Inom hälso- och sjukvården ställs idag höga krav på renlighet för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Detta gäller inte minst vårdpersonalens händer. Syftet med studien var att undersöka benägenheten att följa de i Handbok för hälso- och sjukvård beskrivna riktlinjerna kring handhygien bland olika yrkeskategorier på en kirurgisk vårdavdelning. Datainsamling skedde genom observationer av under-sköterskor, sjuksköterskor och läkare på den utvalda vårdavdelningen. Studien hade både kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultatet visar att avvikelser från handhygienriktlinjerna förekommer i formerna Bristande handhygien, Kontamine-ring, Accessoarer som försvårar effektiv handdesinfektion samt Avsaknad av handskar. Avvikelser från riktlinjerna förekom hos samtliga undersökta yrkeska-tegorier, både före och efter patientkontakt. / Palm, B & Stamer, B. Hands – clean tools in nursing. An observational study of the hand hygiene in a surgical ward. Degree project 10 Credit Points. Nursing Programme, Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2007.In healthcare environments today, cleanliness when it comes to preventing cross infections is in high demand. Not least does this apply to the hands of the health-care workers. The aim of this study was to examine the healthcare workers’ com-pliance to hand hygiene guidelines in a surgical ward. The collection of data was made by observing nurses of all grades and doctors in the chosen ward. The analysis in the study was of both qualitative and quantitative nature. The results show that healthcare workers deviate from hand hygiene guidelines in ways of Insufficient hand hygiene, Contamination, Accessories obstructing effective hand decontamination and Lack of gloves. Deviations from guidelines were found within all three disciplines both before and after interaction with patients.Keywords: Disinfection, contamination, cross infections, hand hygiene, nursing, healthcare workers, observations.

Syftet med studien var att undersöka hur följsamheten av handhygien vid venprovtagning var på en vårdcentral i södra Sverige.Bakgrund. Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner, VRI. Den vanligaste smittvägen i vårdarbete är kontaktsmitta via händer. Det viktigaste och lättaste sättet att minska smittspridning är genom god handhygien. Tidigare studier visar på både positiva och negativa resultat angående följsamhet av handhygien.Metod. Studien utfördes genom 100 observationer av venprovtagningar, genomförda av sjukvårdspersonal, på en vårdcentral i södra Sverige. Datainsamlingen skedde utifrån ett strukturerat protokoll utformat efter Vårdhandbokens riktlinjer för god handhygien.Resultatet visade att sjukvårdspersonal brister i handdesinfektion före och efter patientkontakt och vid användning av handskar. I 89 % (n=89) av fallen desinficerades inte händerna innan patientkontakt och 76 % (n=76) utförde inte handdesinfektion efter.Slutsats. Handhygiens rutiner inom primärvården måste uppmärksammas mer, än vad det har gjorts fram tills idag. Detta kan uppnås genom till exempel fler studier och utbildning av personal. / The aim, with the study, was to examine how the compliance of hand hygiene during venous sampling was in a health clinic in southern Sweden.Background. Each year thousands of patients are affected by healthcare-associated infection, HCAI. The most important and the easiest way to prevent microorganism from spreading is through good hand hygiene compliance. Previous studies show both positive and negative results according to hand hygiene compliance.Method. The study was conducted by 100 observations of venous samplings, executed by healthcare workers, at a health clinic in southern Sweden. Data was collected through a structured protocol based on guidelines, for good hand hygiene, from Vårdhandboken (patient care handbook).Results revealed that the healthcare personnel failed in their hand hygiene compliance before and after contact with patients and in usage of gloves. In 89 % (n=89) of the cases the personnel didn’t disinfect their hands before contact with patients and 76 % (n=76) didn’t use hand disinfection afterwards.Conclusion. Hand hygiene routines, in healthcare settings, should be given greater attention and emphasis than today. This could be achieved with for example more studies and education for the personnel.

Vårdrelaterade infektioner är en vanlig komplikation och kan medföra stora eko-nomiska förluster och lidande för den som drabbas. Syftet med denna studie är att belysa i vilken grad de opererande klinikerna på UMAS använder sig av evidens-baserade preoperativa hygienriktlinjer. Hur ser hygienrutinerna ut på de opererande klinikerna och i vilken utsträckning har sjuksköterskan evidensbaserade kunskaper om hygienrutinerna? För att besvara syftet utfördes en empirisk enkätstudie med kvantitativ ansats och riktlinjer samlades in och granskades. Studien innefattar 51 sjuksköterskor från 14 opererande avdelningar som inriktar sig på större elektiva kirurgiska ingrepp där helkroppstvätt utförs. Generellt tycks det råda oklarhet och brister i de preoperativa hygienrutinerna och i utformandet av riktlin-jer. Resultatet visar att helkroppstvätt utförs två gånger före operation. I nära hälften av fallen informeras patienten endast muntligt om tillvägagångssättet. Aktivt sökande av information sker i mindre omfattning. Kunskap som inhämtas kommer från kollegor, rutiner på avdelningen samt anvisningar från medicinskt ansvarig. Det verkar råda delade meningar om vem som har huvudansvaret för att hygienrutinerna är evidensbaserade på avdelningen. Endast fyra av avdelningarna har utformat skriftliga riktlinjer. De bristande hygienrutinerna som identifierats i studien kan utgöra en källa till stigande incidens av postoperativa infektioner. Genom att undersöka i vilken grad de opererande klinikerna utformar riktlinjer kan vårdkvaliteten höjas och de postoperativa infektionerna kan reduceras. / Cross infections are a common complication and can mean great economical loss and suffering for those inflicted. The aim of the study is to illuminate to what degree the surgical clinicals at UMAS apply evidence based preoperative hygiene guidelines. How do the hygiene routines look like and to what extent have nurses knowledge about the hygiene routines? A questionnaire was distributed and guidelines were collected and reviewed. The study includes 51 nurses from 14 surgical wardens that perform bigger elective surgical operation where whole body wash is executed. In general, the results uncover uncertainty about hygiene routines and demands on guidelines. Full body wash is usually executed two times before the operation. In almost half of the cases the patient is only informed orally about the procedure. Active search for information is used to a minor extent. Knowledge is mainly picked up from colleagues, warden routines and instructions from a medical responsible. There seem to exist some uncertainty about who has a main responsibility that evidence based hygiene routines are applied. Only four of the wardens can present written guidelines. The deficient hygiene routines, which have been identified, can mean a source to a higher incidence of postoperative infections. Improvement of the clinical guidelines and an increased compliance to evidence based knowledge could mean a reduction of postoperative infections. Keywords: Evidence based knowledge, guidelines, hygiene routines, postoperative infections, preoperative full body disinfection, questionnaire

Varje år drabbas tusentals patienter av vårdrelaterade infektioner. Dessa leder inte bara till en förlängd vårdtid och ett onödigt lidande för patienten utan kostar även samhället miljarder kronor årligen. För att förebygga smittspridning ska all vård-personal använda sig av en god basal hygien. För detta finns det föreskrifter som all personal inom sjukvården är skyldiga att följa. Syftet med denna studie var att undersöka hur hygienföreskrifterna följdes och i vilka situationer det förekom brister. Detta undersöktes i en observationsstudie där vårdpersonal på en med-icinsk och en kirurgisk vårdavdelning observerades under totalt två veckor. Studien visade på både god och mindre god följsamhet. Föreskrifterna gällande förkläde följdes till 81 % och riktlinjer gällande hår, smycken och naglar följdes till 100 %. Brister förekom framförallt vid användandet av handdesinfektion då föreskrifterna följdes till 47 %. Handskar användes till 59 % då det var indikerat. Samtidigt bars handskar vid flertalet tillfällen då det inte var indikerat. Situationer där personalen gick utanför rummet bärandes patientbundna förkläden var vanligt förekommande. / Every year thousands of patients are affected by healthcare associated infections. Besides leading to a prolonged hospital stay and unnecessary suffering for the patient, it also costs the society billions annually. To prevent the spread of infec-tion, all healthcare professionals should use a good basal hygiene. Therefore, there are regulations which all healthcare staff are required to follow. The purpose of this study was to investigate compliance to the hygiene regulations among health-care staff and in which situations deficiencies would occur. This was examined in an observational study where healthcare professionals at one medical and one surgical ward were observed for a total of two weeks. The study showed both good and less good compliance. The regulations regarding apron were followed to 81 % and the guidelines regarding hair, jewelry and nails were followed to 100 %. Less good compliance were seen regarding the use of hand disinfection were the regulations were followed to 47 %. Gloves were used to 59 % when indicated. At the same time gloves were worn at several occasions when not indicated. Situations where staff went outside the room wearing the patient bound apron occurred frequently.

Background: Healthcare-associated infections (HAI) and antibiotic resistance have over the years proven to be increasingly growing health problems globally. HAI commonly develop in patients during hospitalization for treatment of other diseases whereas antibiotic resistance develops due to continual irrational use of antibiotics.  Aim: The aim of this study is to look into the current use of the digital Infection Tool (IV), within Swedish healthcare. More specifically, to identify possible benefits of tool use as well as to point out existing challenges and suggested improvements from current users. Methods: This study uses a qualitative research approach with individual semi-structural digital interviews conducted with thirteen users of IV. Interviews were conducted with several different user groups of IV digital tool and the collected data was analyzed using thematic inductive analysis.  Results: Study participants agrees IV digital tool is an important asset to Swedish healthcare that has contributed to effectively reducing the number of HAIs meanwhile preventing further development of antibiotic resistance. However, in order to increase input data quality, which would serve for future work in prevention of HAI, healthcare providers need to train IV digital tool users how to register HAI in patient journals.  Conclusion: Overall, according to the participants, the use of IV digital tool is good, however, there is room for improvement. The study results could be used by Inera as a basis for future improvements of the digital tool and by healthcare providers looking to improve its implementation in local journal systems.

Bakgrund: Perifer venkateter (PVK) används för att tillföra läkemedel, vätska och blodprodukter till blodbanan. Användandet är dock inte riskfritt, det finns en risk att en lokal infektion eller en infektion i blodbanan uppstår. En vårdrelaterad infektion är en infektion som uppstår i samband med vård och omsorg. Syfte: Att belysa åtgärder som förebygger uppkomst av vårdrelaterade infektioner vid sjuksköterskans hantering av perifer venkateter. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserat på tio resultatartiklar av kvantitativ metod. Resultatartiklarna analyserades genom innehållsanalys och resultatet sammanfattades i fem huvudkategorier. Resultat: Presenteras i följande huvudkategorier: (1) Val av material, (2) Skötsel av perifer venkateter, (3) Bytesfrekvens, (4) Betydelsen av sjuksköterskans kunskap, (5) Sjuksköterskans patientansvar. Resultatet visade flertal åtgärder som hade en positiv effekt på sjuksköterskans infektionsförebyggande arbete. Resultatet visade en statistisk signifikant minskning av PVK-relaterade infektioner i blodbanan vid korrekt val av material, rengöring av insticksstället, utbildning, patientansvarig sjuksköterska samt ökad följsamhet till riktlinjer. Konklusion: Åtgärder som förebyggde uppkomsten av infektioner vid hantering av PVK var utbildning följt av återkoppling. Även en patientansvarig sjuksköterska, daglig desinfektion av insticksstället samt korrekt val av material bidrog till att förebygga vårdrelaterade infektioner. / Background: Peripheral venous catheters (PVC) are used to deliver medicines, fluids and blood products to the bloodstream. However the use is not risk-free, there is a risk of a local infection or an infection in the bloodstream occurring. A healthcare-associated infection is an infection that occurs in connection with healthcare. Aim: To highlight measures that prevent the occurrence of healthcare-associated infections when the nurse handles peripheral venous catheter. Method: A general literature study based on ten results articles of quantitative method. The results articles were analyzed through content analysis and summarized in five main categories. Result: Presented in the following main categories: (1) Selection of materials, (2) Peripheral venous catheter care, (3) Replacement interval, (4) The importance of the nurse's knowledge, (5) Primary nursing. Several measures had a positive effect on the nurse's infection prevention work. The result showed a statistically significant reduction in PVC-related bloodstream infections with correct choice of material, cleaning of the insertion site, education, primary nurse and increased adherence to guidelines. Conclusion: Measures that prevented the occurrence of infections in the management of PVC were education followed by feedback. A primary nurse, daily disinfection of the insertion site and the correct choice of material also contributed to preventing healthcare-associated infections.

Bakgrund: Stasband är en medicinteknisk utrustning som används regelbundet vid intravenösa nålprocedurer, i syfte att minska det venösa återflödet. Stasband har beskrivits i tidigare forskning som en potentiell smittkälla. Syfte: Att belysa vårdhygieniska arbetsmoment och rutiner vid hantering av stasband vid intravenös nålprocedur. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie baserat på sju resultatartiklar av kvantitativ och mixad metod. Resultatartiklarna granskades, analyserades och sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultatet sammanfattades i fyra huvudkategorier. Resultat: Studiens resultat presenterades i följande huvudkategorier: Stasband som smittkälla, Rengöring av stasband, Val av stasband påverkar kontaminationen, Betydelsen av kunskap, rutiner och riktlinjer. Litteraturstudiens resultat visade att kunskap, rutiner och riktlinjer för hantering av stasband är av stor betydelse för patientsäkerheten. Konklusion: Sjuksköterskans kunskap och fortsatt utbildning är av betydelse för att medvetet arbeta preventivt mot smittspridning. Sjuksköterskan har ett ansvar för patientsäkerheten och ska uppmärksamma vårdgivaren om brister förefaller. Infektionsförebyggande arbete är ett delat ansvar mellan sjuksköterskan och vårdgivaren. / Background: A tourniquet is a medical device regularly used in intravenous needle procedures, with the aim of reducing venous return. Tourniquet has been described in previous research as a potential source of infection. Aim: To shed light on hygienic working steps and routines when handling tourniquet during intravenous needle procedures. Method: The study was conducted as a general literature study based on seven results articles of quantitative and mixed methods. The results articles were reviewed, analyzed and compiled through a content analysis. The results were summarized in four main categories. Result: The results of the study were presented in the following main categories: Tourniquets as a source of infection, Cleaning of tourniquets, Selection of tourniquets affects contamination, Importance of knowledge, routines and guidelines. The results of the literature study showed that knowledge, routines and guidelines for the handling of tourniquets are of great importance for patient safety. Conclusion: The nurse´s knowledge and continuing education are important for consciously working preventively against the spread of infection. The nurse has a responsibility for patient safety and must alert the care provider if deficiencies appear. Infection prevention work is a shared responsibility between the nurse and the care provider.

Introduktion: Vårdrelaterad infektion (VRI) är en vanlig vårdskada globalt, i Europa och i Sverige. Årligen drabbas 57 000 patienter av VRI i Sverige. De typiska patientgrupperna som drabbas är äldre, multisjuka och patienter som har genomgått kirurgiska ingrepp. VRI skapar ett stort lidande för patienten, höga kostnader för samhället samt är en bidragande orsak till antibiotikaresistens. Vårdrelaterade infektioner och multiresistenta bakterier kan medföra negativ påverkan på livskvalitet samt psykiska besvär till följd av isolering. Därför är det viktigt att undersöka patienters erfarenheter för att utveckla kunskapen hos vårdpersonal samt förbättra omvårdnaden och anpassa vården efter patienten och på så vis ge patienten en bättre vårdupplevelse. Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter av vårdrelaterade infektioner och/eller multiresistenta bakterier.Metod: Studien är en litteraturöversikt med beskrivande design och kvalitativ ansats. Den stödjer sig på tio vetenskapliga originalartiklar.Resultat: Studierna undersökte patienters erfarenheter av vårdrelaterade infektioner och/eller multiresistenta bakterier. Resultatet delades in i fem kategorier: Symtom, Känslor, Social påverkan, Ekonomisk påverkan och Vårdens ansvar. Resultatet visade framförallt patientens negativa erfarenheter såsom lidande i form av smärta, rädsla, isolering, bristande information, negativ påverkan på nära relationer och ekonomi.Slutsats: Resultatet visade varierande upplevelser hos patienterna i de studier som redovisats. Erfarenheter var både fysiska och psykiska. Patienter hade känt av depression, ångest och ensamhet och lidit kroppsligt på grund av smärta. Sjukdomen har påverkat patienternas ekonomi och även relationer med nära och kära. De upplevde likaså avsaknad av information om diagnosen och en bristfällig kommunikation med vårdpersonal. Slutsatsen visar på vikten av fortsatt forskning inom området, vilket skulle gynna både patienterna och samhället i stort. / Introduction: Healthcare-associated infection (HAI) is a common healthcare injury globally, in Europe and in Sweden. Annually 57 000 patients suffer from HAI in Sweden. The typical patient groups affected are the elderly, multimorbid patients and patients who have undergone surgical procedures. HAI creates great suffering for the patient, high costs for society and is a contributing cause of antibiotic resistance. HAI and multi-resistant bacteriacan have a negative impact on quality of life and psychological problems as a result of isolation. The literature study aims to highlight experiences from patients affected by HAI and thereby increase knowledge in the field to give patients a better care experience.Aim: The aim is to describe patients' experiences of healthcare-associated infection and/or multidrug-resistant bacteria.Method: The study is a literature review with descriptive design and qualitative approach. It is based on ten original scientific articles.Result: The studies investigated patients' experiences of healthcare-associated infectionsand/or multidrug-resistant bacteria. The result was divided into five categories: Symptoms, Feelings, Social impact, Economic impact and Health care's responsibility. The results mainly showed the patient's negative experiences such as suffering in the form of pain, fear, isolation, lack of information, negative impact on close relationships and economy. Positive experiences such as a feeling of gratitude for life, the support from nursing staff and a community with the other patients at the hospital were also presented.Conclusion: The results showed varying experiences among the patients in the studies reported. They were both physical and psychological and had a major impact on the patients' lives based on several different aspects. Patients had felt depression, anxiety and loneliness and suffered physically due to pain. Disease has affected the patients' economy and also close relationships. They also experienced a lack of information about the diagnosis and a lack of communication with healthcare staff. The conclusion shows the importance of continued research in the field, which would benefit both patients and society at large.

Sammanfattning Bakgrund: De bakterier som överförs till händerna från omgivningen via föremål och sprider sig vidare mellan individer kan skapa en vårdrelaterad infektion, som i sin tur kan ge ett lidande för den enskilda patienten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler hos personalen vid patientnära arbete under förberedelserna av patienten på operationssalen. Metod: Metoden av studien genomfördes med en öppen observationsstudie med en kvantitativ design baserad på strukturerade observationsprotokoll. Observationerna av följsamheten till basala hygienrutiner genomfördes när personalen utförde olika arbetsmoment i förberedelserna vid patientnära arbete. Arbetsmoment var positionering av patient inför operation, insättning av urinkateter, perifer venkateter, artärnål, epiduralkateter och intubation av patienten. Observationsstudien genomfördes på en kirurgisk och en ortopedisk operationsavdelning på ett universitetssjukhus i Mellansverige. Resultat: Studien omfattade 10 observationstillfällen per operationsavdelning med totalt 175 observationsmätningar på kirurg- och ortopedoperation angående klädregler, resultatet visade att 98% av personalen på ortopedoperation och 100% på kirurgoperation hade en korrekt följsamhet. Vid samtliga arbetsmoment som observerades förekom det brister vid användning av handdesinfektion före och efter patientnära arbete. Det arbetsmoment där rutinerna brister mest var vid intubation av patienten. Slutsats: I studiens resultat framgår det att personalen har en god följsamhet till klädregler, majoriteten använder engångskläder på båda operationsavdelningarna. När det gäller basala hygienrutiner finns fortfarande arbetsmoment där det finns brister. Vidare forskning och fortsatt utvecklingsarbete kring basala hygienrutiner behövs för att öka kunskap och medvetenhet hos personalen vid patientnära arbete. / Abstract  Background: The bacteria that are transmitted to the hands from the environment through objects and is spreading further among individuals can create a health care associated infection, which in turn can cause a hardship for the individual patient. Purpose: The purpose of this study was to investigate the adherence to basic hygiene and dress code of staff in patient-related work during the preparation of the patient in the operating room. Method: The method of study was conducted with an open observational study with a quantitative design based on structured observation protocol. The observations of adherence to basic hygiene was carried out when the staff performed various tasks in preparation for near patient work. Operations were positioning of the patient before surgery, insertion of urinary catheter, peripheral venous, artery needle, epidural catheter and intubation of the patient. Observational study was conducted in a surgical and orthopedic surgery department at a university in central Sweden. Results: The study involved 10 observation occasions a surgical department with a total of 175 observational measurements on surgical and orthoped operation regarding the dress code, the results showed that 98% of the staff at the orthopedic surgery and 100% in the surgical operation had a proper adherence. In all the operations were observed, there were deficiencies in the use of hand disinfectant before and after patient-related work. The operation in which the routines shortcomings were for intubation of the patient. Conclusion: The results of the study, it appears that the staff has a good adherence to the dress code, the majority use disposable clothing on both operations departments. In terms of basic hygiene are still occupations where there are shortages. Further research and further development work on basic hygiene needed to increase knowledge and awareness of-staff for near patient work.

Intresset för ämnet vårdhygien väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då vi uppmärksammade att vårdpersonalen på avdelningarna ofta slarvade med handhygien och andra basala hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner beräknas drabba en av tio patienter. Många av dessa infektioner skulle kunna förebyggas genom följsamhet till basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet gällande basala hygienrutiner. En litteraturstudie genomfördes där tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades. Resultatet delades upp i två huvudkategorier och nio underkategorier. De två huvudkategorierna som skapades var Organisatoriska faktorer och Individuella faktorer. Under Organisatoriska faktorer framkom Tidsbrist och arbetsbelastning, Kunskap, Arbetsklimat och förebilder samt Tillgänglighet på material. Under de Individuella faktorerna framkom Attityd, Typ av klinisk procedur, Teknik, Hudirritation och Yrkesgrupper. Studien bidrar till ökad förståelse för dessa faktorers inverkan på följsamheten till basala hygienrutiner. Resultatet visade att brist på tid, kunskap och material försämrade följsamheten till handhygien. Vidare visade resultatet att en arbetsledning och kollegor som var goda förebilder påverkade vårdpersonalen positivt gällande följsamheten. Vårdpersonal var medvetna om riskerna med dålig handhygien men förminskade problemet och attityden till handhygien försämrades över tiden. Läkare hade generellt sett lägre följsamhet än övrig vårdpersonal. Vid vardagliga moment ansågs handhygienen inte vara lika viktig och vid moment som medförde en högrisk för smitta var följsamheten låg. / Interest in infection control developed during the work-based training when we realized that nursing staff in the departments were often careless with hand hygiene and other basic hygiene routines. Healthcare associated infections are estimated to affect one of ten patients. Many of these could be prevented by observing basic hygiene. The purpose of this study was to elucidate factors that influence healthcare staff´s observance of basic hygiene. This was done through a literature study of ten articles consisting of qualitative and quantitative data. The results were divided into two main categories and nine subcategories. The two main categories were Organizational factors and Individual factors. The Organizational factors that emerged were Lack of time and workload, Knowledge, Working environment and role models and Availability of materials. The Individual factors were Attitude, Type of clinical procedure, Techniques, Skin irritation and Professions. The study contributes to a greater understanding of these factors in the observance of basic hygiene. The results showed that lack of time, knowledge and lack of material had a negative influence on the observance of hand hygiene. Furthermore, the results showed that supervisors and colleagues who were good role models influenced medical staff in a positive way. Healthcare staff were aware of the risks of poor hand hygiene but ignored the problem to some extent and the approach to hand hygiene deteriorated with time. Doctors generally had lower observance than other health care staff. In everyday encounters hand hygiene was not considered as important and at moments with a high risk of infection there was generally low compliance.