pH synliggörs eftersom pH-provtagningen igår i barnmorskans ansvarsområde. Syfte: Att synliggöra hur barnmorskor inom förlossningsvård resonerar kring det nyfödda barnets nytta av navelsträngs-pH. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex barnmorskor verksamma vid förlossningsavdelning. För dataanalys användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorier: Navelsträngs-pH är till nytta för barn som föds medtagna; Navelsträngs-pH är inte till nytta för det friska barnet och Navelsträngs-pH tas (ändå) på alla barn. Ett Övergripande tema sammanlänkar kategorierna: Ambivalens inför rutinmässigt Navelsträngs-pH, vilket visar på den ambivalens barnmorskorna känner inför navelsträngs-pH på friska barn. Konklusion: Barnmorskorna följer rådande rutin och tar navelsträngs-pH på alla barn. Barnmorskorna lyfter att navelsträngs-pH har stor nytta för det medtagna barnet, då ger en inarbetad rutin trygghet. På det friska barnet önskar dock barnmorskorna få göra en individuell bedömning. För att kunna göra bedömningen på ett medicinskt säkert sätt behöver nya riktlinjer utarbetas. / Background: Umbilical-cord-pH is routinely tested at almost all births in Sweden, however views differ regarding the benefits. Studies show that umbilical-cord-pH gives clinical benefits in high-risk deliveries that are not found in low-risk deliveries. Umbilical-cord-pH is not viewed as a risk for the child. It is important to visualize midwives’ reasoning regarding the pH-sampling since it is their responsibility. Aim: To visualize how midwives in delivery care reason regarding the new-born child's benefit from umbilical-cord-pH. Method: Semi-structured interviews were conducted with six certified midwives who worked in a delivery ward. Qualitative content analysis was used. Results: The result is presented in three categories: Umbilical-cord-pH is useful for children born poorly; Umbilical-cord-pH does not benefit the healthy child and Umbilical-cord-pH is taken (anyway) on all children. An overall theme links these categories: Ambivalence to routinely take Umbilical-cord-pH, which shows the ambivalence the midwives feel regarding umbilical-cord-pH on healthy children. Conclusion: The midwives follow the established routine and test the umbilical-cord-pH of all children. They emphasize that the umbilical-cord-pH is of great benefit to the child who is born poorly, a well-established routine provides safety. Nevertheless, midwives wish to make individual assessments of the healthy children. New guidelines are needed if this is to be done in a medically secure manner.

With this study, our purpose has been to achieve profounded knowledge and understanding regarding the use of discretion among social workers specialized in social allowance issues. The Social Services Act, structured as a framework law in the Swedish context, provides the social worker with a certain degree of discretion, in order to enable accommodated decisions depending on client case specifics. This study problematizes these aspects of legal security, and our intention has been to examine which factors impact the assessments social workers carry out in statutory decisions of social allowance applications. To attain this, we narrowed down our intention into a number of distinct and delimitated research questions: (1) Which elements of the client case impact the social worker’s assessment? (2) Which external aspects influence the social worker’s assessments and decisions? (3) How do social workers decide the client’s credibility?   In order to establish answers to our research questions, we have utilized a qualitative approach of research by exerting qualitative interviews in addition to a vignette study. We have conducted five interviews with social workers specialized in social allowance issues. The empirical material was analyzed and illustrated in the view of Lipsky’s descriptive theory of street-level bureaucracy, and in the light of different theories of authoritarian power, as constituted by Lukes and Foucault.   Within the municipality subject to our research, our vignette study establishes the fact disparities exist among the assessments social workers decide from an application of social allowance. The result of our study exhibit social workers’ grounds of assessment are influenced by a number of aspects. These facets of impact compose internal factors existing within the client case frame. Related to the unique characteristics of a client’s situation, the internal factors also depend on the relation created between social worker and client. Furthermore, the social worker’s assessment is affected by external factors including colleague consultation, supervisor influence and contemporary work load levels. Additionally, our study implies aspects influencing decision-making of social workers occurring on a meta level, which we have opted to denominate semi-external factors. These factors embrace levels of client credibility as well as aspects of power present in the social worker – client relation.

Equal and fair grading is crucial for the grading system to be perceived as legitimate by society and for the selection to higher education to be legally secure for the student. In a grading system where the teacher has a high degree of autonomy in the grading process, demands are placed on the teacher's integrity and professionalism. This systematic literature study examines which assessment and grading practices can strengthen equal and fair grading, and which difficulties may arise in the tension between the student's legal security and the teacher's professionalism. The study is based on an organizational justice theory with three different perspectives: distributive justice, procedural justice, and interpersonal justice. The main result of the study is that relational and caring assessment and grading practices, a collective interpretation of the grading criteria at national level, and high validity and reliability in the assessment method are strengthening for equal and fair grading. In addition, difficulties arise regarding teachers' assessment and grading practices when the teacher's role as grader is questioned, and the grading process is influenced by internal or external factors. This has consequences for the student's legal security since the teacher's professional judgment stands as the sole guardian of maintaining it. The conclusion is that grading systems that aspire to be equal and fair need principles for how the balance between individual and impartial assessments should be applied.