Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste typen av vårdskada och är ett stort problem när det gäller patientsäkerhet. Konsekvenserna är stora och utvecklingsländer är hårdast drabbade. Hälso – och sjukvårdspersonal ansvarar för tillämpning av skydds – och försiktighetsåtgärder i form av basala hygienrutiner, samt för att följa riktlinjer för vårdhygien som en del i det förebyggande arbetet mot smittspridning. Syfte: Syftet med studien var att observera om och hur röntgenklinikens vårdpersonal i Maputo, Mocambique var följsamma till basala hygienrutiner. Studien syftade även till att undersöka om det fanns någon skillnad i följsamhet till basala hygienrutiner vid de undersökta sjukhusens röntgenkliniker. Metod: Studien är en prospektiv observationsstudie med kvantitativ design och är baserad på observationsprotokoll. Studien genomfördes av icke – deltagande och neutrala observatörer genom direkt observation vid röntgenkliniken på tre olika sjukhus i Maputo, Moçambique. Resultat: Studien omfattade 70 mätningar fördelat på de tre röntgenkliniker som ingick i studien. Brister i följsamheten kunde påvisas i resultatet. Slutsats: Vid samtliga moment som observerades förekom brister i följsamheten till basala hygienrutiner. Lägst följsamhet kunde påvisas vid desinfektion av händerna före och efter patientnära arbete samt att personalens händer och armar var fria från ringar, klockor och armband. Detta visade sig gälla samtliga röntgenkliniker som ingick i studien. God följsamhet påvisades till korrekt användning av skyddshandskar och engångsplastförkläde, kortärmad arbetsklädsel, kortklippta naglar fria från nagellack samt att personalens hår var kort eller uppsatt.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är vanligt förekommande inom slutenvården. En anledning till detta är att förebyggande insatser inte utförs i full utsträckning. Detta innebär ett onödigt lidande och förlängda vårdtider för patienterna, och en utmaning både för samhället och för hälso- och sjukvården som ska behandla patienterna som drabbats av detta. Syfte: Att belysa faktorer som har samband med sjuksköterskors infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. Metod: Litteraturöversikt innehållande 12 vetenskapliga artiklar som sökts fram i databaserna Cinahl och Pubmed. Alla artiklarna kvalitetsgranskades och genomgick en kvantitativ/kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av litteraturöversikten presenterades i kategorier baserade på faktorerna som har samband med sjuksköterskans infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. Dessa faktorer var; Kunskap, följsamhet och motivation, patientundervisning, bemanning och arbetsbelastning samt organisatoriskt stöd. Huvudresultatet visade att en kombination av internutbildning, kontroller och arbetsbelastning kan vara av betydelse för hur följsamheten ser ut hos personalen. Vidare påverkades graden av följsamhet av det organisatoriska stödet. Brist på följsamhet till hygienrutiner och brist på stöd till patienterna bidrog till en ökad incidens av vårdrelaterade infektioner. Diskussion: Kunskap var grundförutsättningen för sjuksköterskans yrkeskompetens och infektionsförebyggande omvårdnad och detta kunde gynnas av internutbildning, men lika viktigt var att det fanns ett organisatoriskt stöd och rätt förutsättningar för att främja följsamhet och motivation hos sjuksköterskan att arbeta infektionsförebyggande. Goda förutsättningar påverkades bland annat av sjuksköterskans arbetsbelastning och bemanning. Det fanns ett behov av ökade möjligheter hos sjuksköterskor till att utföra patientundervisning. Slutsats: Fortsatta studier bör fokuseras kring lämpliga formaliserade kontrollmetoder som kan vara ett stöd för sjuksköterskors infektionsförebyggande omvårdnadsåtgärder. / <p>Examinationsdatum: 2020-11-02</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner innebär en infektion som uppkommer hos en person under sluten vård eller till följd av åtgärd i form av diagnostik, behandling eller omvårdnad inom övrig vård och omsorg (Folkhälsomyndigheten, 2020). Den patient som drabbas av en vårdrelaterad infektion kan komma att uppleva lidande vilket skulle kunna förebyggas. Det kan även innebära en förlängd vårdtid för patienten. Vårdrelaterade infektioner är en del av vården som är kostsam och som kan förebyggas. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017) säger att där det bedrivs hälso- och sjukvårdsverksamhet ska det finnas den personal som behövs för att kunna ge god vård.   Syfte: Syftet med studien var att undersöka om sjuksköterskebemanning påverkar förekomsten av vårdrelaterade infektioner.   Metod: Litteraturöversikten bestod av 13 kvantitativa originalartiklar som kvalitetsgranskades med en mall från SBU (u.å.).    Resultat: Från de publicerade studierna valdes sex kategorier ut baserade på studiernas olika variabler. Kategorierna var patient per sjuksköterska, omvårdnadstimmar per patient per dag, temporär personal, andel sjuksköterskor bland omvårdnadspersonal, personalomsättning samt utbrändhet. Resultatet av litteraturöversikten gav en inte helt entydig bild gällande påverkan mellan sjuksköterskebemanning och vårdrelaterade infektioner.    Slutsats: Denna studie kan efter litteraturöversikten inte med säkerhet etablera en klar och tydlig koppling mellan sjuksköterskebemanning och vårdrelaterade infektioner. Mer forskning inom området sjuksköterskebemanning och vårdrelaterade infektioner behövs. Det är av vikt att sträva efter en reducering av vårdrelaterade infektioner för att förebygga onödigt lidande och komplikationer för patienten / ABSTRACT Background: Healthcare-associated infections is defined as an infection that occurs in a person during inpatient care or because of a measure in the form of diagnostics, treatment or nursing in other care and nursing (Folkhälsomyndigheten, 2020). The patient who suffers from a healthcare-associated infection can experience suffering which could be prevented. It could also mean an extended care period for the patient. Healthcare-associated infections are a part of healthcare that is costly and preventable. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL, 2017) states that where health and medical care is provided, there must be the healthcare personal needed to be able to provide good care.   Aim: The purpose of the study was to investigate whether nursing staffing affects the incidence of healthcare-associated infections.   Method: The literature review consisted of 13 quantitative original articles which was quality reviewed with a quality review template (SBU, u.å.).    Results: The results generated six different categories regarding whether nursing staffing affects the incidence of healthcare-associated infections. These different categories were generated based on the variables used for staffing in the published studies. The categories were patient per nurse, nursing hours per patient per day, temporary staff, proportion of nurses among nursing staff, staff turnover and burnout. The results from this study gave a mixed picture regarding the staff's impact on healthcare-associated infections.   Conclusion: According to the literature review, this study cannot establish with certainty a clear and distinct link between nursing staffing and healthcare-associated infections. More research in this area is needed. It’s important to strive to reduce healthcare-associated infections as doing so will prevent unnecessary suffering and complications for the patient.

SAMMANFATTNING Bakgrund De senaste åren har antalet fall av klamydia, Humant immunbristvirus (HIV), gonorré och syfilis ökat i Sverige. Vad gäller klamydia och gonorré har den största ökningen skett bland ungdomar och unga vuxna som är i åldern 15-24 år. Effektiva förebyggande insatser existerar i nuläget, men antalet fall av ovanstående sexuellt överförbara infektioner (STI) fortsätter att öka. Syfte Syftet var att beskriva det förebyggande arbetet med att förhindra sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i åldrarna 15-24 år i en storstad. Metod Studien utgick från kvalitativa intervjuer med en deskriptiv ansats. Vid två intervjuer medverkade två personer från verksamheterna vilket resulterade i att nio personer intervjuades vid sju intervjutillfällen. Inklusionskriterierna för att få medverka i studien var att respondenterna arbetade inom professionella verksamheter som arbetade förebyggande mot STI hos ungdomar och unga vuxna. Sju intervjuer genomfördes. Resultat Resultatet redovisades utifrån ett antal huvudkategorier med tillhörande underkategorier. I det förebyggande arbetet med att förhindra spridning av STI var utbildning, information och att ständigt aktualisera ämnet tre centrala begrepp. Bland annat använde verksamheterna sig av metoder så som utåtriktad verksamhet, massmedia, kondomutdelning och personliga möten för att nå målgrupperna. Resultatet visade även brister som respondenterna ansåg fanns i det förebyggande arbetet och vad respondenterna ansåg behövde utvecklas inom området. Slutsats När föreliggande studie gjordes fanns ett flertal aktörer som arbetade med att på olika sätt hålla frågan om STI på dagordningen. Skolan visade sig ha en betydande roll i mötet med ungdomar och unga vuxna. Sex- och samlevnadsundervisningen i skolan var en viktig grund för ungdomar och unga vuxnas sexuella hälsa samt levnadsvanor. För att förändra ungdomar och unga vuxnas sexuella riskbeteenden krävdes inte bara en större kunskap utan också en förändring av beteenden i praktiken.

Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera ytkontamination (förorenade ytor) i behandlingsrum före och efter behandling på student- och specialistkliniken i Universitetstandvården Endodonti vid Malmö universitet. Material och metod: Provtagning utfördes vid Malmö Universitet, Universitetstandvården Endodonti, före och efter behandling på specialistkliniken och studentkliniken. Följande ytor utvärderades: tangentbord, mus, lamphandtag, behandlarens unit och assistentens unit. Totalt togs prover från 200 ytor. ATP-bioluminescence tillämpades för att utvärdera potentiell kontamination av mikroorganismer vid ett tröskelvärde på 250 RLU/100cm². Fluid thioglycollatemedium (FTM) tillämpades för bakterieodling.  Resultat: Tillväxtfrekvensen i behandlingsrummen var högre före behandling i förhållande till efter. Specialistkliniken hade högre tillväxt före behandling i jämförelse med studentkliniken. Efter behandling var tillväxten högre för studentkliniken. Högst frekvens av tillväxt påvisades på tangentbord och mus på båda klinikerna. ATP-bioluminescence visade en sensitivitet på 80 % och specificitet på 31 %.  Slutsats: Trots hygienrutiner och preventiva åtgärder som tillämpas förelåg det en svikt i desinfektion av ytor som tangentbord och mus då dessa hade högst frekvens av kontamination. Utifrån studien kan det konstateras att ATP-bioluminescence och FTM kan vara ett hjälpmedel vid kontroll av hygienrutiner. Det krävs fler studier inom tandvården som utvärderar ytkontamination och förekomst av vårdrelaterade infektioner för att uppnå en säkrare vårdmiljö. / Aim: The aim of this study was to evaluate surface contamination in treatment rooms before and after treatment at the student and specialist clinic in the Dental University, department of Endodontics at Malmö University. Materials and methods: Sampling was performed at Malmö University, Dental University, Endodontics, before and after treatment at the specialist clinic and student clinic. The following surfaces were evaluated: keyboard, mouse, lamphandle, the operator's unit and the assistant's unit. A total of 200 surfaces were sampled. ATP-bioluminescence was applied to evaluate potential contamination by microorganisms at a threshold value of 250 RLU/100cm². Fluid thioglycollatemedium (FTM) was used for bacterial cultivation. Results: The microbial growth rate in the treatment rooms was higher before treatment compared to after. The specialist clinic had a higher growth before treatment compared to the student clinic. After treatment, growth was higher at the student clinic. Highest frequency of growth was detected on keyboards and mouses in both clinics. ATP-bioluminescence showed a sensitivity of 80 % and specificity of 31 %. Conclusion: Despite hygiene routines and preventive measures that are applied, there is a failure in the disinfection of surfaces such as the keyboard and mouse as these had the highest frequency of contamination. From the study, it can be concluded that ATP-bioluminescence and FTM can be used as an evaluation tool in control of hygiene routines. More studies are required in dental care that evaluate surface contamination and the occurrence of healthcare-associated infections to achieve a safer healthcare environment.

Vårdrelaterade infektioner medför stora kostnader för samhället. Den vanligaste smittvägen är kontaktsmitta via personalens händer. Under hösten 2006 startades ett ptojekt på Universitetssjukhuset MAS i Malmö (UMAS) för att öka kunskapen hos personalen om de basala hygienrutinerna. Syftet med föreliggande studie var att kartlägga personalens kunskap om de basala hygienrutinerna. Respondenterna omfattade 44 individer, undersköterskor och sjuksköterskor, på en avdelning på UMAS. Datainsamlingen gjordes genom en enkätundersökning och deltagandet skedde anonymt och på frivillig basis. Bortfallet blev stort, endast 22 av 44 respondenter besvarade enkäten. Slutsatsen är att det finns brister i kunskapen hos personalen gällande handhygien. Däremot visar undersökningen att kunskaperna är goda avseende den personliga hygienen. Studien visar också på behovet av ytterligare fortbildning inom området med fokus på handhygien. / Cross infections lead to a lot of additional costs for society. The most common way of passing on infections is by the hands of the staff. During the fall of 2006 a project was started at the University Hospital in Malmoe (UMAS) to increase the knowledge of basic hygiene routines. The purpose of this study was to survey the knowledge among the staff on basic hygiene routines. The respondents in the study covered 44 individuals, assistent nurses and nurses, in one ward at UMAS. The collection of data was made by a questionnaire and the participation was made anonymously and voluntarily. The falling off was large, only 22 of 44 respondents answered the questionnaire. The conclusion is that there are shortages of knowledge among the staff concerning hand hygiene. However the study shows that there is good knowledge when it comes to personal hygiene. The study also proves that there is need for further in-service training with focus on hand hygiene.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är ett globalt problem inom hälso- och sjukvård. Patienter smittas ofta av vårdrelaterade infektioner genom vårdpersonalens händer. Hög följsamhet till riktlinjer för handhygien har visat sig minska risken för vårdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet med denna studie var att utvärdera vilka interventioner som är effektiva för att öka följsamhet till riktlinjer för handhygien hos vårdpersonal. Som tillägg undersöktes incidensen av vårdrelaterade infektioner som mått på följsamhet.Metod: Litteraturstudie utarbetad efter SBUs principer för litteraturöversikter bestående av tio vetenskapliga studier med kvantitativ ansats.Resultat: Tre typer av interventioner identifierades; utbildning, stöd och uppmuntran samt utbildning kombinerat med stöd och uppmuntran. Nio av tio studier visade varierande grad av ökad följsamhet till riktlinjer för handhygien efter en intervention. Studien som kom upp i bäst följsamhet till riktlinjer för handhygien hade använt sig av en intervention som i huvudsak bestod av stöd och uppmuntran. I denna studie var följsamheten 87% direkt efter interventionen och 91% vid en långtidsuppföljning ett år senare.Konklusion: Det går inte att säga säkert vilken typ av intervention som är bäst för att öka följsamheten till riktlinjer för handhygien och minska incidensen av vårdrelaterade infektioner. / Background: Healthcare-associated infections are a global problem in health care. Patients often become infected by healthcare-associated infections by the hands of healthcare workers. High adherence to guidelines for hand hygiene has been shown to reduce the risk of healthcare associated infections. Aim: The aim of this study was to evaluate which interventions that are effective in increasing adherence to guidelines for hand hygiene of healthcare workers. As a supplement the incidence of healthcare-associated infections were examined as a measure of adherence.Method: Literature review prepared by the principles for literature reviews of SBU consisting of ten scientific studies with a quantitative approach. Results: Three types of interventions were identified; education, support and encouragement and education combined with support and encouragement. Nine out of ten studies showed varying degree of increased adherence to guidelines for hand hygiene after an intervention. The study that came up in the best adherence to guidelines for hand hygiene had used an intervention that consisted mainly of support and encouragement. In this study, adherence was 87% immediately after the intervention and 91% at a long-term follow-up one year later. Conclusion: It is not possible to determine what kind of intervention that is the best to increase adherence to guidelines for hand hygiene and reduce the incidence of healthcare-associated infections.

Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en av de vanligaste komplikationerna för sjukhusvårdade patienter och drabbar uppskattningsvis 10 % av alla inneliggande patienter. Handhygien är den viktigaste åtgärden för att förebygga vårdrelaterade infektioner.Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkade sjuksköterskans följsamhet av basal hygienrutin inom slutenvård.Metod: En litteratursökning är gjord i databaserna PubMed och CINHAL. Studien är baserad på tio vetenskapliga artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades för att få fram resultatet.Resultat: Kontinuerlig utbildning ökade följsamheten till handhygien. En annan viktig faktor för ökad följsamhet var utformningen av arbetsmiljön. Tillgång till handdesinfektionsmedel måste finnas i arbetsvägen och i synfältet för sjuksköterskan. Författarna fann även att en förändring på gruppnivå i form av formella och informella ledare hade en stark positiv påverkan. / Background: Healthcare-associated infections are one of the most common complications of hospital care of patients and affects an estimated 10% of all inpatients. Hand hygiene is the most important measure for preventing healthcare associated infections.Aim: The aim was to describe factors that affected nurses’ compliance to basic hand hygiene routine in inpatient care. Method: A literature search was made in PubMed and CINAHL. The study is based on ten scientific articles that was quality examined and analyzed to obtain a result.Result: Continuous education increases compliance to hand hygiene. Another important factor for increased compliance is the design of the working environment. Access to hand disinfectant must be in the working path and in the field of view for the nurse. The authors also found that a change at group level in form of formal and informal leaders had a strong positive impact.

The purpose of this literature review is to visualize the contributing factors of insufficient hygiene routines and incorrect aseptic handling. The literature review contains ten scientific articles from England, USA, Italy and Sweden, and related literature. Factors causing the problem are presented as four themes, the most reoccurring in our material are lack of time, knowledge/education, equipment and attitudes/motivation. / Syftet med denna litteraturstudie är att belysa orsakerna till att vi brister i vårdhygien och aseptik. Arbetet omfattar tio vetenskapliga artiklar från England, USA, Italien och Sverige, samt referenslitteratur. I arbetet presenteras orsakerna till problemet som fyra teman, de mest återkommande i vårt material tidsbrist, kunskap/utbildning, utrustning och attityder/motivation.

Introduktion/Bakgrund: Vårdrelaterade infektioner är en vanlig form av vårdskada som smittar främst via vårdpersonalens eller patienternas händer vilket gör handhygien den främsta delen i preventionen. Att drabbas av en vårdrelaterad infektion leder ofta till antibiotikabehandling, striktare hygienrutiner, ökad morbiditet, mortalitet, personligt lidande och en ekonomisk börda för samhället men det förekommer begränsat med forskning kring patientens erfarenheter.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av att drabbas av en vårdrelaterad infektion.  Metod: En systematisk metod har använts med utformande av syfte, litteratursökning, urval, granskning av studier, tematisk analys och slutsats. Totalt inkluderades tio artiklar i studiens resultat, varav fem från databasen PubMed och fem från CINAHL.  Resultat: Patienternas erfarenheter av att drabbas av en vårdrelaterad infektion kunde delas in i två huvudteman: brister i hälso- och sjukvård och välbefinnandet påverkas.  Slutsats: De erfarenheter patienterna hade bildade tillsammans en helhet och ett personligt lidande, med vissa likheter och skillnader med att drabbas av andra infektioner. Patientens perspektiv kring att drabbas av en vårdrelaterad infektion har stor klinisk betydelse för att bedriva personcentrerad vård och utveckla arbetet kring informationsöverföringen till patienter. Förslag till att forska mer om detta område samt att forska på fenomenet i flera sammanhang.