Syftet med denna uppsats är att genom diskursanalys se på Malmös stadsomvandling från industristad till kunskapsstad under den avgränsade perioden 1994–2014, med fokus på ny arkitektur och dess roll i förändringsprocessen. Målet är att öka förståelsen för varför Malmös stadsbild ser ut som den gör idag och hur staden fått sin starka identitet. Detta genom att undersöka i vilken politiskt och social kontext som beslut togs som att ändra bilden av Malmö, samt hur ny arkitektur tagits emot och beskrivits i dagspress respektive fackpress.   Resultatet visade att avindustrialisering och ekonomisk kris gav en stark vilja att förändra. Politiker, kommun och aktörer byggde upp staden kring nya verksamheter där den nya arkitekturen visade sig vara en viktig förutsättning för verksamheterna och stadens expandering. Arkitekturen planerades bidra till att motverka stadens dåliga berättelser om segregation och arbetslöshet, vilket visat sig inte helt lyckat. Malmö har än idag en stark identitet som talar om segregation, utanförskap, våld och kriminalitet. Stadsomvandlingen kan även ses lyckad då staden fått identiteten som kunskapsstad med en framgångsrik högskola. Ny spektakulär arkitektur har bidragit till att placera Malmö på världskartan, lockat turister samt bidragit till en stark gemenskap bland invånarna. / The purpose of this paper is that through discourse analysis study Malmoe’s urban regeneration from an industrial city to a city of knowledge, in the delimited period 1994–2014, with a focus on the architectural part of the process of change. The goal is to gain understanding in why Malmoe’s cityscape looks like it does today, and how the town got its identity. This will be done by looking at the political and social context in which the decision was taken to change the image of Malmoe, and how the new architecture has been received and described in newspapers and trade publications.   The results showed that de-industrialization and economic crisis gave a strong desire to change. Politicians, municipalities and operators built up the city on new businesses where the new architecture proved to be an important prerequisite for the businesses and the city's expansion. The architecture was planned to help neutralize the city's bad stories about segregation and unemployment, which proved not entirely successful. Malmoe has today a strong identity that speaks of segregation, exclusion, violence and crime. The regeneration can also see been successful in the way the city has gained an identity as a city of knowledge with a successful university. New spectacular architecture has also helped to place Malmo on the map, attracting tourists and contributed to a strong community among residents.

De senaste fem decennierna har världens marknader förändrats drastiskt och utbudet har vuxit till attvara större än efterfrågan. Med en dylik förändring är det nödvändigt att profilera företagen ocherbjuda något unikt till kunderna. Låga priser är en vanlig taktik men pressar ner marginalerna sålångt att det endast är lönsamt vid höga volymer Vid denna typ av produktion är kalkylering avyttersta vikt. En annan är att erbjuda ett närmare samarbete samt att åta sig ansvar för en kundsräkning. Dessa tjänster möjliggör en stor valfrihet i specialisering och har visat sig leda till förbättradlönsamhet.Den grafiska industrin har en historia av produktion som primärt målet med investeringar ihögvolymproduktion varefter tekniken har tillåtit. Majoriteten av företagen inom grafisk industri ärav liten eller medelstor storlek och dessa företag har saknat möjligheten att göra de nödvändigainvesteringarna för att uppnå högvolymproduktion. Med hård konkurrens från de större företagenhar lönsamheten sjunkit och många företag har gått under då de inte har lyckats anpassa sig till deförändrade förutsättningarna.Syftet är att redogöra för synen på för- och efterkalkylering samt lönsamhet hos personerverksamma inom den grafiska industrin. En hermeneutisk kvalitativ metod användes där en induktivansats tillämpades för att uppnå en djupare förståelse. Tre yrkesaktiva personer inom grafisk industriintervjuades där deras syn på sin egen bransch behandlades med fokus på hur lönsamhet och viktenav kalkyler har blivit påverkade av förändringen mot ett tjänstesamhälle. Det framgick att kalkyler ärav mindre vikt för de små företagen men att kännedom om de egna kostnaderna fortfarande ärkritiskt. Däremot är kalkyler både svårare att upprätta och blir mindre precisa med ett ökat inslag avtjänster och kalkylerna är slutligen underställda marknadskrav, goda kundkontakter samt godkvalitet.Den förändring mot att tryckerier även erbjuder tjänster i högre grad har inverkat positivt pålönsamheten då de ger utrymme för större marginaler då det är möjligt att peka på kompetensen somprisdrivare och inte materialkostnader. Dessutom är tjänster effektiva för att knyta närmarekundkontakter. Små och medelstora tryckerier har varit långsamma med att anamma dennaförändring mot ett tjänstesamhälle och det är viktigt för den fortsatta överlevnaden att förståvärdekedjan i ett företag. / Uppsatsnivå: C

<p>Det projekt som redovisas i rapporten beskriver utformningen av två konceptförslag för mötesrum på produktionsenheten Motormonteringen på Scania i Södertälje.</p><p>Examensarbetets syfte har varit att ta fram ett nytt konceptförslag för en välfungerande och mer inspirerande arbetsmiljö för de anställda. Rummet och dess miljö ska vara en av faktorerna som påverkar personalen och underlättar kommunikationen och på så sätt bidrar till ökad kreativitet i arbetet.</p><p>För att undersöka bakomliggande problem till den upplevda otrivsamma arbetsmiljön används metoderna intervju, enkät och observation.</p><p>Arbetet utgår från frågeställningarna hur färg och form kan stimulera användarna till aktivitet och delaktighet, hur bra funktion i rummet kan bidra till aktivitet och hur god informationsdesign kan göra rummet mer användarvänligt, tillgängligt och spegla företagets identitet.</p><p>Jag har i förslaget eliminerat störningsmoment, i form av bland annat dålig rörlighet och användbarhet, och tillgodosett behov med hjälp av interiören. Grunden i förslaget bygger på teorier inom färg, ljus och rum tillsammans med de önskemål personalen hade. Jag har även rättat mig efter företagets riktlinjer vad gäller identitet.</p><p>Resultatet visar att en interiör genom ljus, färg, form och funktion kan bidra till bättre arbetsmiljö som i sin tur förhoppningsvis kan aktivera användarna till mer delaktighet i arbetet. Genom att spegla företagets identitet i rummen får jag även användarna att känna samhörighet med och förtroende till sitt företag.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Det projekt som redovisas i rapporten beskriver utformningen av två konceptförslag för mötesrum på produktionsenheten Motormonteringen på Scania i Södertälje. Examensarbetets syfte har varit att ta fram ett nytt konceptförslag för en välfungerande och mer inspirerande arbetsmiljö för de anställda. Rummet och dess miljö ska vara en av faktorerna som påverkar personalen och underlättar kommunikationen och på så sätt bidrar till ökad kreativitet i arbetet. För att undersöka bakomliggande problem till den upplevda otrivsamma arbetsmiljön används metoderna intervju, enkät och observation. Arbetet utgår från frågeställningarna hur färg och form kan stimulera användarna till aktivitet och delaktighet, hur bra funktion i rummet kan bidra till aktivitet och hur god informationsdesign kan göra rummet mer användarvänligt, tillgängligt och spegla företagets identitet. Jag har i förslaget eliminerat störningsmoment, i form av bland annat dålig rörlighet och användbarhet, och tillgodosett behov med hjälp av interiören. Grunden i förslaget bygger på teorier inom färg, ljus och rum tillsammans med de önskemål personalen hade. Jag har även rättat mig efter företagets riktlinjer vad gäller identitet. Resultatet visar att en interiör genom ljus, färg, form och funktion kan bidra till bättre arbetsmiljö som i sin tur förhoppningsvis kan aktivera användarna till mer delaktighet i arbetet. Genom att spegla företagets identitet i rummen får jag även användarna att känna samhörighet med och förtroende till sitt företag.

No description available.

Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför måste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmåga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke på vilka konsekvenser vår köpmani får för andra människor i andra delar av världen, men kanske framför allt för oss själva. Jorden är och förblir rund... I mitt examensarbete, bestående av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmärksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa två världar är ett ekorrhjul som går snabbare och snabbare. Genom att uppmärksamma förhållandena vill jag övertala betraktaren till att tänka efter. Den konstnärliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken". Där tillverkas tumavtryck på löpande band av siden. Genom att smutsa ner dig själv och skriva på det Textila Uppropet - Get D irty for Human R ights! är du aktivt med och förändrar framtidsutsikterna inom textilindustrin. Första delen av uppsatsen behandlar de tankar och ideer, mina och andras, som följt mig som jobbar med de textila materialen. Personligen räknar jag även läder, skinn och päls till dessa då dessa material används till beklädnad och skor. Den behandlar även förhållanden inom industrin, mänskliga rättigheter, miljö och hållbar utveckling. Andra delen av uppsatsen behandlar min gestaltnings process. Tankar, ord och bild blir till en helhet, där verket via mina händer får stå i centrum. Verket kommer sedan att fulländas under Vårutställningen 2011 med hjälp av besökarna. Hela projektet bygger på att jag vill kunna använda de textila materialen även i framtiden, utan dåligt samvete och utan att vara tvungen att befatta mig med konstiga konstgjorda material som bara bidrar till människors försämrade hälsa och miljöförstöring, både i första och andra ledet (vid tillverkning och som avfall) det är dags att tänka framåt! Vår gemensamma framtid kan vara bättre för alla!

<p>RFID-tekniken har under de senaste åren uppmärksammats allt flitigare av företag som tror sig ha användning för det i sin verksamhet. En kategori av företag som skulle kunna ha stor nytta av tekniken är tillverkande industri, bland annat i sin materialhantering. En undersökning visar att många sådana företag vet att tekniken finns men att graden av kunskap om teknikens möjligheter och brister är starkt varierande.</p><p>Detta arbete har studerat vilka brister och problem som uppmärksammats av de företag inom denna kategori som redan idag använder tekniken. Arbetet har bestått av intervjuer av ett antal sådana företag och även av leverantörer av RFID-utrustning.</p><p>De företag som ingår i undersökningen inte upplevt några av de problem som arbetet behandlar men leverantörernas erfarenheter visar att problem finns och att det kräver stor yrkeskunskap och erfarenhet för att komma runt dem.</p>