Diss. med. Bern (kein Austausch). / Bibliogr.

Thesis (doctoral)--Universität, Osnabrück, 1999.

Zugl.: Sydney, NSW, Univ. of Sydney, Diss., 2004 / Hergestellt on demand

Zugl.: Hamburg, Univ., Diss.

Universiẗat, Diss., 2004--München.

En viktig del i operationssjuksköterskors arbete är att genom lämpliga omvårdnadsåtgärder förhindra att patienter drabbas av postoperativa sårinfektioner. Operationssjuksköterskan är ansvarig för att operationsområdet är sterilt tills operationen är avslutad. Detta innebär bland annat att hudrengöring efter hudförslutning av operationssåret och steril förbandsläggning görs på ett korrekt sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskornas erfarenheter av hudrengöring efter hudförslutning av operationssåret samt förbandsläggning. Metod: En kvalitativ intervjumetod med semistrukturerade frågor användes. Sex operationssjuksköterskor deltog i studien. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera intervjuerna som varade mellan 30 - 40 minuter. Resultat: Resultaten visade ett tema ”Stolt yrkeskunskap men begränsande faktorer gällande fortsatt förbättring av arbetsmetoder” samt tre kategorier och sju subkategorier. Konklusion: Rengöring av ett avslutet operationssår utförs i nuläge enligt beprövad arbetserfarenhet och rutiner men det krävs en ny evidensbaserad kunskap tillämpas i det dagliga arbetet för att bedriva en evidensbaserad omvårdnad. Även tydliga riktlinjer för uppföljningen av postoperativa sårinfektioner skall implementeras i det dagligen utkommande arbete. / Introduction: An important part of the occupational nurse's work is to prevent patients from postoperative wound infections through appropriate care measures. The operation nurse is responsible for the operation area being sterile until the operation is complete and that the cleaning and reorganization of the completed operating wound with a sterile dressing is correct and aseptic, which prevents postoperative wound infections. Purpose: The purpose of the study was to describe the occupational nurse's experiences of skin cleansing after skin closure and dressings. Method: A qualitative interview method with semistructured questions was used. Six occupational nurses participated in the study. Qualitative content analysis was used to analyze interviews ranging between 30-40 minutes. Result: The results showed a theme "Proof of professionalism but limiting factors for further improvement of working methods" as well as three categories and seven subcategories. Conclusion: Cleaning a completed surgery wound is performed in the current state according to proven work experience and routines, but it is required that a new evidence-based knowledge is applied in the daily work of carrying out evidence-based nursing. Clear guidelines for the follow-up of postoperative wound infections should also be implemented in the daily work.

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan på svenska sjukhus och drabbar årligen 9 % av sjukhusens patienter. Syftet med studien var att undersöka inkomna synpunkter och klagomål till Patientnämnden rörande brister i hygien och vårdmiljö samt vårdrelaterade infektioner. Datainsamling skedde genom att ärenden som inkommit till Patientnämnden under perioden 160701–170630 studerades. För att besvara syftet har en deskriptiv design och huvudsakligen kvalitativ textanalys med induktiv ansats använts. Resultatet av studien visade att tio ärenden innehållande upplevda brister i hygien och vårdmiljö samt 26 ärenden innehållande vårdrelaterade infektioner inkommit till Patient­nämnden under den aktuella tidsperioden. Upplevda brister i hygien och vårdmiljö gjorde att patienter och närstående ansåg vårdpersonalen vara okunnig och slarvig, samt att de ifrågasatte vårdens städrutiner. Att drabbas av en vårdrelaterad infektion beskrevs som frustrerande, med förlängda vårdtider samt ett minskat förtroende för vården. Vårdrelaterade infektioner orsakade ett fysiskt och psykiskt lidande. Enligt Virginia Henderson är målet med omvårdnad en bättre hälsa för den människa som vårdas samt att omvårdnaden ska ge patienten sitt oberoende tillbaka så snart som möjligt. När patienter drabbas av en vårdrelaterad infektion misslyckas således vårdpersonalen med omvårdnadens mål. Att öka vårdpersonalens följsamhet till basala hygienrutiner samt förståelsen för patientens situation leder till minskat lidande för patienter och närstående. / Health care acquired infections are the most common injuries resulting from care that occur in Swedish hospitals and 9 % of hospitalized patients are affected annually. The aim of this study was to investigate the comments and complaints received by the Patients Advisory Committee regarding the hospitals shortcomings in hygiene and healthcare environment and health care acquired infections. To collect data cases received by Patients Advisory Committee during 160701-170630 were analysed. A descriptive design and qualitative data analysis was used. The results of this study showed that ten cases containing perceived shortcomings in hygiene and healthcare environment and 26 cases involving health care acquired infections were received by Patients Advisory Committee. Due to the experienced deficiencies in hygiene and the healthcare environment patients and close relatives considered the healthcare staff to be ignorant and sloppy. They also questioned their cleaning routines regarding the healthcare environment. As a patient, being affected by a health care acquired infection was described as frustrating, with extended care times and reduced confidence in the overall healthcare organization. Health care acquired infections caused physical and mental suffering. According to Virginia Henderson, the aim of nursing care would always be a better health for the persons being cared for and to help them regain their independence. The result of the study show that the health care system has failed in this regard. Increasing compliance to basic hygiene routines and the understanding of the patients’ situation lead to reduced suffering for patients and relatives.

Bristande handhygien hos vårdpersonal är idag främsta orsaken till uppkomst av vårdrelaterad infektion (VRI), något som både skapar lidande för den drabbade samt utgör stora kostnader för vården och samhället. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att undersöka vilka faktorer som påverkar följsamheten till handhygien hos vårdpersonal samt vilka interventioner som finns för att förbättra följsamheten. 25 artiklar analyserades och resultatet visade att följsamheten till handhygien påverkades av olika typer av arbetsmoment, yrkesprofession, den fysiska arbetsmiljön, arbetskollegor samt vårdpersonalens egen inställning/attityd till handhygien. Interventioner för att förbättra handhygien var främst utbildning och feedback, tävlingar och belöning, visuell stimulering samt multimodala interventioner. Det finns kunskapsluckor gällande hur och när handhygien bör utföras. Det är viktigt att göra personalen delaktig i arbetet med följsamhet till handhygien. Utbildning är viktigt i arbetet för att främja handhygien. Tävlingar, belöning samt upplevelsen av att vara övervakad leder till att personalen känner prestationskrav vilket visade sig ha god effekt på handhygienen. Personalen upplever dock inte alltid detta positivt. Genom att skapa en miljö där personalen känner sig delaktig och kombinera detta med flera interventioner kan följsamheten främjas på bästa sätt, dock finns det en bristande kunskap om hur interventionerna ska utformas för att ha kvarstående effekt över tid.

Vårdrelaterade infektioner, VRI, är ett av de största hoten mot patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Inte bara i Sverige utan också i resten av världen. I den här uppsatsen så har vi analyserat data från punktprevalensmätningar för VRI, PPMVRI, som utförts i Västerbotten mellan åren 2008-2015. Utifrån det givna datat har vi skapat modeller med både logistisk regression, LR, och linjär diskriminant analys, LDA. Vi jämför sedan de två metodernas förmåga att prediktera VRI med avseende på specificitet, enskilda modeller konstruerades både för hela Västerbotten men också för enskilda sjukhus och avdelningar. Vidare så undersöker vi om information kring patienters komorbiditet, alltså förekomsten av andra sjukdomar förutom den primära, kan öka metodernas prestanda. Av våra två metoder var det LR som presterade bäst med en specificitet på 32.79 % och LDA hade en specificitet på 31.20 %. För båda metoderna så visade det sig att modellen för Västerbotten presterade bättre än modellerna för enskilda avdelningar och sjukhus. Vi kom också fram till att information om patienters komorbiditet kan hjälpa till att öka specificiteten, men vi hade för få observationer (90 st med VRI och 90 st utan VRI) för att kunna ge ett definitivt svar. En överlevnadsanalys utfördes för att bekräfta tidigare resultat om att VRI-patienter har en signifikant högre 90-dagars dödlighet, vårt resultat stämde väl överens med tidigare studier. Sammanfattningsvis visade vi på att statistiska metoder kan användas för att prediktera och analysera vilka patienter som ligger i riskzonen för att drabbas av VRI, samt att det skulle behövas ytterligare studier för att undersöka huruvida information om patienters komorbiditet skulle kunna hjälpa oss att ytterligare förbättra den prediktiva förmågan hos dessa metoder.

Bakgrund: Patienter drabbas av vårdrelaterade infektioner inom olika vårdmiljöer varje dag.Detta bidrar till onödiga kostnader och ett onödigt lidande för patienten som skulle kunnaundvikas. Syfte: Att beskriva vårdmiljöns betydelse för att förebygga vårdrelateradeinfektioner. Metod: Litteraturöversiktens resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar, sompublicerats mellan 2015–2020. Artiklarnas ursprungsland är USA, Kanada, Kina, Tyskland,Iran, Österrike, Uganda, Nigeria och England. Resultat: Tre teman identifierades som var,Vårdmiljöns utformning, Kontaktytor i vårdmiljön och Möjligheter till handhygien. Resultatetvisar att vårdmiljön och dess utformning har en betydelse för risken av att drabbas av envårdrelaterad infektion. Slutsats: Slutsatsen av denna litteraturöversikt är att vårdmiljön har enbetydelse för överföring av bakterier och virus, vilket kan orsaka vårdrelaterade infektioner. / Background: Patients are affected by healthcare-associated infections in different careenvironments every day. This contributes to unnecessary costs and suffering for patients thatcould be avoided. Aim: To describe the importance of the care environment in preventinghealthcare-associated infections. Method: The results of the literature review are based on 15scientific articles, published between 2015-2020. The countries of origin of the articles are theUnited States, Canada, China, Germany, Iran, Austria, Uganda, Nigeria and England. Results:Three themes were identified: Care environment, Contact surfaces in the care environment andOpportunities for hand hygiene. The results show that the care environment and its design ismaking a risk of suffering from a healthcare-associated infection. Conclusion: The conclusionof this literature study is that the care environment has an impact on the transmission of bacteriaand viruses, which can cause healthcare-associated infections.