Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns inflytande i förskolans verksamhet, sett ur pedagogers perspektiv. I fokus står möjligheter såväl som hinder. Avsikten med studien är att bidra med ett diskussionsunderlag om hur förskolans demokratiuppdrag gällande barns inflytande kommer till uttryck i verksamheten. För att nå syftet används följande frågeställningar: - I vilka sammanhang upplever pedagogerna att barn får möjlighet till inflytande? - Vilka möjligheter och hinder anser pedagogerna finns med att ge barn inflytande? - Vilka pedagogiska förmågor beskrivs vara av värde för att barns inflytande ska kunna komma till uttryck? Studien har en kvalitativ metodansats i form av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare på fyra olika förskolor. Teorier som använts för att analysera resultatet är Vygotskijs sociokulturella perspektiv och det centrala begreppet den proximala utvecklingszonen samt Bubers relationsteori och begreppen omfattning, acceptans och konfirmering. Resultatet pekar på att barn ges inflytande i förskolan i olika sammanhang, så som i projektarbete, lek och utformandet av den fysiska miljön. Resultatet visar också att pedagogers olika förhållningssätt och barngruppens storlek kan upplevas som hinder för att kunna ge barn inflytande. Möjligheter med barns inflytande som framkommer i resultatet är att barns lärande gynnas och att deras självkänsla ökar, samt att pedagogers arbetsglädje ökar. I resultatet framträder även olika pedagogiska förmågor som är av värde i sammanhanget, så som att lyssna, observera och vara trygg i sin ledarroll.

No description available.

Syftet med studien är att belysa förskollärares upplevelser och tankar om barns delaktighet och inflytande under samlingar i förskolan. För att få svar på syftet formulerades två frågeställningar: Vad uppfattar förskollärare som utmanande i arbetet med barns inflytande och delaktighet under samlingar? Vad upplever förskollärare har betydelse för att barns delaktighet och inflytande ska kunna möjliggöras under samlingar? Utifrån studiens frågeställningar skapades tolv intervjufrågor som ställdes till åtta förskollärare under varsin intervju. Undersökningsinstrument som användes var semistrukturerad intervju vilket gjorde det möjligt för förskollärarna att berätta fritt. Studien var kvalitativ med en fenomenologisk ansats som grund då studien byggde på tankar och upplevelser. Förskollärarnas svar från intervjuerna analyserades och kategoriserades. I den genomförda studien framkom att förskollärarna upplever att det finns utmaningar med att ge barn delaktighet och inflytande, där exempelvis samlingars utformning och demokrati har stor inverkan. I studien framgick även att förskollärarnas förhållningssätt och erfarenheter av att ha arbetat med barns delaktighet och inflytande under samlingar är betydelsefulla faktorer, som kan möjliggöra barns delaktighet och inflytande. En slutsats som kan dras är att förskollärare ständigt behöver reflektera över samlingars utformning, förhållningssättet och erfarenheterna för att få en förståelse för hur de återspeglas under samlingar. Det är av vikt eftersom förskollärare lägger grunden för barns delaktighet, inflytande och demokrati i förskolan.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur genus förhandlas, upprätthålls och utmanas mellan barn i den fria leken i förskolan. Detta eftersom det finns lite forskning om genus där barnens perspektiv och delaktighet lyfts fram. Studien utgår från dels feministiskt poststrukturalistism, dels sociokulturell teori, där tyngdpunkten ligger på relationen mellan individ och omgivning. Vi genomförde kvalitativa observationer av tre till femåriga barn på en förskola. Resultatet visade att barnen tog en aktiv roll i att förhandla om genus där de ena stunden verkade förstärka skillnaderna och andra gånger agera överskridande. Vi såg hur de växlade mellan olika lekar och lekkamrater och prövade olika positioner. De gav uttryck för att ha mycket tankar om kön. Utifrån detta blev slutsatserna att barnen bör involveras i genusarbetet, som bör ske utforskande utifrån deras erfarenheter. Det förutsätter att arbetslaget lyssnar på barnens tankar och utgår från detta i genusarbetet.

Syftet med studien var att ge kunskap om hur pedagoger i förskolan talar om begreppet inflytande och arbetet med barns inflytande över materialet i inomhusmiljön samt belysa maktförhållanden mellan pedagoger och barn i förskolan. Ett maktperspektiv har använts som teoretisk ram för att studera maktförhållanden och styrningar i förskolan. Synen på makt har handlat om hur makt skapas och används i förskolan. Sex pedagoger, både förskollärare och barnskötare har intervjuats till studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av en tematisk analysmetod för att hitta olika teman och mönster i materialet samt hitta underliggande uttryck som skulle kunna kopplas till ett maktperspektiv. Resultatet visar att pedagoger talar om barns inflytande över materialet som en möjlighet för barn att påverka, få en känsla av delaktighet, men att det också ska finnas ett begränsat inflytande för speciellt de yngre barnen. Det kan uppstå maktförhållanden mellan pedagoger och barn i förskolan genom att pedagoger använder tekniker, regler och rutiner i olika situationer som kan kopplas till barns inflytande. Den osäkerhet som tycks finnas hos pedagogerna kring de yngre barnens inflytande kan vara en orsak till att barns inflytande över materialet i miljön begränsas genom tekniker och styrning. Det behövs en tydlig balans mellan barns inflytande och pedagogers styrning för att kunna fullfölja förskolans uppdrag.

Syfte med studien är att utifrån föräldrarnas perspektiv synliggöra deras möjlighet till inflytande på förskolan. Specifikt fokus riktas på inskolning. Genom enkäter gjorda i två förskolor och utifrån begreppet inflytande visar resultatet att föräldrarna har möjlighet till inflytande till en viss del t.ex. vad det gäller tider. De inskolningsmetoder som förekommer i förskolorna där enkäten gjordes är förutbestämda av pedagoger och är traditionell och föräldraaktiv inskolningsmetod.  Det föräldrarna i enkäten inte kunde ha inflytande över var val av inskolningsmetod och pedagogernas arbetssätt.För att inflytande ska kunna vara möjligt är det betydelsefullt att information, deltagande, påverkan, samråd och beslutsfattande tas hänsyn till. Alla fem begrepp är viktiga och beroende av varandra för att inflytande ska kunna ske.

SammanfattningBegreppet ”det kompetenta barnet” är vanligt förekommande inom svensk förskola och detta uttryck utgår från vad pedagogerna har för syn på barn i dagens förskola. Pedagogerna har en viktig roll i att lyfta fram barnens kompetenser och i att förstå barnens perspektiv, vilket påvisas både i förskolans styrdokument och i aktuell forskning. Utifrån synen på ”det kompetenta barnet” ska barns möjligheter till inflytande stärkas i den dagliga verksamheten, för att höja den pedagogiska kvalitén i förskolan. Tidigare och aktuell forskning visar att det finns både möjligheter och svårigheter med barns inflytande, vilket medför att pedagogerna kontinuerligt behöver diskutera och reflektera över sitt förhållningssätt och sin barnsyn.SyfteSyftet med studien är att undersöka barns inflytande i förskolan och ta reda på vilken syn barn och pedagoger har på det kompetenta barnet i frågan om barns möjligheter att utöva inflytande i förskolan.MetodVi har använt oss av en kvalitativ metod med intervju som redskap. Vi har intervjuat två pedagoger och utfört en gruppintervju med barn. Vid intervjuerna använde vi oss av halvstrukturerade frågor, där frågorna vidareutvecklades efter individens svar.ResultatResultatdelen visar att pedagogernas förhållningssätt är grunden till vilka möjligheter barnen har till inflytande över verksamheten. De intervjuade pedagogerna som deltog i vår studie menar att barn kan mer än vad pedagogerna tror och att det är viktigt att tro på ”det kompetenta barnet”. Resultatet visar att barnen delvis var medvetna om sitt inflytande och pedagogerna lyfter fram vikten av synliggöra deras inflytande och hjälpa barnen att sätta ord på sina tankar och idéer. Pedagogerna betonar att ta vara på de vardagliga samtalen med barnen för att kunna utmana och utveckla verksamheten och dess miljö.

Studien lyfter fram förskollärares arbete med att stärka barns demokratiska kompetens med fokus på barns delaktighet och inflytande. Förskolan är en mötesplats, där demokrati skapas såväl här och nu som inför framtiden, tillsammans mellan människor. Förskollärarna är ansvariga för och har flera styrdokument att förhålla sig till när det gäller demokratiuppdraget, ett komplext uppdrag med flera utmaningar. Arbetet med delaktighet och inflytande ska löpa som en röd tråd i hela verksamheten och inte komma i skymundan till förmån för andra läroplansmål. Tidigare forskning består av vetenskapliga artiklar, vilka belyser demokrati och värdegrundsarbete i förskolan. I denna forskning har det tagits fasta på hur arbetet sker med delaktighet och inflytande. Barndomssociologisk teori används för att få en djupare förståelse för vår studies resultat. Som ett led i förskolans arbete med att främja barns demokratiska kompetens är syftet att öka kunskapen om vad barns delaktighet och inflytande kan innebära för studiens medverkande förskollärare i deras dagliga arbete. Undersökningen är en kvalitativ studie eftersom syftet är att ta reda på förskollärares egna tankar kring deras arbete med delaktighet och inflytande i förskolan. Valet föll på self report som datainsamlingsmetod. Studien redovisar ett perspektiv på arbetet med att stärka barns demokratiska kompetens sett utifrån tio förskollärares resonemang, därav ger det ingen generell syn vad gäller hela yrkesgruppen. Resultatet visar hur förskollärarna definierar begreppen delaktighet och inflytande medan begreppen i de flesta fall används synonymt i arbetet. Förskollärarna har intentionen att arbeta med delaktighet och inflytande under hela dagen samtidigt nämns att hinder och utmaningar finns. Vidare beskrivs flera arbetssätt vilka tillämpas i arbetet för att främja barns demokratiska kompetens. Framträdande resultat är att demokratisk kompetens stärks genom pedagogers inlyssnande och tillåtande förhållningssätt, en förutsättning för barns delaktighet och inflytande i förskolan.

Möjligheterna för en liten stat att vara inflytelserik på den internationella arenan kan tyckas vara en svår uppgift. Den största och äldsta institutionen är Förenta Nationerna och säkerhetsrådet är den delen av FN med mest makt. De fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet åtnjuter flertalet fördelar jämfört med mindre stater och icke-permanenta medlemmar i form av veto-rätten, deras tradition av att ha en plats i rådet och deras ekonomiska övertag över mindre stater. Mindre stater måste specialisera sig på ett fåtal områden för att bli inflytelserika. Syftet med denna uppsats är att undersöka om Sverige var inflytelserikt som ordförande i säkerhetsrådet utifrån teorin om små stater och deras verktyg för inflytande. Samt att göra en jämförelse med Australiens ordförandeskap. Uppsatsens slutsats blev att Sverige har varit inflytelserikt i FN:s säkerhetsråd som ordförande. Dessutom höll Sverige jämna steg med Australien utifrån operationaliseringen av teorin. Där variablerna Kunskap och prioritering, Diplomatiska förmågor och självbild/uppfattning, Initiativ och ledarskap och Koalitionsbyggande testas på de båda staternas ordförandeskap. Sveriges historia och tradition av stöd till FN har varit och är fortfarande större än Australiens, vilket gör Sverige mer inflytelserikt utifrån variabeln Självbild/uppfattning.

No description available.